TIDSKRIFTSÖVERSIKT.59
Tidsskrift for Retsvidenskap. 1930 h. 4. I en uppsats om "Den aksjerettslige ugyldighetspræskripsjon" behandlar advokaten CARSTEN ARNHOLM åtskilliga spörsmål beträffande räckvidden av ett i den norska aktiebolagslagen förekommande — med 95 § i vår aktiebolagslag principiellt överensstämmande — stadgande om viss tidsfrist för instämmandet av talan med klander av bolagsstämmobeslut som icke tillkommit i behörig ordning eller är till sitt innehåll olagligt. Förf. undersöker till en början frågan, huruvida det alltid är nödvändigt att instämma klander inom den angivna tiden, och upptager därpå till särskild behandling spörsmålet, huruvida stadgandet är tillämpligt även å beslut, som uppdagas vara fattade med otillräcklig majoritet, samt avslutar framställningen med att undersöka, vilka följder försummad klandertalan medför och vilka möjligheter att avvärja dessa följder som stå till buds. Beträffande förstnämnda fråga kommer förf., med ledning bl. a. av tysk rätt, till det resultat, att olagliga bolagsstämmobeslut kunna angripas även efter tidsfristens utlöpande icke blott då det gäller beslut, som kränka tredjemans rätt eller som strida mot tvingande lagbud eller vid vars tillkomst något särdeles grovt formfel förelupit, utan även då det är fråga om sådana kränkningar av delägares rätt, som äro "særdeles grove og åpenbare". — I en annan längre uppsats, av cand. jur. ØYSTEIN GJELSVIK, behandlas ett ämne, som ger anledning till diskussion av frågan om gränsen mellan administrativa beslut och judiciella avgöranden. I den norska s. k. trustloven förekomma vissa bestämmelser, enligt vilka en särskild administrativ myndighet, Kontrollrådet, har att beträffande vissa närmare angivna frågor, avseende arten av en konkurrensreglering eller en bojkott eller liknande avtal, "med endelig virkning", d. v. s. så att också domstolarna bliva därav bundna, avgöra, huruvida en otillbörlig eller allmänskadlig ekonomisk maktutövning är för handen. Emot en av bl. a. prof. Skeie uttalad åsikt, att dessa bestämmelser såsom avseende beslut av judiciell natur vore stridande mot den norska grundlagens bestämmelser om att alla rättsärenden skola prövas av domstolarna, hävdar förf., att här i själva verket alltid är fråga om administrativa beslut; dessutom söker han emellertid visa att, även om motsatsen vore händelsen, något hinder i grundlagen för en dylik ordning under förhandenvarande förhållanden icke är för handen. — Utom de nu nämnda uppsatserna innehåller förevarande häfte ett flertal, icke minst svenska läsare intresserande litteraturanmälningar samt en nekrolog över prof. Oscar Platou av RAGNAR KNOPH.
Ph. H.
Nordisk Tidsskrift for Strafferet har med det i oktober 1930 utsända fjärde häftet avslutat sin 18 årg. Häftet inledes med ett bidrag av jur. kand. ARNOLD SÖLVÉN, som lämnar ett referat av diskussionen, företrädesvis i tysk juridisk litteratur, angående bestämningen av begreppen motiv och sinnelag samt därtill fogar några korta kritiska reflexioner. Förf. framhåller därvid, att en bestämning av brottsmotivets begrepp bör ta sikte på det legislativt användbara, och finner en ur denna synpunkt riktig avgränsning däri, att såsom motiv betecknas endast de psykiska faktorer, som varit för det konkreta brottet spe-