Fastighetsböcker såsom för stad. Utöver tidigare omförmälda beslut rörande uppläggande av fastighetsböcker såsom för stad med magistrat förvissa områden på landet (se Sv. J. T. 1926 s. 165 och 316, 1927 s. 242 och 409 samt 1928 s. 96, 200, 327 och 617) hava ytterligare dylika beslut meddelats dels d. 12 okt. 1928 beträffande Lomma municipalsamhälle i Torna och Bara härads domsaga och dels d. 26 okt. 1928 beträffande Strömsnäs bruks municipalsamhälle i Sunnerbo härads domsaga.

 

    Institut de Droit International har d. 21 — 28 augusti d. å. i Stockholm hållit sin trettiofemte session under ordförandeskap av landshövding Hj. L. Hammarskjöld såsom president. Redan dagarna förut hade två av dess kommissioner hållit sammanträden i riksdagshuset. Det högtidliga öppnandet av konferensen ägde rum d. 21 augusti i Riddarhusets stora sal i närvaro av utrikesministern, exc. Löfgren, som hälsade Institutet välkommet till Sverige och Stockholm. De vetenskapliga förhandlingarna höllos fr. o. m. d. 22 augusti med två sammanträden om dagen å rådssalen i Stadshuset, dit även sekretariat och upplysningsbyrå förlagts.
    Institutet, som bildades 1873, har till uppgift att främja utvecklingen av den internationella rätten, den offentliga såväl som den privata, genom att uppsöka de allmänna grundprinciperna för rättsförhållandena de civiliserade folken emellan och formulera dessa i förslag, genom att sprida kännedom om dessa principer och förslag samt på övertygelsens väg söka få dem antagna och gällande även genom staternas ledande politici.
    Till skillnad mot International Law Association innesluter Institutet, som består av ett fåtal hedersledamöter samt högst 60 ledamöter och 60 associéer, i sin krets endast specialister på den internationella rättens område, nämligen jurister och diplomater.
    Svenska ledamöter äro landshövding Hammarskjöld och professor C. A. Reuterskiöld samt svenska associéer generalsekreteraren vid ständiga internationella domstolen i Haag Åke Hammarskjöld och professor Ö. Undén, den senare invald vid Stockholmssessionen, med högsta röstetal bland fem invalde och trettioen föreslagne.
    Till den internationella rättens utveckling och ombildning har institutet lämnat värdefulla och betydande bidrag. År 1904 erhöll detsamma Nobelstiftelsens fredspris.
    Förhandlingarna vid sessionen i Stockholm rörde sig kring fyra frågor, vilka också blevo slutbehandlade och ledde till särskilda resolutioner, godkända, efter vanligheten, genom namnupprop. Den första frågan, i vilken M. Gidel från Paris var rapporteur, gällde reglerna för främmande fartygsbehandling i nationella farvatten och hamnar; rapporten utmynnade i ett förslag omfattande ett flertal artiklar och blev efter ett par dagars grundlig debatt godkänd med en del smärre ändringar. Den andra frågan, för vilken Institutets hederspresident, den åldrige baron Alberic Rolin, med ungdomlig energi var rapporteur, avsåg den internationella straffrätten. I den tredje frågan om territorialhavet, med sir Thomas Barclay och den kände sydamerikanen A. Alvarez som rapporteurs, godkändes likaledes rapporten med en del tillägg, som särskilt måste anses betydelsefulla för de nordiska staterna;

anmärkningsvärt var att Institutet här frångick sitt tidigare krav på 6 minuters sjögräns och principiellt stannade vid 3 minuter, där ej hävd eller särskilda förhållanden kunna anses ge stöd åt anspråk på annan utsträckning. Den sista frågan, där professor C. A. Reuterskiöld och Sc. Gemma — den senare dock frånvarande — voro rapporteurs, avsåg nationaliteten; då motsättningen mellan den anglikanska teorien om jus soli och den kontinentala om jus sanguinis visat sig oövervinnelig, begränsades den slutliga rapporten till frågor väsentligen om hustrurs och barns nationalitet med hänsyn till den moderna utvecklingen av kvinnans med mannen likaberättigade ställning, och rapportens förslag blevo, med vissa ändringar, godkända, bl. a. förslaget att barn i äktenskap böra, när modern behållit sin nationalitet och hemvist i sitt land, följa modern i nationalitetsavseende. Anmärkningsvärt var med vilken iver flertalet av Institutets ledamöter dock sökte värna om "familjens enhet" i trots av det ofrånkomliga kravet på möjligheten av skild nationalitet för makarna.
    Den svenska sektionen av Institutets sekretariat under sessionen utgjordes av advokaten Nils Berglund, advokaten W. Fraenckel och byråsekreteraren S. Söderblom. Institutets generalsekreterare är sedan förra året den kände utgivaren av "Revue de droit international et de législation comparée", Ch. de Visscher i Gent.
    Bland de festligheter som avhöllos må här nämnas: en lunch å Stadshuset med Stockholms stad som värd, en bankett å Grand Restaurant å Saltsjöbaden, en mottagning hos utrikesministern, en söndagsexkursion till Uppsala samt en avslutningsbankett å Grand Hôtel Royal.
    För de utländska damernas trevnad och underhållning sörjde en svensk damkommitté med fruarna Mia Löfgren och Agnes Hammarskjöld i spetsen.
    Det enstämmiga omdömet var, att Stockholmssessionen både ur arbetssynpunkt och ur organisatorisk och umgängessynpunkt efterlämnade ett varaktigt och lysande minne, ej minst på grund av det sätt, varpå presidiet sköttes av mötets president.
    Nästa session hålles om ett år i New York under ledning av den nyvalde presidenten James Brown Scott.