Nordisk Tidsskrift for international Ret. Acta scandinavica juris gentium. Det i november 1930 utkomna tredje häftet av denna tidskrift inledes med en uppsats av NIELS PETERSEN om "Nordens Indsats i Fredsarbejdet", bl. a. innehållande en översikt av Danmarks skiljedomstraktater. Prof. F. CASTBERGsom var en av Norges delegerade vid Haagkonferensen för den internationella rättens kodifikation, lämnar en framställning av behandlingen vid denna konferens av frågan om staternas ansvar för skada, tillfogad utlänningar. CASTBERG framhåller de beklagliga följderna av att konferensen i denna betydelsefulla fråga kom till ett negativt resultat, och anknyter härtill några pessimistiska betraktelser över det internationellträttsliga kodifikationsarbetet över huvud taget. Den i föregående häfte påbörjade avhandlingen av dr. jur. H. FEDERSPIEL, om "De nordiske internationalprivatretlige Konventionsudkast", fortsättes i nu föreliggande häfte. Den tidigare påbörjade diskussionen av frågan om "folkrätt och försvar" fortsättes med ett nytt replikskifte mellan professorerna Castberg och Ax. Møller. Likaså lämnas fortsättningen och slutet av ÅKE HAMMARSKJÖLDS redogörelse för folkrättsinstitutets sammanträde i Amerika; förf. beledsagar denna redogörelse med intressanta, delvis kritiskt hållna kommentarier. Den på främmande språk publicerade avdelningen av tidskriften innehåller bl. a. en uppsats av prof. W. SCHUCKING: "Die Harmonisierung des Kellogpaktes mit dem Pakt des Völkerbundes". — Samtidigt med detta häfte har utkommit första numret av tidskriftens publikationsserie, innehållande en avhandling av jur. dr A. RÆSTAD om nedrustningen till sjöss.

T. G—l.

 

    Ugeskrift for Retsvæsen (1930 h. 31 — 52). För behandling av processuella reformfrågor tillsattes i juni 1929 två kommittéer under ordförandeskap den ena av Højesteretsd. V. Topsøe-Jensen, den andra av hans kollega Troels G. Jørgensen. På basis väsentligen av dessa kommittéers betänkanden har utarbetats ett i nov. 1930 för Folketinget framlagt förslag till varjehanda större och mindre ändringar i Retsplejeloven: lekmannadomare skola medverka i vissa brottmål, offentlig votering skall införas i Højesteret, rätt att advocera inför Landsret eller Højesteret skall ej längre bero av visst högre examensbetyg, domstolen skall äga att förbjuda offentligt återgivande i bild av dess sessioner, o. s. v. För detta omfattande förslag redogöres i en längre uppsats av Byretsd. VICTOR HANSEN (h. 46). Frågan om lekmän som meddomare i brottmål, redan i h. 25 behandlad av Jørgensen, har givit upphov till en ganska livlig polemik (h. 36, 38, 42, 48 o. 50). Bland annat har JØRGENSEN (h. 42) under hänvisning till våra "processreformer utan lagändring" sökt övertyga om, att ackusations- och omedelbarhetsprinciperna genom lagskiparnes egen goda vilja, utan lagstiftningens

TIDSKRIFTSÖVERSIKT. 61ingripande, kunna bättre än nu är fallet komma till sin rätt. Till det ena kommittéförslaget anknyter en av Kriminald. SVEDSTRUP författad uppsats om Procesordning og Retsorganisation (h. 40). "Centrum for Strafferetsplejen er blevet Statsadvokatens Skrivebord" är det koncentrerade uttryck förf. ger åt den allmänna meningen att det står illa till med muntligheten i dansk straffprocess. Förslaget ger även förf. anledning att rikta ett skarpt angrepp mot den i Danmark praktiserade metod för smärre lagändringar "at enkelte Interpunktionstegn og Ord af den hidtidige Tekst pilles bort og erstattes med andre". Han betonar att "der er Forskel paa att skrive Love og at rette Korrektur" och utbrister: "Metoden er, rent ud sagt, ækel!" Det förefaller dock som vore förf. något för sträng i sin förkastelsedom. Tillämpad med smak och måtta synes metoden vara i alla avseenden god. Tag t. ex. § 2 i lagen nr 56 d. 31 mars 1927! Den lyder: I Retsplejelovens § 14 ændres under Afsnit a. Ordet "Tinglæsningsvæsenet" til: "Tinglysningsvæsenet." Häremot kan väl ej med fog något anmärkas, om inte på sin höjd att skiljetecknet kolon och citationstecknen gärna kunde undvaras. Men visserligen blir man något fundersam inför utseendet av samma lags § 8: I Retsplejelovens § 478, 1ste Stykke, Nr 3, indsættes i 1ste Punktum efter Ordene "Notarius publicus": ", for en Sagfører". — De kinkiga omdömesfrågor, inför vilka Retsplejelovens § 509 (motsvarande 65 § U. L.) ofta ställer utmätningsmannen, belysas intresseväckande av Dommerfuldm. VON HOLSTEIN (h. 38). — Verkningarna av att detaljisten säljer sin vara till lägre pris än det som producenten eller grossisten fastställt undersökas av Byretsd. JENSEN (h. 40). — Fhv. Birked. BORGEN skriver (h. 40) om Statstidende, som sedan d. 1 april 1904 utkommer med samma uppgift som Posttidningen hos oss. Tidningen, som i början gick med förlust, har sedermera blivit en god affär: sista året gav, på en inkomst av c:a 330,000 kr., c:a 150,000 kr. i ren vinst. Förf. klagar över att tidningen själv ingenting gör för att dess innehåll verkligen skall komma till allmänhetens kännedom. Den borde, menar han, anslås i postkontor, vid järnvägsstationer o. s. v. — något som kanske vore att tänka på även för vår officiella tidning. I motsats till denna saknar Statstidende register. — Prof. Poul Andersens nya arbete Hovedpunkter af Forvaltningsretten anmäles av Højesteretsd. JØRGENSEN (h. 48).

B. W.