UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1930.¹

 

ALLMÄN OCH BLANDAD JURIDIKM. M.

 

Andersen, Poul. Anm. av ALF ROSS:Theorie der Rechtsquellen. UfR s. 71—80.
Eklund, R. & Stenbeck, E. FrånSveriges Högsta domstol. 1922—1925. TfR s. 313—323.
Forssner, Tom. Albert Köersner. Inmemoriam. TfR s. 177—182.
Granfelt, O. Hj. Berndt Julius Grotenfelt †. JFFT s. 1—7.
Granfelt, O. Hj. Berndt Julius Grotenfelt †.NTfS s. 93—94.
Hansteen, Viggo. Om rettens utvikling i Sovjetsamfundet. TfR s. 225—244.
Ignatius, Kaarlo. Carl Torp †. JFFTs. 8—14.
Ignatius, Kaarlo. Berndt Julius Grotenfelt. Inmemoriam. TfR s. 324—327.
Knoph, Ragnar. Oscar Platou. In memoriam. TfR s. 448—455.
Kruse, Vinding. Til Læren om Retskilderne. Anm. av ALF Ross: Theorie der Rechtsquellen. TfR s. 135—162.
Ross, Alf. Anm. av Minnesskrift utg. av Juridiska Fakulteten i Uppsala 1929 till hågkomst av dess första doktorspromotion 1629. UfR s.132—136.
Skadhauge. Poul. Om Retsfølelse og Loven. UfR s. 186—187.
Skadhauge. Poul. Betragtninger som er fremkaldte ved, at vi har faaet en ny Straffelov men som formentligallerede har Gyldighed. UfR s. 178—180.

 

RÄTTSHISTORIA.
Cohn, N. Tvekamp som Bevismiddel. Anm. av HANS C. BRUUN: Om Tvekampens Stilling i oldgermansk Rettergang. JT s. 113—116.
Hemmer, Ragnar. En egendomlig metod att beräkna böter i den svenska medeltidsrätten. JFFT s.31—34.
Hemmer, Ragnar. Några viktigare spörsmål angående den gamla svenska straffrätten. JFFT s. 355—369.
Holmbäck, Åke. Anm. av Upplandslagmansdombok 1578—1579, utg. genom Nils Edling. TfR s. 466—470.
Jørgensen, Troels G. Anm. av FRANTZDAHL: Frederik VI og Anders Sandøe Ørsted i 1826. NTfS s. 68—75.
Lindh, Erik. Ett rättsfall från 1713—1715. En sällsam historia om Anna Jöransdotter från Hvassbölei Ingå, som tog manskläder på sigoch begav sig i knektehopen. JFFT s. 35—52.
Vik, Jakob E. Grunneierens jaktrettefter Christian V's norske lov. NRs. 309—311.

 

FÖRMÖGENHETSRÄTT.
Andersen, Egmont. Bør Pantebrevetinglyses med Retsanmærkning omUdstederens Adkomstmangel? UfR s. 93—96.
Andersen, K. Bruun. En Tinglysningskendelse. UfR s. 150—151.
Andersen, K. Bruun. Nogle Bemærkninger vedrørende Tinglysning angaaende Byggelinier. UfR s. 346—347.
Arnholm, Carsten. Den aksjerettslige ugyldighetspræskripsjon. (AL § 67.) TfR s. 363—396.
Bache, N. H. Forretningsorden forBestyrelser. UfR s. 333—334.
Bache, N. H. To Selskabsspørgsmaal. UfR s. 276—277.
Bang, C. Nogle Bemærkninger om Kreditkonsignation. UfR s. 81—88. Ang. samma ämne N. COHN s. 110.
Becker-Olsen, Johs. Retsstridig Undladelse. Ansvar for Fald paa Fortov. UfR s. 161—170.

 

¹ Förkortningar: ASJG — Acta scandinavica juris gentium. — DL = Defensor legis— JFFT = Tidskrift utg. av Juridiska föreningen i Finland. — JT = Juridisk Tidsskrift utg. av N. Cohn. — NAT = Nordisk Administrativt Tidsskrift. — ND = Nordiske Domme i Sjøfartsanliggender. — NFT = Nordisk Försäkringstidskrift. — NR — Norsk Retstidende. — NTfIR = Nordisk Tidsskrift for international Ret. — NTfS = Nordisk Tidsskrift for Strafferet. — ST = Statsvetenskaplig Tidskrift. — SvStT = Svenska Stadsförbundets tidskrift. — SvT = Svensk Tidskrift — Sø- & HR = Sø- og Handelsrets Tidende. — TfR = Tidsskrift for Retsvidenskap. — UfR = Ugeskrift for Retsvæsen.

Bentzon, A. Drachmann. Anm. av ASTRUP HOEL: Risiko og ansvar. TfR s. 183—212.
Bjerre, M. C. A. Nogle Bemærkninger om Begrænsning i den lovbestemte Tilbageholdsret. UfR s. 197—205.
Ang. samma ämne F. FRIIS-JESPERSEN s. 229—231.
Borgen. Axel. Girering i Detailhandlen. UfR s. 187—194.
Cohn, N. Ejendomsretten. Anm. av FR. VINDING KRUSE: Ejendomsretten 1—2. JT s. 1—16.
Elmquist, Hjalmar V. Anm. av PAALBERG: Arbeidsrett. UfR s. 231—236.
Hoel, G. Astrup. Grunntrekk av enerstatningsrettslig reform. NR s. 69—87.
Hult, Phillips. Anm. av G. ASTRUP HOEL: Risiko og ansvar. NFT s. 354—360.
Jensen, Jorgen. Salg til Underpris. UfR s. 280—282.
Knutsen, Sverre. Forlagspant. NR s. 209—211.
Knoellinger, Carl Erik. Till frågan om borgens- och garantiavtalens inbördes avgränsning. JFFT s. 94—132.
Kruse Vinding. Nogle Spørgsmaal fra Tinglysningspraksis. UfR s. 126—131.
Kruse Vinding. Nogle Spørgsmaal vedrørende Pantegælds Overtagelse i fast Ejendom. UfR s. 301—302.
Kruse Vinding. Omskrivning af Tingbøger. Erfaringer fra Omskrivningsreformen i Københavns Byrets Tinglysningskontor i Aarene 1927—1930. UfR s. 97—109.
Kruse Vinding. Om Overgangsbestemmelsen i Tinglysningslovens § 52, 1. Stk.og Hævd m. m. UfR s. 64—67.
Kruse Vinding. Om Pris- og andre Kartel Organisationers Gyldighed og om Lovligheden af disse Organisationers Boycotting overfor udenforstaaende. Sø- & HR s. 42—48.
Olivecrona, Axel. Anm. av ÖSTEN UNDÉN: Kommentar till lagfartsförordningen. TfR s. 213—217.
Rasting, Carl. Ejendomsretten. Anm. av VINDING KRUSE: Ejendomsretten. 1—3. JT s. 305—310.
Rudbeck, A. Tinglysning af Landejendommes Navn. UfR s. 153—154, 194—195.
Ang. samma ämne VINDING KRUSE s. 154— 156 och 195.
Sejersted, Fredrik. No en bemerkninger om aktieeieres fortrinsrett tiltegning av nye aktier ved kapitalforhøielse. NR s. 161—168.
Stang, Fredrik. Avtalelovens § 33. Dens indhold og dens forhold til forutsætningslæren. TfR s. 51—134.
Undén, Östen. Anm. av PAAL BERG: Arbeidsretten. TfR s. 456—460.
Ussing, Henry. Anm. av G. ASTRUPHOEL: Risiko og ansvar. UfR s. 145—150.
Ussing, Henry. Erstatning for Tab af Forsørger. UfR s. 34—37.
Ussing, Henry. Fuldmagt og Bemyndigelse. TfR s. 1—50.

 

FAMILJE- OCH ARVSRÄTT.
Arnholm, Carl Jacob. Arverettslige legitimasjonsregler. NR s. 1137—1154.
Bentzon, V. To Slags Adoption. UfR s. 57—63.
Hernberg, Alarik. Äktenskapslagen i doktrinens ljus. DL s. 33—44, 81—91, 145—155, 269—275, 339—346.
Lundh, Henrik. Retningslinjer i nordisk navnelovgivning. NAT s. 217—233.
Lutken, Hans. Nogen bemerkninger om legalarvingers godkjennelse av ugyldige testamenter. NR s. 305—309.
Prahm, Ph. Om Tvangsarverettens Begrundelse. UfR s. 37—40.
Svedstrup. Vedgaaelse af Gældsansvar for umyndige og fraværende Personer. UfR s. 206—209.
Wrede, R. A. De nya äktenskapslagarna. Anm. av F. GRÖNVALL: Den nya äktenskapslagen. JFFT s. 73—87.

 

SPECIELL PRIVATRÄTT.
Bache, H. N. Anm. av DAGFINNDAHL: Om ansvarsforsikring. TfR s. 344—359.
Bugge, Nicolay L. Om propositionen til lov om forsikringsavtaler. NFT s. 527—541.
Carlsen, Bent. Funktionærers Adgang til Patent paa deres Opfindelser. Årsskr. utg. av Sv. För. f. industr.rättsskydd s. 83—105.
Christensen, Knud. Regress i Automobilansvarsforsikring. NFT s. 87—98.
Eberstein, Gösta. Några nya rätts-

fall, ägnade att belysa varumärkesrätten och dess innehåll. Årsskr. utg. av Sv. För. f. industr. rättsskydd s. 55—73.
Gadolin, A. W. Checkvisum och acceptförbud. JFFT s. 244—248.
Grönvall, Sten. Expropriation »föråstadkommande av tryggade bostadsförhållanden». SvStT s. 157—163.
Hasselrot, Axel. Utvecklingen av frågan om den s. k. vetenskapliga äganderätten. Årsskr. utg. av Sv. För. f. industr. rättsskydd s. 74—82.
Jacobsen, Poul. Nogle Bemærkninger om et Par tiltrængte Ændringer i Patentloven. UfR s. 41—49.
Ang. samma ämne N. COHN s. 88.
Jantzen, J. Fac-klausulen med særlig henblikk på svensk domspraksis. ND s. 177—189.
Jantzen, J. Nogen betragtninger overnærklausulen (»eller så nær dertil som skibet kan komme»). ND s.49—57.
Knoellinger, Carl Erik. Några synpunkter på kreditförsäkringsavtalets juridiska natur. NFT s. 373—387.
Lindh, Ejnar. Stadsplanelagen i rättspraxis. SvStT s. 171—177, 217—233.
Lundh, Henrik. Anm. av DAGFINN DAHL: Om ansvarsforsikring. NAT s. 128—129.
Relander, H. M. J. Några viktigare bestämmelser i det finska förslaget till lag om försäkringsbolag. NFT s. 213—228.
Sipilä, Arvo. Den obligatoriska automobilansvarsförsäkringen och trafiksäkerheten. NFT s. 295—311.
Söderhjelm, J. O. Bärgningslön och det bärgades värde. JFFT s. 418—424.
Ussing, Henry. Erstatningsansvar, Forsikring og Regres inden for Skadeforsikringens Omraade. NFT s. 173—187.
Diskussionsinlägg beträffande samma ämne av N. H. BACHE m. fl. s. 188—196.
Ågren, J. Om trafikförsäkringslagen och trafikförsäkringen. NFT s. 37—64.

 

STRAFFRÄTT.
(inkl. kriminalteknik m. m.)
Almquist, Viktor. Utvecklingen inom straffverkställighetens område under de senaste årtiondena. NTfS s. 1—19.
Hansen, Søren. Om Straf for Kvaksalveri. UfR s. 285—290.
Hansson, Kristian. Norsk Lovgivning om sikringsmidler mot farlige forbrytere. NTfS s. 269—281.
Jørgensen, Troels G. Interneringstiltale i Forbindelse med Tiltale til Straf. UfR s. 68—70.
Jørgensen, Troels G. Om Reform av Erstatningsreglerne for Fængsling m. v. NTfS s. 282—289.
Kampmann, Erik. Fængselsreformen i Preussen. NTfS s. 20—45.
Kampmann, Erik. Nogle Bemærkninger vedrørende Frihedsstraffens Udstaaelse. NTfS s. 317—333.
Krabbe, Oluf H. Om ulovlig Omgang med Hittegods. UfR s. 1—14.
Ang. samma ämne VINDING KRUSE s.17—23, 51—52. — Replik av KRABBE s. 50—51.
Nissen, Hartvig. Fængselsreformen i Norge. NTfS s. 221—240.
Petrén, Alfred. Det svenska förslaget till steriliseringslag jämte några reflexioner i ämnet. NTfS s.129—138.
Pürschel, Viktor. Nogle foreløbige Bemærkninger om »Borgerlig Straffelov af 15. April 1930». NTfS s. 173—220.
Renwall, Jarl L:son. Bidrag till belysandet av fosterfördrivningens straffbarhet. DL s. 301—316, 391404.
Scheel, H. Om straffeutmåling i Høiesterett. NR s. 65—68.
Replik av NYGAARD s. 401—404. — Duplikav SCHEEL s. 404—405.
Skjerback, Oluf J. Om Ungdomsfængsel. NTfS s. 46—56.
Stjernberg, Nils. Steriliseringsfrågan. SvT s. 384—396.
Sölvén, Arnold. Motiv och sinnelag. En översikt över den vetenskapliga begreppsdiskussionen. NTfS s. 297—316.
Tage-Jensen, S. Anm. av HARRY SÖDERMAN & ERNST FONTELL: Handbok i kriminalteknik. NTfS s. 290—293.
Vekko, V. Kriminalstatistiken ochden verkliga brottsligheten. Med särskilt avseende å brotten motliv. NTfS s. 95—128.
Widmark, Erik M. P. Blodalkoholbestämning vid diagnosen av alkoholpåverkan. Svenska läkartidn. 1930 nr 22.

Wimmer, Aug. Fra Universitetetspsykiatriske Laboratorium og Kommunehospitalets Nerve-Sindssygeafdeling: Patologiske Svindlere. NTfS s. 241—268.

 

PROCESSRÄTT.
Alten, E. Saker om lovstridige byggverk. NR s. 961—971.
Bache, N. H. Sagsomkostninger.UfR s. 96.
[Cohn, N.] Anm. av KARL OLIVE CRONA: En teori om bevisbördan. JT s. 214—215.
Damsgaard, J. Forslag om Tilføjelse til Retsplejelovens § 45. UfR s. 347—348.
Godenhielm, Bertil. Några ord omden franske advokatens utbildning och förutsättningarna för hans inträde i en advokatorden. DL s. 199—218.
Hansen, A. Fabricius. Politi og Lovovertrædelser. UfR s. 250—251.
Hansen, Victor. Det sidste Lovforslag om Ændringer i Retsplejeloven. UfR s. 309—330.
Harbeck, Ole F. Om forandring avankegrunnene i civile saker. NR s. 1089—1096.
Holmboe, C. Stub. Om deldomme (rettergangslovens § 150) og omfortsettelsesdomme i vekselsaker (rettergangslovens § 446). NR s. 169—177.
Holmbäck, Åke. Anm. av HEMMING SJÖBERG: Rättegången mot C. J.L. Almqvist. TfR s. 470—474.
von Holstein, Huno. Retsplejelovens§ 509. UfR s. 253—263.
Jørgensen, Troels G. Om Domsmænd i Straffesager. UfR s. 213—221.
Ang. samma ämne artiklar av Sv. KAAR SEN s. 237—245, KNUD JARNER s. 245—250, TROELS G. JORGENSEN s. 265—267, 290—296,341—344 och VICTOR HANSEN s. 304—306.
K. J. For og imod Tybjergs Bevisbyrdelære. UfR s. 283—284.
Palme, W. A. Något om straffdomssubjektiva rättskraft. JFFT s. 15—30.
Prytz, R. Om Ankefrist og Eksekutionsfrist. UfR s. 344—345.
Ross, Alf. Bevisbyrdelæren i Støbeskeen? Anm. av KARL OLIVECRONA: Bevisskyldigheten och den materiella rätten. UfR s. 349—358.
Seidenfaden, Aage. Anklagemyndighedens Møde i Retten. UfR s. 267—268.
Ang. samma ämne även Sv. Kaarsen s. 303—304.
Spang-Hanssen, T. Dommeres Tilsyn med Stempellovgivningens Overholdelse. UfR s. 140—144.
Spang-Hanssen, T. Varetægtsfangers Brevveksling. UfR s. 89—92.
Ang. samma ämne ytterligare artiklar av VIGGO WAAGENSEN s. 170—175, 177—178, T. SPANG-HANSSEN s. 175—177 och KNUD JAR NER s. 196.
Svedstrup. Forundersøgelse eller Efterforskning? UfR s. 334—336.
Svedstrup. Processordning og Retsorganisation m. v., særlig med Henblikpaa Strafferetsplejen. UfR s. 269—275.
E. W. Et Spørgsmaal vedrørende Executorbevillinger. UfR s. 70. Ang. samma ämne anon. förf. s. 111.

 

STATSRÄTT.
Andersen, Poul. Domstolenes Myndighed til at tilsidesætte grundlovstridige Love. ST s. 352—362.
Andersen, Poul. Kan der ved den forestaaende Revision af Tjenestemandslovenindføres en almindelig Aldersgrænse for Dommere? UfR s. 181—185.
Andrén, Georg. Konstitutionalism och parlamentarism. SvT s. 151—169.
Andrén, Georg. Regeringsmakt och parlamentarism i Sverige. ST s. 463—485.
Berlin, Knud. Den dansk-islandske Forbundslov for de danske Domstole. UfR s. 23—33.
Björksten, S. R. Huru Finland utvecklades till en demokratisk parlamentarisk republik. ST s. 398—413.
Brotherus, K. R. Stat och kyrka i Finland. ST s. 446—462.
Brusewitz, Axel. Anm. av OTTO VON ZWEIGBERGK: Svensk politik 1905—1929. Parlamentarismens förstakvartssekel. ST s. 78—86.
Castberg, Frede. Anm. av IVAR ARC TANDER: Statsmonopoler. Tilblivelsen av grunnlovens § 101 og paragrafens betydning som vernmot statsmonopoler. TfR s. 328—344.
Castberg, Frede. Domstolenes myndighet til åtilsidesette grunnlovstridige lover. ST s. 317—337.
Castberg, Frede. Statens og kommunernes ansvar efter norsk ret for rettsstridige

handlinger av forvaltningstjenestemenn. NAT s. 65—90.
Croneborg, Otto. Grundlag och krigsberedskap. ST s. 142—159.
Dahlman, Sven. Anm. av S. R.BJÖRKSTEN: Statsrådet i Finland från konstitutionell synpunkt. STs. 281—287.
Duason, Jón. Grønlands Retsstilling i Middelalderen. TfR s. 245—312.
Erich, R. Domstolarnas befogenhet att åsidosätta grundlagsstridiga lagar. ST s. 338—350.
Erich, R. Regeringsmakt och parlamentarism. ST s. 495—503.
Gjelsvik, Øystein. Grunnloven og §§ 19,2, 21,2 og 22,2 i trustloven. TfR s. 397—447.
Gram, R. Nogle Bemærkninger om Grundlovens § 71. UfR s. 137—139.
Gram, R. Yderligere Bemærkninger . . .s. 221—222.
Ang. samma ämne även KNUD BERLIN s. 223—228 och POUL ANDERSEN s. 228—229.
Heckscher, Gunnar. Engelsk författningsutveckling under 1900-talet. ST s. 160—171.
Herlitz, N. Karakteristiska drag isvensk offentlig rätt. ST s. 293—316.
Meyer, Karsten. Regeringsmagt og parlamentarisme. ST s. 486—490.
Oftedal, Lars. Regjeringsmakt og parlamentarisme. ST s. 491—494.
Reuterskiöld, C. A. Statsrådsdechargen i Sverige ur stats- och förvaltningsrättslig synpunkt. ST s. 385—397.
Reuterskiöld, C. A. Anm. av N. HERLITZ: Omlagstiftning genom samfällda beslut av konung och riksdag. ST s.258—281.
Ross, Alf. En mærkelig Afstemningsregel i den dansk-islandske Forbundslov. UfR s. 297—300.
Ang. samma ämne även Sv. AAGE FUNDER S. 306—307.
Ross, Alf. Folkenes Forbund og Staternes Souverænitet. ST s. 414—445.
Ræstad, Arnold. Statens ansvar forskade som forvoldes på utlendingers person og eiendom. TfR s.163—176.
Sundberg, Halvar G. F. Anm. avROBERT MALMGREN: Sveriges författning. En lärobok i svensk statsrätt. I. TfR s. 461—466.
Sundberg, Halvar G. F. Domstolarnas befogenhet att åsidosätta grundlagsstridiga lagar. ST s. 363—384.
Wrede, R. A. J. J. Nordström om Finlands lantdag. JFFT s. 393—413.
Wrede, R. A. Johan Jacob Nordström såsom statsrättslärare. JFFT s. 291—336.

 

FÖRVALTNINGSRÄTT.
Andersen, Poul. Om Tjenestemandsstrejker. NAT s. 144—151.
Bassøe, J. Gerckens. Svalbards administrasjon. NAT s. 169—185.
Becker-Olsen, Johs. Ny engelsk Motorlov. UfR s. 359—363.
Berglund, Helge. Ett och annat om regeringsrätten. NAT s. 1—20.
Berglund, Helge. Hur bör proposition framställas å fråga, som i och för sig kan avgöras med enkel majoritet,men som står i samband med förslag, för vars bifallande kvalificerad majoritet erfordras? SvStT s. 209—212.
Björksten, S. R. Tjänstemans och befattningshavares ed. DL s. 6—14.
Björling, C. G. Avgifter, som erfordra uttaxering för längre tid än fem år. Sveriges landstings tidskrift s. 135—139.
Björling, C. G. Om den föreslagna allmänna säkerhetskassan för de svenskasparbankerna. Svensk Sparbankstidskrift s. 514—519.
Borgen, Axel. Statstidende. UfR s. 277—279.
Böra kostnader för barnavård ochfattigvård av i § 50, mom. 2, fattigvårdslagen angiven art ersättas av hemortskommunen? En utredning av Sv. fattigvårds- och barnavårdsförbundet . . . — Tidskrift för fattigvård och annan hjälpverksamhet s. 371—376.
Förslag till ny lag om sparbanker i Finland. Svensk Sparbankstidskrift s. 234—244.
Herlitz, Nils. Anm. av ERIK BROMS: Studier rörande det svenska landstinget. ST s. 272—281.
Höjer, Karl J. Några synpunkterpå problemet om hemortsrätten och fattigvårdskostnadernas fördelning mellan kommunerna. —Tidskrift för fattigvård och annan hjälpverksamhet s. 376—385.
Hörstadius, Ejnar. Om kommunala förtroendemäns obehöriga upplåning i kommunens namn . . . SvStTs. 341—345.
Konstad, R. Den nye norske fremmedlov. NAT s. 186—196.

Larsson, Yngve. Kommunala indelningsfrågor i anslutning till 1919 års indelningslagstiftning. SvStTs. 412—428.
Möller, Oskar. I frågan om tjänsteed och domareed. JFFT s. 221—225.
Nordin, John. Förvaltningstjänstemännens utbildning i Sverige. NAT s. 251—257.
Odéen, Sigurd. Juristutbildningen i Sverige. NAT s. 90—102.
Sundberg, Halvar G. F. Den kommunala kompetensen. ST s. 220—234.
Sundberg, Halvar G. F. Kungl. Maj:t och kommunalförvaltningen. ST s. 1—43.
Thalbitzer, V. Tjenestemænds Forhandlingsret. NAT s. 21—37.
Utheim, Trygve. Den norske administrationslov for kommuner. NAT s. 37—44.

 

FINANSRÄTT.
Ahava, llvar. Något om beskattningav försäkringsanstalter i Finland. NFT s. 1—21.
Gahn, Hans. Omläggningen av grunderna för systembolagens kommunala beskattning. SvStT s. 474—479.
Sundberg, Halvar G. F. Om möjligheten av skattedifferentiering i stad. SvStT s. 83—87.
Thulin, Gabriel. Anm. av GÖSTA EBERSTEIN: Om skatt till stat och kommun enligt svensk rätt. NAT s. 206—207.
 

INTERNATIONELL RÄTT.
Björksten, S. R. Finlands fördragom fredligt biläggande av mellanfolkliga tvister. JFFT s. 149—175.
Borum, O. A. De skandinaviske Konventionsudkast. UfR s. 113—126.
Castberg, Frede. Folkerett og forsvar. NTfIR s. 23—32, 75—91, 206—210.
Gensvar av AXEL MOLLER s. 210—221 Efterskrift av FREDE CASTBERG s. 212.
Castberg, Frede. Kodifikationskonferensen i Haag. Forhandlingene om statens ansvar for skade tilføiet utlendinger. NTfIR s. 172—189.
Cohn, Georg. Neutralitetsrättens Omdannelse. NTfIR s. 33—47.
Erich, Rafael. Den fasta mellanfolkliga domstolen såsom överordnad instans. NTfIR s. 3—16.
Federspiel, Holger. De nordiske internationalprivatretslige Konventionsudkast. NTfIR s. 92—121,190—205, 279—299.
Granfelt, O. Hj. I frågan om internationell verkan av inledd konkurs. JFFT s. 88—93.
Granfelt, O. Hj. Internationellt forumavtal jämlikt finländsk rätt. JFFT s. 414—417.
Hammarskjöld, Åke. Folkrättsinstitutets sammanträde i Amerika. NTfIR s. 128—138, 213—226.
Hesslén, Gunnar. Folkförbundsförsamlingens möte 1929. En översikt över några politiskt och konstitutionellt betydelsefulla frågor. ST s. 60—74.
Meyer, Karsten. Anm. av ALGOT BAGGE: Les conflits de lois enmatière de contrats de vente debiens meubles corporels. NTfIR s. 60—61.
Moller, Axel. Nogle Bemærkninger om Mestbegunstigelsesklausulen. NTfIR s. 122—127.
Numers, Sigurd. Nationernas förbunds förbindelser vid kristillfälle: Lättnader vid vissa transportermed luftfartyg. NTfIR s. 307—313.
Nykopp, Marcus. Några ord medanledning av återförvisningsprincipens införande i vår internationella privaträtt. JFFT s. 176—181.
Peschardt, C. Mestbegunstigelsesklausulen. NTfIR s. 300—306.
Petersen, Niels. Nordens Indsats i Fredsarbejdet. NTfIR s. 159—171.
Ross, Alf. Anm av SUNE HOLM: Nationernas förbund i dess ställning till folkrättssystemet. NTfIRs. 242—243.
Ræstad, Arnold. Kodifikationskonferensen i Haag. Spørgsmålet om sjøterritoriet. NTfIR s. 251—278.
Ræstad, Arnold. Nedrustningen tilsjøs. NTfIRpubl. ser. nr 1.
Schücking, Walther. Die Harmonisierung des Kelloggpaktes mit dem Pakt des Völkerbundes. ASJG s. 49—65.
Undén, Östen. Om staters internationella ansvarighet. NTfIR s. 17—22.
Ph. H.

 

36 — Svensk Juristtidning 1931.