Rådhusrätternas rekrytering. Efter samråd mellan hovrätten över Skåne och Blekinge och samfällda rådhusrätten i Malmö angående åtgärder till garanterande av en god rekrytering av rådhusrätterna har samfällda rådhusrätten på nyåret beslutat att framdeles icke till aspirant vid rådhusrätten antaga annan än den som, efter tre års tjänstgöring såsom rättsbildat biträde i domsaga, jämväl tjänstgjort i hovrätt och där provföredragit såsom fiskal samt fått sådan provföredragning av hovrätten godkänd genom fiskalsförordnande som avses i 24 § 2 a domsagostadgan.
Under åberopande härav hava samtliga rådhusrätter i Skåne och Blekinge genom skrivelse från hovrättens president inbjudits till samarbete med hovrätten i angivna syfte. För ändamålet rekommenderas i skrivelsen dels att varje rådhusrätt, vid vilken tillfälle till aspiranttjänstgöring föreligger, ansluter sig till den av samfällda rådhusrätten i Malmö fastslagna principen att icke till aspirant antaga annan än den som fått provföredragning såsom fiskal av hovrätt godkänd, dels ock att, när vid behov av vikarie för borgmästare, rådman, assessor eller stadsnotarie härtill kompetent person ej finnes att tillgå inom rådhusrätten, hänvändelse göres till hovrättens president eller sekreterare med hemställan att vikarie måtte erhållas från hovrätten. Detta sista har redan vid flera tillfällen med fördel praktiserats. Hovrättens intresse av anordningen grundar sig — slutar skrivelsen — icke enbart på dess beredvillighet att tillgodose rådhusrätternas behov av vikarier utan i lika hög grad på dess önskan att för hovrättens egna aspiranter tillvarataga den värdefulla utbildning som kan erhållas genom tjänstgöring vid stadsdomstolarna lika väl som vid häradsrätterna.
De kungl. kommittéerna. Efterföljande meddelanden äro huvudsakligen hämtade ur de till resp. departement avgivna redogörelserna för de olika kommittéernas arbetsresultat (jfr SvJT 1931 s. 95).
Av de inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga hava följande under år 1931 avslutat sin verksamhet: sakkunniga för verkställande av utredning i fråga om bestämmelser rörande utländsk civildoms rättskraft och exigibililet i Sverige; delegerade för förhandlingar om en nordisk konvention rörande verkställighet av domar och utslag (Statens off. utredn. 1931: 9); sakkunniga för frågor om enhetlig växel- och checkrätt (1931: 14 och 28; se prop. 1932: 2 och 3); sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om rättegångsväsendets ombildning; sakkunnig för utredning rörande möjligheten att åstadkomma större koncentration i fångvårdsväsendet m. m. (1931: 16); sakkunniga för utredning angående vattendomstolarnas omorganisation (se prop.1932:164); kommittén för utredning rörande riksdagens arbetsformer (1931:26; se prop. 1932: 105).
Såsom sakkunnig för revision av strafflagen har prof. J. C. W. Thyrén under år 1931 varit sysselsatt med utarbetande av lagutkast rörande vissa brott mot staten, nämligen förräderibrotten, motsvarande i huvudsak 8 och 9 kap. strafflagen. Utkastet (utgörande band X av speciella delen av strafflagen) har under december månad utkommit från trycket (Statens off. utredn. 1931: 33). Efter slutförande av detta arbete är den sakkunnige sysselsatt med utarbetandet av lagutkast rörande brott mot allmän ordning och frid, vilken del beräknas vara färdig under loppet av år 1932.
Justitierådet A. Bagge har såsom sakkunnig för biträde vid behandlingen av frågor rörande deltagande från svensk sida uti internationella förhandlingar om gemensamma rättsregler på sjörättens och den internationella privaträttens område deltagit i förarbeten för unifiering av den internationella privaträtten på köprättsområdet.
Hovrättsrådet H. Wikander har under året varit sysselsatt med bearbetning av inkomna yttranden över 1924 års fraktavtalslagstiftningsutkast, sådant detta föreligger efter däri vid den 1929 hållna interskandinaviska konferensen vidtagna ändringar.
Enligt K. M:ts bemyndigande den 21 nov. 1930 tillkallades presidenten K. Schlyter att biträda med behandling av frågorna om lämplig fördelning av tjänstgöringen mellan nämndemän vid häradsrätterna samt ändamålsenlig ordning för målens handläggning vid tingen ävensom i samband därmed stående spörsmål. Utredningsarbetet har resulterat bl. a. i ett utkast till lag angående antalet nämndemän i vissa tingslag med tillhörande motiv (se remiss till lagrådet den 26 febr. 1932). Därjämte har utarbetats utkast till bestämmelser angående åtgärder till förebyggande av för parter och vittnen tidsödande väntan vid tingssammanträdena.
För att biträda vid utredning rörande strömmingsfisket å vissa delar av rikets ostkust tillkallades den 21 maj 1931 fiskeriintendenten dr C. W. Hessle och hovrättsassessorn A. C. T. Romberg (se prop. 1932: 111).
De enligt K. M:ts bemyndigande den 12 juni 1931 tillkallade processakkunniga (hovrättsrådet P. Santesson och professor T. Engströmer jämte ledamöterna i den rådgivande beredningen, se SvJT 1931 s. 585; sekr. hovrättsassessorn T. Strandberg) hava under året varit sysselsatta med upprättande och genomgående av preliminära förslag till lagtext angående förfarandet i tvistemål och bevisföring.
Sakkunniga för utredning rörande organisationen av det frivilliga skydds- och hjälparbetet beträffande frigivna fångar (f. d. häradshövding A. Åkerman m. fl.) hava införskaffat och bearbetat erforderligt utredningsmaterial från såväl Sverige som utlandet, varjämte förberedande principdiskussioner ägt rum.
För fortsatt behandling av frågan om övertagande från statens sida av rättsskipningen i vissa städer m. m. tillkallade sakkunniga (borgmästare G. Th. Ehrnberg och kommunalborgmästare A. H. Ljungberg) hava avlämnat bl. a. utkast till lag om stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende.
Docenten N. H. Tingsten, som tillkallats såsom sakkunnig för utredning av vissa grundlagstiftningsfrågor, har påbörjat utredningsarbetet.
Enligt departementets kostnadstablå hava inom departementet ytterligare biträtt bl. a. följande personer: justitierådet G. Grefberg, numera justitie-
råden N. v. Steyern och E. Sandström, f. d. häradshövding A. Åkerman, revisionssekr. P. v. Ehrenheim och F. Sterzel, t. f. expeditionschefen C. G. Eklund, hovrättsråden O. Hesselgren och G. Dahlman, professorerna T. Engströmer, G. Eberstein, R. Malmgren och R. Bergendal, kommerserådet S. Matz, t. f. hovrättsfiskalen B. Hagström.
I fråga om kommittéer, vilka lyda under andra departement än justitiedepartementet och kunna vara av juridiskt intresse, må här antecknas följande. Betänkanden avgåvos under 1931 bl. a. av flygkommissionen (president Schlyter ordf.; e. o. hovrättsfisk. M. Heüman och I. Öhman sekr.; 1931: 29); Ådalskommissionen (justitierådet A. Lindhagen, professor Ö. Undén, advokat E. Löfgren m. fl.); sakkunniga för överarbetning av förslag till bestämmelser angående biografer m. m. (häradshövding S. Dahlqvist m. fl.; se prop. 1932:147); 1928 års bolagsskatteberedning (f. d. häradshövding K. Dahlberg m. fl.; 1931: 40 och 41); sakkunniga för utredning rörande ändrad lagstiftning om mått och vikt (t. f. revisionssekr. Nissen m. fl.; 1931: 36); sakkunniga för utredning ang. ny prästerlig avlönings- och boställslagstiftning (bl. a. hovrättsrådet P. J. Aastrup); 1927 års skogssakkunniga för lappmarken (landshövdingen N. Ringstrand m. fl., sekr. häradshövdingen S. Odéen; 1931: 10); sakkunniga för utredning av frågan om ny lagstiftning för häradsallmänningar (revisionssekr. T. Sjöfors m. fl.; se prop. 1932: 10).
Vid ingången av 1932 fortsatte bl. a. följande kommittéer och sakkunniga: delegerade för frågan om konventioner rörande behandling av dödsbon efter medborgare i nordisk stat, som avlider i annan sådan stat, samt beträffande de rättsverkningar, som en i någon av de nordiska staterna öppnad konkurs medför i de övriga (just.-dep., f. d. presidenten frih. E. Marks von Wurtemberg, presidenten B. Ekeberg och rev.-sekr. E. Lind); 1927 års arbetsfredssakkunniga (soc.-dep., överståthållaren G. H. Elmquist m. fl.); 1928 års pensionsförsäkringskommitté (soc.-dep., landshövd. S. Linnér m. fl.); utredning angående den sociala försäkrings- och hjälpverksamhetens organisation (soc.-dep., landshövd. Linnér m. fl.); utredning angående tredje mans rätt till neutralitet i arbetskonflikter (soc.-dep., professor R. Bergendal med biträde av t. f. rev.-sekr. G. Eriksson); vaccinationssakkunniga (soc.-dep., häradshövding S. Peterson m. fl.); kommittén angående privatanställda (soc.-dep., professor M. Fehr m. fl.); utredning angående ordningspolisens och kriminalpolisens organisation (soc.-dep., statssekr. B. Hammarskjöld, landsfogde W. Bergenfelt m. fl., sekr. hovrättsassessorn J.Laurin); sakkunniga för revision av bestämmelserna om väghållningsbesvärets utgörande på landet samt om städernas allmänna vägar (kom.-dep., landshövd. G. R. Sederholm m. fl., sekr. hovrättsrådet N. Ljunggren); 1928 års revision av rusdryckslagstiftningen (fin.-dep., landshövd. E. A. Beskow m. fl.); sakkunnig för utredning rörande ändrade bestämmelser i fråga om stämpelavgifter, som avses i 8 § stämpelförordningen (fin.-dep., byråchefen A. Tondén); statens organisationsnämnd (fin.-dep., generaldirektören T. Nothin, direktören C. G. Juhlin-Dannfelt och borgmästaren N. J. Berlin, sekr. hovrättsassessorn T. Wärn); sakkunnig för beredning av vissa frågor rörande arvs- och gåvobeskattningen (fin.-dep., byråchefen N. Quensel); 1931 års frihamnssakkunniga (fin.-dep., f. d. häradshövding K. Dahlberg m. fl.); kommitté för verkställande av utredning rörande vissa sociala jordfrågor (jord.-dep., professor K. G. Westman m. fl.); sakkunnig för utredning angående industriellt rättsskydd
(hand.-dep., generaldirektören H. Hjertén); sakkunnig för revision av näringsfrihetsförordningen m. m. (hand.-dep., rev.-sekr. W. Hemberg). Några av dessa utredningar hava numera avslutats och även föranlett framställningar till riksdagen.
S. M.