48 LTTERATURNOTISER.Das bürgerliche Recht Englands. Herausgegeben von der Internationalen Vereinigung für vergleichende Rechtswissenschaft u. Volkswirtschaftslehre zu Berlin. Kodifikation von EDWARD JENKS, W. M. GELDART, R. W. LEE, W. S. HOLDSWORTH, J. C. MILES. Kommentar von Dr. jur. GUSTAV SCHIRR-MEISTER, fortgeführt von Dr. jur. WILHELM PROCHOWNICK. Carl Heymann. I (VIII + 868 s.) Berlin 1905—1910, II (VIII + 1006 s.) Berlin 1912—1929. (Kr. 64.00.)
    För de flesta svenska jurister är säkerligen SCHIRRMEISTERS och PROCHOWNICKS arbete "Das bürgerliche Recht Englands" välbekant, om icke på annat sätt så genom Alméns talrika hänvisningar. Arbetet utgör en översättning av och kommentar till en privat kodifikation av den engelska civilrätten, som några framstående engelska rättslärde med den kände rättshistorikern EDWARD JENKS i spetsen företagit (Digest of English Civil Law, 2. uppl. 1921). Denna kodifikation utgör en sammanställning i paragrafform av den engelska civilrätten efter i huvudsak det system, som ligger till grund för bürgerliches Gesetzbuch. Den tyska kommentaren omfattar emellertid icke hela detta verk. Den har med hänsyn till materialets överväldigande omfång begränsats till de delar, som ha mest intresse ur den internationella omsättningens synpunkt. Familjerätten, sakrätten och läran om utomobligatorisk skadegörelse (torts) samt läran om quasikontrakt ha därför uteslutits. Arbetet omfattar sålunda endast civilrättens allmänna del samt avtalsläran. Men detta är mycket nog. Det ligger ett jättearbete bakom denna framställning av engelsk rätt i det tyska systemets form. Utan förmedling av ett sådant verk är det ofta ytterligt svårt att få reda på hur ett visst bestämt spörsmål besvaras i engelsk rätt, helt enkelt därför att spörsmålet ställes på ett annat sätt av de engelska juristerna. Arbetets användbarhet förhöjes genom ett utmärkt sakregister samt genom talrika hänvisningar till prejudikat. Tack vare ett supplement till de före kriget utgivna häftena är hela verket up to date.
 

K. O.

 

Judicium. Vierteljahrsschrift für die gesamte Zivilrechtspflege. . . hrsg. von W. KISCH (München), H. LUCAS (Berlin), A. MENDELSSOHN-BARTHOLDY (Hamburg), W. PAGENSTECHER (Hamburg), J. D. SAUERLÄNDER (Mänchen), H. S. SPERL (Wien), E. VOLKMAR (Berlin). Organ der Vereinigung Deutscher Zivilprozessrechtslehrer. Jahrg. I. 1928/29. Hamburg. Friederichsen, de Gruyter. IV + 330 s. M. 24.00.
    Jämte den över 50 år gamla »Zeitschrift für deutschen Zivilprozess» etc. äger den tyska rättsvetenskapen numera ytterligare ovannämnda tidskrift, som uteslutande ägnats civilprocessrätten och därmed sammanhängande rättsområden. Att även »Judicium» är en tidskrift av rang framgår redan av namnen på dess medarbetare och utgivare, av vilka de flesta även för svenska jurister äro bekanta som den tyska nutida processrättsdoktrinens främsta män. Vid ett studium av den nyligen avslutade första årgången finner man, att huvudparten av uppsatserna ägnats åt de även i Tyskland aktuella processreformfrågorna. Som en fängslande orientering över de för alla kulturstater betydelsefulla grundproblemen inom rättegångsväsendetframträder redan tidskriftens första uppsats, »Die soziale Bedeutung des Zivilprozesses» av prof. KISCH. Uppsatsen erbjuder en exposé över ett fler-

LITTERATURNOTISER. 49tal grundläggande frågor inordnade under synpunkten: huru skall privaträttsskipningen bäst medverka till de sociala motsatsernas utjämnande? Framställningen ger rik behållning även för svenska jurister. I samma ansvarsfyllda anda går även en uppsats av prof. POLLAK (Wien) med titeln »Vertrauenskrise in der Justizpflege». Presidenlen vid Oberlandesgericht i Hamburg, F. PHILIPPI, behandlar också frågan om en tysk processreform, vilken utredning resulterar bl. a. i förslag till vissa ändringar i och tillägg till Zivilprozessordnung och Gerichtsverfassungsgesetz. Frågan om förutsättningarna för en gemensam civilprocesslag för Tyska rikel och Österrike är i ett par uppsatser föremål för ingående undersökning. Av de positivrättsliga bidragen äro tvenne ägnade åt förfarandet inför de år 1926 inrättade arbetsdomstolarna. Tidskriften innehåller jämväl litteraturanmälningar och meddelanden samt fungerar, vilket jämväl dess titel anger, såsom organ för »Die Vereinigung deutscher Zivilprozessrechtslehrer»; i detta sistnämnda avseende ersätter tidskriften den numera upphörda »Rheinische Zeitschrift für Zivil- und Prozessrecht».

I. A.