Nya familjerättsliga lagar i Skottland. I Skottland har d. 1 aug. 1930 utfärdats en lag om adoption, »Adoption of Children Act», som trädde i kraft d. 1 okt. 1930.
    Adoption må ej beviljas, med mindre adoptanten fyllt tjugufem år och är tjuguett år äldre än adoptivbarnet. Vid viss nära släktskap mellan adoptant och adoptivbarn kan tillstånd till adoption ges, ehuru adoptanten är mindre än tjuguett år äldre än adoptivbarnet. Finnes allenast en sökande och är denne man och adoptivbarnet kvinna, må adoption ej beviljas, där rätten ej undantagsvis på grund av särskilda omständigheter prövar så kunna ske.
    Adoptivbarnet får ej ha fyllt tjuguett år eller varit gift. Samtycke till adoption skall — där ej rätten på grund av vissa i lagen angivna omständigheter annat beslutar — ges av barnets föräldrar, förmyndare samt den som är vårdnads- och underhållspliktig mot barnet. Barnets samtycke erfordras städse, om barnet är mellan sju och tjuguett år.
    Om någon som är gift vill adoptera erfordras i regel makens samtycke; det kräves ej såsom hos oss att de adoptera gemensamt.
    Rätten har vid tillstånd till adoption att iakttaga att adoptionen länder till barnets bästa, och skall förty, under beaktande av barnets ålder och förståndsgåvor, taga hänsyn till dess önskningar. Adoption får ej ske mot vederlag, med mindre rättens tillstånd därtill ges. I övrigt äger rätten föreskriva de villkor för adoptionen som finnas erforderliga.
    Genom adoptionen övergå alla i föräldraskapet grundade rättigheter och plikter i vad rör vårdnad, underhåll och uppfostran från de naturliga föräldrarna till adoptanten. Adoptionen medför däremot ej några arvsrättsliga verkningar. Samma för såväl nordisk som kontinental rättsuppfattning egendomliga ståndpunkt intages ock av den engelska rätten (se SvJT 1927 s. 158). Liksom i engelsk rätt ges ock en legal tolkningsregel av innehåll att om i någon rättshandling (t. ex. testamente) användas uttrycken barn eller avkomling, därmed ej skall förstås adoptivbarn eller dess avkomling, med mindre det framgår att detta varit avsett. Adoptivbarnets rätt till arv efter sina naturliga föräldrar röner ej inverkan av adoptionen.
    Den »adoption order» som rätten meddelar kan vara av interimistisk natur. Rätten äger sålunda göra det slutliga tillståndet till adoptionen beroende av en prövotid av högst två år.
    Adoptanten och adoptivbarnet skola vara domicilierade i Skottland. Beträffande adoptivbarnet fordras dessutom, att det skall vara brittisk medborgare.
    Av samma datum som den nya lagen om adoption är en lag om barn utom äktenskap, »Illegitimate Children Act». Fader och moder till sådant barn äro underhållspliktiga intill dess barnet fyllt sexton år. Vid bestämmande av faderns underhållsplikt skall rätten taga hänsyn till båda parternas förmögenhetsförhållanden och ställning jämte samtliga omständigheter i saken. Fastställt underhållsbidrag kan av rätten jämkas, och rätten äger jämväl bestämma, att bidraget ej längre skall utgå.
    Beträffande vårdnaden om barnet och rätten att besöka detta äger rätten

träffa de beslut den finner lämpliga. Därvid skall avseende fästas vid barnets bästa samt båda föräldrarnas lämplighet och önskningar.
    Ogift kvinna som är havande äger före barnets födelse anhängiggöra talan om underhållsbidrag, men beslut i saken skall i regel ej ges före födelsen. Förutsättning för sådan talans väckande är emellertid, att käranden med ed betygar att svaranden är barnets fader och att en legitimerad läkare intygar, att modern är havande, och angiver den antagliga dagen för nedkomsten. Mer än tre månader före den sålunda angivna dagen får talan aldrig väckas.
    Rätten äger efter framställning antingen från fattigvårdsinspektör som fått den berättigades samtycke eller från någon som har den berättigades uppdrag, besluta att bidraget skall utbetalas till fattigvårdsinspektören eller uppdragshavaren. Sådant beslut kan träffas vid bidragets fastställande eller sedermera.

E. L.