54 TIDSKRIFTSÖVERSIKT.    Tidskrift utg. av Juridiska föreningen i Finland h. 4—6. Fjärde häftet innehåller bl. a. recensioner av två vid Helsingfors universitet ventilerade akademiska avhandlingar, den ena, av Wiljo Sainio, behandlande »Av näringsverksamhets utövning härflytande förhållanden till grannarna enligt Finlandsprivaträtt», den andra, av T. Tarjanne, avhandlande »Parisuccession uti tvistemål i Finland». Ehuru båda avhandlingarna äro tryckta på finska språket, torde recensionerna, som äro svenskspråkiga, kunna intressera även svenska läsare. Särskilt bör kanske uppmärksamheten riktas på recensionen av förstnämnda avhandling, i det nämligen den recenserade avhandlingens förf. anslutit sig till den Hägerström-Lundstedtska skolan, ett ståndpunktstagande, som recensenten, ILMARI CASELIUS, gör till föremål för kritik. Större utbyte har man nog emellertid av den andra recensionen, av prof. O. HJ. GRANFELT, i vilken man får ett icke alltför knapphändigt referat av den ifrågavarande av handlingens huvudsakliga innehåll. — Ett bidrag av stort intresse är även R. HEMMERS anmälan av prof. N. Stjernbergs uppsats »Några blad ur horsbrottets historia». H., som förklarar Stjernbergs framställning rik på nya synpunkter och i vissa avseenden nyorienterande, dryftar i sin anmälan ingående och sakkunnigt några frågor, på vilka enligt hans åsikt Stjernberg givit ett oriktigt eller åtminstone tvivelaktigt svar. — Femte och sjätte häftena, vilka förenats till ett dubbelhäfte, utgöra en festskrift, tillägnad presidenten i Högsa förvaltningsdomstolen, fil. dr Karl Gustaf Söderholm vid hans avgång från presidentämbetet efter fyllda sjuttio år. Festskriften inledes med en biografi över Söderholm av prof. E. ESTLANDER och innehåller i övrigt bidrag av 13 olika förf., bland dem tre svenskar. De flesta av de finska bidragen behandla frågor inom den finska förvaltningsrätten eller andra speciellt finska rättsproblem. Såsom ett ur kulturhistorisk synpunkt intresserande bidrag kan nämnas presidenten J.GROTENFELTS, vilket utgör en redogörelse för en av Åbo Hovrätt år 1832 över tillhopa 135 personer meddelad dödsdom i en process, avseende ett utomordentligt svårartat upplopp i Salmis socken i Östra Finland samt ett därunder förövat ohyggligt nidingsdåd med anledning av de åtgärder till förhindrande av smittas spridande regeringen låtit vidtaga under en i trakten utbruten koleraepidemi. — Svenska jurister kan det väl säkert också intressera att i prof. O. HJ. GRANFELTS uppsats om Helsingfors universitets självstyrelse konstatera, i vad mån den svenska traditionen bevarats vid universitetets omorganisation genom de nya statuterna av 1924. — Som en reverens för ett av finsk rättsvetenskaps stora namn får man väl betrakta intagandet i festskriften av en posthum uppsats av R. F. HERMANSON om »Det rätta och staten», innefattande en kortfattad fixering av dennes kända, teokratiskt färgade och om den medeltida kanoniska, naturrättsliga uppfattningen i viss mån erinrande rättsfilosofiska ståndpunkt. — Svenska läsares uppmärksamhet påkallas helt naturligt framför allt av de svenska bidragen. En särskild aktualitet med anledning av det pågående arbetet för en reform av vårt inskrivningsväsen äger presidenten K. SCHLYTERS bidrag, i vilket denne uppdrager grundlinjerna för en sådan reform genom inskrivningsärendenas överflyttande från rätten till domaren även som genom inrättandet av nya fastighetsböcker enligt lösbladssystem med särskilt upplägg för varje fastighet samt ersättande av protokollen i inskrivningsärenden med

TIDSKRIFTSÖVERSIKT. 55ett dagboks- och aktsystem. Ett aktuellt tolkningsspörsmål behandlar regeringsrådet G. THULIN, som lämnar en redogörelse för tillämpningen i rättspraxis av bestämmelserna om skyldigheten för skogsägare att för upptorkande av allmän väg och för erhållande av fri sikt borthugga eller kvista träd och buskar eller borthugga eller nedklippa häck. Det tredje svenska bidraget, av prof. TH. ENGSTRÖMER, utgör en redogörelse för den svenska rättegångsreformens nuvarande läge.

Ph. H.