Norske forskrifter om sikringsmidler efter straffelovens §§ 39 og 39 a. Siden min i Sv. J. T. 1930 s. 86 ff. innförte oversikt over norsk lovgivning i 1929 blev skrevet, er en bemerkning om at der ikke er utferdiget forskrifter om forvaring av farlige forbrytere og vaneforbrytere blit foreldet. I henhold til bemyndigelse ved kgl. resolution har Justisdepartementet den 23 september 1929 utferdiget de fornödne forskrifter herom og den 27 januar 1930 særlige forskrifter om forvaring av sindssyke efter straffelovens § 39. De ikke sindssyke forbrytere skal fortrinsvis anbringes i tvangsarbeidshus eller i en kuranstalt for alkoholister, mens fengslig forvaring efter § 39 nr. 1 f. bare bör anvendes når andre sikringsmidler ansees for utilstrekkelige, og först efterat saken har vært forelagt Fengselsstyret til uttalelse. Senest et år efterat et sikringsmiddel er bragt i anvendelse, og derefter i tilfelle med höist et års mellemrum, skal spörsmålet om fortsatt anvendelse eller ombytning av sikringsmidlet forelegges for Justisdepartementet.
 

E. A.

 

    Tyska advokatkårens organisation. Föreskrifter om den tyska advokatkårens legala organisation äro meddelade i Rechtsanwaltsordnung d. 1 juli 1878. Vid varje Oberlandesgericht — motsvarande de svenska hovrätterna — är bildad en särskild s. k. Anwaltskammer, en offentligträttslig korporation, vars styrelse har uppsikt över advokaterna inom området. Ur denna styrelse rekryteras en hedersdomstol, vilken fungerar såsom första instans. Vid Reichsgericht finnes såsom andra instans en Ehrengerichtshof für Anwälte.
    Vid sidan om denna offentligträttsliga organisation stå några privaträttsliga advokatföreningar, nämligen talrika lokala sammanslutningar samt den centrala "Deutscher Anwaltsverein" i Leipzig. Flertalet tyska advokater tillhöra denna förening, och till densamma äro lokala föreningar i stor utsträckninganslutna.
    Under de senare åren har — närmast till följd av den större vikt rikslagstiftningen erhållit och den ökade sociala betydelse advokatkåren vunnit — tanken på skapande av en Reichsanwaltskammer i Berlin blivit aktuell. En dylik

institution skulle utgöra en auktoritativ offentligträttslig representation för hela den tyska advokatkåren.
    Beträffande den tilltänkta organisationen må nämnas följande. Det är tillsvidare föremål för övervägande, huruvida medlemmarna i Reichsanwaltskammer skola väljas av de lokala Anwaltskammer själva eller av dessas styrelser. Varje sådan Kammer skall ha ett ombud och Deutscher Anwaltsverein ett eller flera ombud i organisationen. Inom sig väljer denna en styrelse på 5 personer. Enligt föreliggande stadgeutkast skall Reichsanwaltskammer, utöver de rent representativa förpliktelserna, ha till uppgift att utgöra en förbindelseled mellan styrelserna för de särskilda Anwaltskammer. Den skall till myndigheter inge framställningar, som beröra lagstiftningen, rättsskipningen, förvaltningen eller advokatkåren. På begäran skall den avge utlåtanden till myndigheter eller parlament. Däremot skall Reichsanwaltskammer ej befatta sig med disciplinära angelägenheter, utan dessa skola handläggas som förut. Det ligger ännu i vida fältet, när de föreliggande förslagen kunna bli lag.
 

H. D.