GUNNAR WETTERBERG. Handbok i kyrkolagfarenhet. 2:a uppl. Lund 1931. Håkan Ohlssons boktryckeri. 1196 s. Kr. 16.50.

    Första upplagan av denna samling lagar och författningar tillhörande det kyrkliga rättsområdet har omnämnts i SvJT 1928 s. 578. I den nu föreliggande andra upplagan ha intagits åtskilliga författningar, vilka tillkommit efter handbokens första framträdande, bl. a. den för den kyrkliga organisationen betydelsefulla lagen om församlingsstyrelse med dess följdförfattningar.

SUNE NORRMAN. Fattigvårdsprocessen, dess olika förutsättningar och förlopp. Sthm 1931. Norstedt. 392 s. Kr. 9.25.

    Förevarande arbete avser enligt förordet att vara en handbok direkt inriktad på processföringen i sådana fattigvårds- och barnavårdsmål, som i sista instans handläggas av kammarrätten. Såsom sådan torde boken bliva av stort värde för de myndigheter, som hava att befatta sig med dessa slags mål, detta icke minst på grund av dess praktiska uppställning och den mångfald rättsfallsreferat, som den innehåller. Kammarrättens minnesbok för åren 1925—1930 finnes intagen i arbetet.

 

    Tidsskrift for Retsvidenskap. I dubbelhäftet 3—4 för 1931 ingår ett inlägg av prof. VINDING KRUSE i den strid, som uppstått kring Alf Ross' avhandling Theorie der Rechtsquellen. Detta arbete, som är influerat av den berömde österrikaren Kelsen, förskaffade sin författare filosofisk doktorsgrad vid Uppsala universitet, sedan det icke lyckats honom att med stöd av detsamma vinna juridisk doktorsgrad i Köpenhamn (jfr SvJT 1929 s. 524). Vinding Kruses artikel utgör ett svar på prof. Hägerströms mot författaren erkännsamma men mot hans kritiker i TfR, Vinding Kruse, starkt polemiska uppsats i tidskriften tidigare under året. Vinding Kruse för samman bland andra Kelsen, Binder och Hägerström till en grupp författare, som han anser utmärkas av abstrakt filosofisk tankeriktning. Mot denna grupp invänder Vinding Kruse, att de dithörande författarna skulle uppbygga hela tankesystem på begrepp, som de icke bestämt och klart definiera, och att de icke skulle överallt söka verifiera sina grundbegrepp med erfarenheten. I motsats till denna riktning framhäver Vinding Kruse vad kan kallar »den erfaringsbestemte Erkendelsesteori». Vinding Kruse nämner väl, att Hägerström på väsentliga punkter ställer sig kritisk mot Kelsen och Binder m. fl., men det borde kanske rättvisligen ha betonats, att Hägerströms författarskap under senare år till mycket

 

1 En redogörelse för den finska adoptionslagen, jämförd med svensk rätt, återfinnes i SvJT 1926 s. 357360. 

TIDSKRIFTSÖVERSIKT. 251väsentlig del åsyftat att visa upp bristande verklighetstrohet hos, särskilt den tyskspråkiga, rättsvetenskapen och rättsfilosofien. — I samma häfte finnes en längre uppsats av Ross, Retskilde og Metodelære i realistisk Belysning. Medan Ross i sin förut nämnda avhandling angivit själva rättssystemet såsom rättens källa något som väckt åtskillig kritik, förklarar han här, att den yttersta rättskällan är att söka i det inbördes funktionella växelverkningsförhållandet mellan faktiska akter och giltighetsföreställningar.
    Andra uppsatser i häftet äro: høiesterettsadvokaten ARNHOLM »Om frihevd»,prof. KNUD BERLIN angående lagstiftning på budgeträttslig väg enligt dansk rätt, revisionssekreteraren H. GCLDBERG rörande svenska testamentslagstiftningen och hovrättsrådet H. WIKANDER angående lagen om upplagshus och upplagsbevis. Bland innehållet märkes även en av docenten PH. HULT författad längre recension av docenten H. Nials doktorsavhandling om aktiebrev. I häftet anmäles ytterligare prof. Hasslers »Föreläsningar över den svenska kriminalprocessen», prof. Herlitz' »Om lagstiftning» och Svend Ranulfs »Gudernes Misundelse og Strafferettens Oprindelse i Athen».
    För innevarande år har nyligen utkommit ett dubbelhäfte, nr 1 — 2, vilket kommer att anmälas i nästa tidskriftsöversikt.

I. S.