572 MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT.    Ändring i den tyska presslagstiftningen. Enligt tysk lag kan ansvarig utgivare för en periodisk tidskrift endast den vara, som är rättskapabel, i besittning av »bürgerliche Ehrenrechte» och bosatt i tyska riket. Syftet med dessa fordringar är, att straffrättsligt ansvar skall kunna utkrävas av den ansvarige utgivaren. Då emellertid åtskilliga riksdagsmän voro ansvariga utgivare och dessa ej utan riksdagens samtycke kunna åtalas, var det i dessa fall ej möjligt att tillgodose stadgandets syfte. På den grund antogs sistlidne februari en bestämmelse av innehåll, att den, som på grund av lagens föreskrift icke eller blott efter särskilt tillstånd kan åtalas, ej må vara ansvarig utgivare för periodisk tidskrift. Resultatet vanns efter ytterst stormiga debatter, som rörde även andra åtgärder angående »Verschärfung der parlamentarischen Ordnung».

 

    Ny försäkringsavtalslag i Frankrike. Frankrike har under nästföregående år efter ett redan 1902 påbörjat utredningsarbete erhållit en lag om försäkringsavtal, la loi sur le contrat d'assurance, utfärdad d. 13 juli 1930. Den avser allenast "les assurances terrestres": från dess tillämplighetsområde undantages således bl. a. såväl sjöförsäkring som återförsäkring. En kommenterad edition är utgiven av César Ancey & Lucien Sicot (Paris 1930 222 s.).

 

    Referendarernas »grosse Staatsprüfung» i Preussen. Resultaten av den »grosse Staatsprüfung», som de preussiska referendarerna ha att genomgå inför »das preussische Juristische Landespriifung-Amt», äro — enligt uppgift i D. J. Z. 1931 s. 475 — för år 1930 icke glädjande. De prövades antal har vuxit med 15 %. Antalet av dem som ej bestått provet har vuxit från 16.37 till 21.07 %. Ingen har erhållit betyget »mit Auszeichnung». Betyget »gut» har förvärvats av allenast 7 % mot 11 % föregående år. De underkända kvinnliga referendarernas procenttal är 27.

 

    Efterlevande makes arvsrätt i Frankrike. De i SvJT 1930 s. 595 omnämnda, av senaten beslutade arvsrättsliga reformerna till förmån för efterlevande make hava numera antagits jämväl av deputeradekammaren, och lag i ämnet har utfärdats d. 3 dec. 1930.

 

    Baltiskt juristmöte. D. 21—23 maj 1931 hölls i Kaunas (Kovno), Litauen, för första gången ett möte av jurister från Estland, Lettland och Litauen eller, för att använda mötets officiella beteckning, från de tre östersjörandstaterna. Initiativet till mötet hade tagits av Litauens justitieminister Zilinskas. Vid mötet beslöts, att varje år hålla möte och att inrätta en ständig byrå med växlande säte (1932 Riga). Vid mötet diskuterades bl. a. frågan om unifikation av de tre staternas lagar. Referenten föreslog tillträde till Genèvekonventionerna angående världsväxelrätt och världscheckrätt samt de sex Haagkonventionerna, men först och främst att, efter mönster av de sydamerikanska staterna, utarbeta ett förslag angivande enhetliga baltiska materiella och processuella kollisionsnormer. Under diskussionen uttalade sig talare trån Estland och Lettland för bibehållande av domicilprincipen, medan en talare från Litauen ansåg hänsyn böra tagas jämväl till nationalitetsprincipen.