286    Tidsskrift for retsvidenskap inleder sin nya årgång med ett dubbelhäfte, av vars alltigenom intresseväckande innehåll främst märkas två längre uppsatser. I den första kritiserar HENRY USSING den från Lenel härstammande, i Norden bl. a. av Trygger och Stang utvecklade, numer allmänt härskande åskådning, enligt vilken fullmakten begreppsmässigt utgöres av en till tredje man riktad viljeförklaring av huvudmannen. Med utgångspunkt framför allt i den s. k. muntliga fullmakten (18 § Avt. L.) hävdar förf., att den härskande läran icke blott är bristfällig såsom uttryck för gällande rätts regler, ja, rent av stridande mot dessa, utan även, i det den saknar underlag i verkligheten, över huvud icke är ägnad att tillfredsställande förklara fullmaktens rättsverkningar. I den andra uppsatsen tager FREDRIK STANG upp till förnyad och utförligare behandling den av honom redan vid juriststämman 1926 behandlade frågan om innebörden av regeln i 33 § avtalslagen om ogiltighet av rättshandlingar, som strida mot tro och heder, och ägnar därvid även uppmärksamhet åt frågan om förhållandet mellan denna regel och läran om bristande förutsättningar. Gent emot de mer eller mindre avvikande meningar, som uttalats i den vetenskapliga diskussionen, motiverar förf. ytterligare sin förut utvecklade åsikt, att 33 §:s regel har karaktären av en huvudprincip i ogiltighetsläran, överordnad en mängd även i lagen uttryckligen angivna ogiltighetsgrunder, och hävdar vidare att genom denna regel den av honom framställda läran om »synbar viljesmangel» som ogiltighetsgrund vunnit erkännande i lagen. — Ett aktuellt folkrättsligt spörsmål behandlar ARNOLD RÆSTAD., som skriver om statens ansvar för skada, som vållas på utlänningars person och egendom. — Bland anmälningar är främst att nämna ett bidrag av VINDING KHUSE, vilken under rubriken »Til Læren om Retskilderne» med synnerlig skärpa kritiserar Alf Ross' gradualavhandling »Theorie der Rechtsquellen». I övrigt märkes en längre, kritisk anmälan av Astrup Hoels senaste arbete »Risiko og ansvar», författad av A. DRACHMANN BENTZON, varjämte må nämnas AXEL OLIVECRONAS anmälan av Östen Undéns kommentar till lagfartsförordningen. — Albert Kôersners person och gärning tecknas i en minnesruna av TOM FORSSNER.
 

Ph. H.

 

    Nordisk tidsskrift for international ret. Acta scandinavica juris gentium. Tidskriften, som utgives i Köpenhamn med bidrag av Rask-ørsted-fonden och skall utkomma med fyra häften pr år, står under ledning av en redaktionskommitté av prof. Axel Møller (Danmark), minister Rafael Erich (Finland), prof. Einar Arnórsson (Island), prof. Frede Castberg (Oslo) och prof. Östen Undén. Utgivare är ministerialsekretær Erik. Brüel. I första häftet, som nu utkommit, diskuterar ERICH i en uppsats »Den fasta mellanfolkliga domstolen såsom överordnad instans», huruvida den fasta mellanfolkliga domstolen på grund av särskilt den s. k. fakultativa klausulen i domstolens statuter och 1928 års generalakt är instans över skiljedomstolar. Detta spörsmål besvarar han med nej. I uppsatsens senare hälft behandlar förf. det finska förslaget vid förra årets förbundsförsamling, angående utredning av frågan om tillläggandet åt den fasta mellanfolkliga domstolen av överordnad instans och

TIDSKRIFTSÖVERSIKT. 287det beslut, som fattades i anledning därav. Nästa bidrag till häftet, »Om staters internationella ansvarighet», är författat av UNDÉN. Vid den konferens för folkrättens kodifikation, som sammanträtt i mars 1930, har man behandlat bl. a. frågan om en stats ansvarighet för skada, som inom dess territorium tillfogats utlänningar till person eller egendom. Såsom grundval för diskussionen tjänade därvid en av en kommitté på basis av regeringarnas svar på ett utsänt frågeformulär utarbetad sammanfattning av de åsikter och synpunkter, vilka enligt kommitténs uppfattning vunnit den mest allmänna anslutningen. Undéns uppsats utgör en redogörelse för denna sammanfattning. Ett bidrag med titeln »Neutralitetsrettens omdannelse» har till författare danska utrikesdepartementets folkrättssakkunnige, avdelningschefen GEORG COHN. Cohn går bl. a. igenom de viktigaste frågorna rörande Danmarks neutralitet under världskriget, uppställer det spörsmålet, huru liknande frågor skulle lösts under framtida krigsförhållanden, samt diskuterar den neutralitetsrätt, som skapats genom tillkomsten av nationernas förbund. I häftet förekommer vidare första delen av en uppsats av CASTBERG »Folkerett og forsvar», referat av danska domar som behandla internationell privaträtt, en anmälan av Bagges arbete: »Les conflits de lois en matière de contrats de vente de biens meubles corporels» m. m.

Å. H-ck.