Besparingsåtgärder samt inrättande av trafikavdelning vid Stockholms rådhusrätt. Den på initiativ av Stockholms stadskollegium år 1928 igångsatta utredningen rörande möjlighet till förenklingar och besparingar inom Stockholms magistrats och rådhusrätts organisation (se SvJT 1928 s. 615) har numera resulterat i vissa förändringar inom rådhusrätten. Sedan det av särskilda delegerade, dåvarande statssekreteraren E. M. Kellberg och magistratssekreteraren W. H. Wistrand, d. 29 juni 1928 avgivna utlåtandet varit föremål för granskning av magistraten och stadsfullmäktige, har K. M:t vid två särskilda tillfällen meddelat beslut i ärendet.
    Till en början har, efter det stadsfullmäktige, i enlighet med delegerades förslag, beslutat indragning av den å rådhusrättens första avdelnings underavdelning för familjerättsmål inrättade extra rådmanstjänsten, K. M:t d. 31 december 1928 meddelat i anledning därav erforderliga föreskrifter, i huvudsaklig överensstämmelse med vad delegerade föreslagit, dock med den ändring att, i överensstämmelse med magistratens förslag, en del av denne extra rådmans göromål skulle övertagas av tredje rådmannen å tredje avdelningen.
    I övrigt hade delegerade — dock med viss reservation av delegeraden Wistrand — på grund av konstaterad minskning av antalet civila mål å de allmänna rättegångsavdelningarna (4:e—8:e avdelningarna) framlagt förslag om indragning av en rådmansbefattning och två civilassessorsbefattningar å en av dessa avdelningar. I samband härmed hade delegerade, i anledning av väckta frågor om anordnande av en mera enhetlig behandling av de s. k. trafikmålen, eventuellt genom deras överförande till polisdomstolen, föreslagit, att å nämnda avdelning skulle försöksvis sammanföras hos rådhusrätten förekommande trafikmål.
    Magistraten, som ansåg ovannämnda minskning av civilmålen å de allmänna rättegångsavdelningarna mer än uppvägd av samtidigt skedd ökning i brott-

målen, fann vid sådant förhållande någon minskning i antalet ledamöter å dessa avdelningar icke böra ske, utan föreslog i stället att de två civilassessorsbefattningarna å åttonde avdelningen skulle ersättas med två kriminalassessorsbefattningar, vilka stå i lägre löneklass, varigenom alltså en mindre besparing skulle uppkomma.
    I samband härmed fann magistraten anledning föreslå, att den sedan år 1912 gällande indelningen av assessorerna i civil- och kriminalassessorer, beroende på det slag av mål, varmed vederbörande sysslade, skulle, bl. a. för vinnande av större rörelsefrihet i arbetsfördelningen, utbytas mot en föreskrift, att assessorerna i den högre löneklassen å 4:e—8:e avdelningarna skulle företrädesvis tilldelas svårare mål, såväl av civil som av kriminell natur, samt de enklare målen av båda dessa kategorier överlämnas till assessorerna av den lägre löneklassen. Benämningarna civil- och kriminalassessor föreslogos i anledning härav skola utbytas mot titlarna förste och andre assessor. Åttonde avdelningen skulle sålunda erhålla fyra andre assessorer, medan 4:e—7:e avdelningarna skulle disponera envar två förste och två andre assessorer. Även å 1:a—3:e avdelningarna, där endast civilassessorer funnos, skulle dessa erhålla benämningen förste assessorer.
    I fråga om trafikmålen föreslog magistraten — som motsatte sig deras överförande till polisdomstolen — att desamma skulle försöksvis sammanföras å åttonde avdelningen. Denna skulle därjämte behålla sin förutvarande egenskap av specialdomstol för ungdomsförbrytare och förseelser mot de s. k. spritförfattningarna, men befrias från alla övriga mål, vilka skulle fördelas å 4:e—7:e avdelningarna såsom en kompensation för deras befriande från trafikmålen.
    Vad magistraten sålunda föreslagit har godkänts av stadsfullmäktige och av K. M:t d. 21 febr. 1930 fastställts att träda i tillämpning fr. o. m. d. 1 april samma år. Sedan nämnda dag har åttonde avdelningen alltså inträtt i sin nya funktion såsom trafikdomstol. (Sådana trafikmål, i vilka enskild målsägande förklarat sig ej komma att föra talan, handläggas fortfarande såsom hittills vid polisdomstolen).
    I avbidan på ärendets avgörande hade K. M:t genom särskilda beslut förordnat om anstånd med återbesättande av ledigblivna befattningar inom verket (se SvJT 1928 s. 421 och 1929 ss. 188 och 479). Detta anstånd har nu fr. o. m. d. 1 april 1930 upphört.
 

A. W.