Nordisk Tidsskrift for Strafferet har utsänt sitt första häfte för året. Hovrättsrådet PER SANTESSON giver en klar och överskådlig bild av riktlinjerna för den svenska straffprocessens omdaning (jfr SvJT 1932 s. 157 ff.). I en artikel med titeln: »Straffelov og Kriminalbiologi» erinrar Rigsadvokat AUG. GOLL om de olikartade för skilda brottslingstyper avsedda åtgärder för kriminalitetens bekämpande som den vid nästa årsskifte i kraft trädande nya danska strafflagen ställer till domarens förfogande. Förf. framhåller vidare, att den moderna straffprocessen icke giver domaren tillfälle att ägna något ingående psykologiskt studium åt de tilltalade, samt att domstolarnas kompetens för kriminalpolitiska uppgifter ingalunda stärkes genom den ifrågasatta reformen att låta lekmän såsom meddomare deltaga i straffrättsskipningen. Det måste därför sörjas för att domstolarna få tillgång till sakkunnigt biträde för kriminalbiologiska undersökningar och en därpå grundad individuell prognos rörande den tilltalade. Efter en redogörelse för vad i detta hänseende åtgjorts i Bayern spörjer förf., i vad mån liknande anordningar kunna vidtagas i Danmark. Om det än av praktiska skäl är uteslutet att låta envar, som misstänkes för brott av någon betydenhet, bliva föremål för kriminalbiologisk undersökning, måste man dock för vissa fall upprätthålla kravet på dylik undersöknings företagande, innan dom fälles. Först och främst gäller detta i fråga om sådana tilltalade, som redan enligt nuvarande praxis underkastas mental observation, således personer som stå tilltalade för mycket grova brott eller i förväg äro suspekta i mentalt hänseende. Anledning till undersökning föreligger också beträffande unga förbrytare, som varit intagna å uppfostringsanstalt och där visat sig oemottagliga för avsedd påverkan. Och i varje fall bör det fastslås, att ingen tilltalad i mål, vari fråga uppstår om ådömande av ungdoms- eller psykopatfängelse eller av något slags internering, bör dömas utan att domstolen haft tillgång till ett på kriminalbiologiskt studium av den tilltalade grundat sakkunnigutlåtande. De undersökningar, som sålunda bliva erforderliga, anser förf. kunna anförtros åt vederbörande »Kreds-

 

og Amtslæger». Önskvärt vore att samtliga fångar i statens straffanstalter, möjligen även i de kommunala »Arresthusene», bleve kriminalbiologiskt undersökta. I varje fall måste man utan dröjsmål gå i författning om att en psykiatriskt skolad läkare knytes vid varje statlig straffanstalt. Och det bör sörjas för att åtminstone alla nykomna fångar i statsanstalterna underkastas observation. För ändamålet vore det lämpligt att vid en av anstalterna inrätta en observationsavdelning, dit alla nykomna till frihetsstraff i mer än sex månader dömda fångar skulle sändas för att efter undergången observation fördelas på övriga straffanstalter. — En tysk fångvårdsman, Dr E. HASKIN i Berlin, skildrar den reform av straffverkställigheten, som håller på att genomföras i Preussen enligt en förordning 7/6 1929, och som går ut på att efter en uppdelning av fångarna i grupper låta dem, som därför ägna sig, komma i åtnjutande av en uppfostrande behandling med progressiv övergång till livet i frihet. Dr VELI VERKKO giver en överblick av omorganisationen av den finska rätts- och kriminalstatistiken. Några synpunkter på frågan om privatpersoners medverkan vid straffverkställigheten framföras av Fængselsinspektør VIGGO WAAGENSEN. SvJT:s bidrag till hyllningarna för prof. THYRÉN är föremål för en kortfattad anmälan av signaturen S. H.

O. B.