Förslag till arvsrättens begränsning i Norge. I Norge bestämdes år 1916 gränsen för skyldemäns arvsrätt så, att skyldemän å sidolinjen, med undantag av den första, ärva blott t. o. m. femte led, d. v. s. i tredje parentelen t. o. m. arvlåtarens kusiners barn, i fjärde parentelen t. o. m. arvlåtarens

föräldrars kusiner och i femte parentelen t. o. m. arvlåtarens far- och morföräldrars föräldrars (oldeforeldrernes) syskon. År 1928 framlades för stortinget av Norges första arbetarregering en proposition om sådan begränsning i arvsrätten, att till de arvsberättigades krets skulle hänföras allenast medlemmar av första och andra parentelerna samt ascendenterna i tredje och högre parenteler. Nämnda proposition blev ej bifallen men det hemställdes till regeringen att utreda frågan om strykande av arvsrätten för skyldemän tillhörande femte parentelen (tipoldeforeldrerne och deras avkomlingar).
    I maj innevarande år har av den nuvarande vänsterregeringen framlagts en ny proposition angående arvsrättens begränsning. Enligt propositionen skola samtliga skyldemän tillhörande fjärde och följande parenteler vara uteslutna från arvsrätt. I tredje parentelen drages gränsen efter fjärde, i stället för, såsom för närvarande, efter femte led. Av de nu arvsberättigade i denna parentel uteslutas således arvlåtarens kusiners barn. Arvsrätten för medlemmar av första och andra parentelerna bibehålles oförändrad. Det norska förslaget avviker följaktligen från den nya svenska lagen därutinnan, att arvlåtarens kusiner bibehållits vid arvsrätt.
    Odelstinget har med 28 röster (arbetarpartiet) beslutat att i år icke upptaga propositionen till behandling.

E. L.