UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1931.¹

ALLMÄN OCH BLANDAD JURIDIK M. M.

Bellquist, Erik Cyril. Statsvetenskapens ställning i Förenta Staterna. ST s. 397—428.
Carlson, Gustaf. Till Uppsala juridiska fakultets trehundraårsminne. TfR s. 1—14.
Hessler, Carl Arvid. Fascismens statslära. NT s. 380—396.
Hällström, Erik af. Något om juridiska begrepp, deras uppgift och berättigande. JFFT s. 355-367.
Hägerström, Axel. Till frågan om begreppet gällande rätt. Anm. av ALF Ross: Theorie der Rechtsquellen. TfR s. 48-91.
Kruse, Vinding. Endnu et Par Bemærkninger om Begrebet gældende Ret. TfR s. 332—339.
Ross, Alf. Retskilde- og Metodelære i realistisk Belysning. TfR s. 241—301.
Stang, Fredrik. Nogen forgrunnsskikkelser i nordisk rettsvidenskap. I. Örsted, Schweigaard og Jul. Lassen. II. Hagerup, Almén — og nogen betraktninger. NT s. 496 —516, 566—584.
Wrede, R. A. Ett författaröde. Anm. av FRANTZ DAHL: Frederik VI og Anders Sandøe Ørsted i 1826, en aktmæssig Fremstilling. JFFT s. 383-393.

RÄTTSHISTORIA.

Granfelt, O. Hj. Rättsskipningen i Gamla Finland under ryska tiden (1721 — 1811). JFFT s. 274—314.
Hemmer, Ragnar. Några blad ur den svenska rättens äldre historia i Finland. JFFT s. 315—354.
Ross, Alf. Anm. av SVEND RANULF: Gudernes Misundelse og Strafferettens Oprindelse i Athen. Studier over ældre græsk Mentalitet. TfR s. 461—468.

FÖRMÖGENHETSRÄTT.

Arnholm, Carl Jacob. Om frihevd. TfR s. 302—331.
Caselius, Ilmari. Lagen om lösöreinteckning i praktiken. JFFT s. 417—430.
Cohn, N. Den ny Aktieselskabslov. Anm. av H. B. KRENCHEL: Aktieselskabsloven af 15. April 1930. Haandbog i dansk Aktieret. JT s. 1—6.
– –. Tinglysningsretten. Anm. av VINDING KRUSE: Ejendomsretten III, 1 og 2. JT s. 245—260.
Edelman, E. I frågan om skogsköpares rätt till skog i fastighet, som utmätts. JFFT s. 157—168.
Edelman, Edvard. Några anmärkningar rörande tillämpningen av förordningen angående inskränkningar i vissa bolags och föreningars rätt att förvärva fastighet på landet av den 15 januari 1915. DL s. 375—385.
Hult, Ph. Om aktiebrev enligt svensk rätt. Anm. av HÅKAN N:SON NIAL: Om aktiebrev och andra aktierättsliga dokument. TfR s. 411—431.
Kruse, Vinding. Om Tinglysningsretten. JT s. 293—304.
– –. Dansk Trust- og Boycotlovgivning. UfR s. 285 — 294.
Illum, Knud. Loven af 27. Marts 1929 om Værn for Erhvervs- og Arbejdsfriheden og Fagforeningernes Organisation. UfR s. 1—13.
Rasting, Carl. Engelsk-amerikansk Retspraxis i Specifikationstilfælde. TfR s. 155—173.

 

¹ Förkortningar: ASJG = Acta scandinavica juris gentium. — DL = Defensor legis. — JFFT = Tidskrift utg. av Juridiska föreningen i Finland. — JT = Juridisk Tidsskrift udg. af N. Cohn. — NAT = Nordisk Administrativt Tidsskrift. — ND = Nordiske Domme i Sjøfartsanliggender. — NFT = Nordisk Försäkringstidskrift. — NR = Norsk Retstidende. — NT = Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst, industri. — NTfIR = Nordisk Tidsskrift for international Ret. — NTfS = Nordisk Tidsskrift for Strafferet. — ST = Statsvetenskaplig Tidskrift. — SvStT = Svenska Stadsförbundets tidskrift. — SvT = Svensk Tidskrift — Sø- & HR = Sø- og Handelsrets Tidende. — TfR = Tidsskrift for Retsvidenskap. — UfR = Ugeskrift for Retsvæsen.

24 — Svensk Juristtidning 1932.

 

Rimestad, C. Tilbehørspant og »Kontraktsgæld». Nogle Bemærkninger...UfR s. 218—227.
Søe, Jul. Omkring Begrebet »Ejerpant». UfR s. 17—25 och 53—58. 
    Ang. samma ämne VINDING KRUSE s. 65—69 och 104-109, J. DAMSGAARD s. 49—53 samt K. BRUUN ANDERSEN s. 102—104.
Tawaststjerna, Ilmari. Några anmärkningar beträffande läran om villfarelse. Anm. av ERIK AF HÄLLSTRÖM: Om villfarelse såsom divergens mellan vilja och förklaring vid rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. JFFT s. 394—404.

FAMILJE- OCH ARVSRÄTT.

Charpentier, Axel. Kunna och böra fideikommissen bevaras för framtiden? JFFT s. 227-233.
Guldberg, Harry. Den svenska lagstiftningen på testamentsrättens område. TfR s. 340—362.
Hernberg, Alarik. Finlands intertemporala äktenskapsrätt. JFFT s. 87—111.
Holm-Nielsen, Henning. Ægtefællens Udtagelseret paa Skifte. En retligsocial Studie. TfR s. 15—47.
Idestam, E. Om de kriminella äktenskapsskillnadsskälen. JFFT s. 15—26.
Renwall, Jarl L:son. Vad förstå vi med »Sunt och fullt förstånd» enligt Ä. B. 16:1? DL s. 101 — 114.
Trolle, Jørgen. Fra hvilket Tidspunkt har Dom til Skilsmisse, Separation eller Ægteskabs Omstødelse Retsvirkning. UfR s. 253-264.

SPECIELL PRIVATRÄTT.

Eid, Wilhelm. Bortfrakterens ansvar for godset under slepning. NR s. 417—428.
Gadolin, A. W. Vår checklag och den nya enhetliga checkrätten. JFFT s. 257—273.
Hiitonen, E. Om utlänningars rätt att idka näring i Finland. NAT s. 216—236.
Illum, Knud. Om Retsforholdet mellem Ekspropriant og Ekspropriat. UfR s. 345—350.
Jantzen, J. Avlasterens rettslige stilling. ND s. 81 — 112.
– –. Full frakt for kastet dekkslast. ND s. 1-6.
Laurin, P. G. Om sjukkassereformen. NFT s. 51—72.
Lindström, Henry. Tillkomsten av 1864 års stadganden om utlänningars rätt att idka borgerlig näring i Sverige. ST s. 363—375.
Nial, Håkan. Företagskoncentrationen och rättsordningen. En orientering med hänsyn till svenska förhållanden. NT s. 102—115.
Onsager, Nils. Om almenhetens rett til ferdsel på fjellet og i skogen. NR s. 33—41.
Reitzel-Nielsen, Erik. Om Ekspropriantens Ejendomsret. UfR s. 297—305.
  Ang. samma ämne VAGN JENSEN s. 350-355.
Sindballe, Kristian. Bemærkninger om det nye Udkast til bestemmelser om Befragtning. Sø & HR s. 17—24.
Strandgaard, Knud. Om Deviation (i Anledning af Dommen i S/S «Ixia» Sagen.) Sø- & HR s. 151—156.
Wikander, Hugo. Lag om upplagshus och upplagsbevis. En ny länk i det nordiska lagstiftningsarbetet. TfR s. 396—410.

STRAFFRÄTT.
(inkl. kriminalteknik m. m.)

Björksten, S. R. Bidrag till frågan om tillämpningen av Finlands strafflag. JFFT s. 147—156.
Falsen, Conrad. Fængselsmannens utdannelse. NTfS s. 58—68.
Goll, Aug. Kriminalistkongressen i Prag 1930. NTfS s. 15—37.
– –. Morderen og Sædeligshedsforbryderen Peter Kurten. NTfS s. 157—214.
Haack, O. Sterilisationsspørgsmaalets Stilling i de nordiske Lande. NTfS s. 38-57.
Hurwitz, Stephan. Anm. av O. KRABBE: Borgerlig Straffelov... utg. med kommentarer. NTfS s. 265 — 277.
Kampman, Erik. Anm. av HARRY BEST: Crime and the criminel law in The United States. NTfS s. 278—290.
Kampmann, Erik. Thorkil Fussing og dansk Fængselsvæsen. NTfS s. 1 — 14.
Krabbe, O. H. Anm. av KARL ENGISCH: Untersuchungen über Vorsicht und Fahrlässigkeit im Strafrecht. NTfS s. 291—302.
Lotinga, Aage. Den nye italienske Straffelov. NTfS s. 215—231.

 

Petrén, Alfred. Den nya svenska sinnessjuklagens bestämmelser rörande kriminalpatienter. NTfS s. 93 — 104.
Renwall, Jarl L:son. Bidrag till tolkning av str. 1. 25:1, 1. DL s. 335—348.

PROCESSRÄTT.

Arnskov, L. Th. Dommernes Ansvar for Fuldmægtiges Handlinger. I anledning af den ny Fuldmægtiglov. UfR s. 97—102.
Busch-Steenberg, Chr. Smaabemærkninger i Anledning af Konkurslovgivningens Revision. UfR s. 313—320.
Edelman, Edvard. Brottmålsadvokaten. DL s. 273—284.
Haack, O. Om »Fortolkningsretten» i Nævningesager. UfR s. 211 — 217.
  Ang. samma ämne AXEL BANG s. 276—277.
Hansen, Victor. Lovforslaget om Ændringer i den danske Strafferetspleje. NTfS s. 232—264.
– –. Retsplejelovforslaget i Folketinget. UfR s. 145—155.
Kallenberg, Ernst. Om processreformen. Några ord i anledning av Kungl. Propositionen ang. huvudgrunderna för en rättegångsreform. SvT s. 102—115.
Krenchel, O. Politiets Afhøring af Fængslede. UfR s. 33—37.
  Ang. samma ämne SVEDSTRUP s. 75—77 och POUL SKADEHAUGE s. 69—75.
Paulsen, P. J. Træk av den norske Høiesterets historie og virksomhet, særlig om voteringsmaaten. NAT s. 1—11.
Renwall, Jarl L:son. Till frågan om medicinsk sakkunskap i rättegång. DL s. 234—243.
Sjöström, Bertil. Till frågan om gäldenärs återvinning av medel, som ur köpesumman för exekutivt försåld egendom tilldelats borgenär. JFFT s. 368—377.
Wreschner, M. Angrebene paa Nævningeinstitutionen. UfR s. 169—176.
   Ang. samma ämne L. Th. ARNSKOV s. 85—89, TROELS G. JØRGENSEN s. 193—194 och V. BYRDAL s. 229-237.

STATSRÄTT.

Berlin, Knud. Om Lovgivning paa Finansloven efter dansk Ret. TfR s. 363—395.
– –. Om offentlige »Optog»s grundlovsmæssige Retsstilling. UfR s. 129—136.
  Ang. samma ämne F. LUCAS s. 183—184.
Björksten, S. R. År 1930 från statsrättslig synpunkt. DL s. 11 — 23.
Erich, R. Budgetpolitik och statsförfattningsrätt. JFFT s. 234—240.
Estlander, Ernst. Ett privat förarbete till lag om självstyrelse för Åland. JFFT s. 241 — 256.
Herlitz, Nils. Anm. av ANNUAIRE de l'Institut international de droit public. 1929. ST s. 300—308.
Leibholz, Gerhard. Den tyska statsrättslärans nuvarande ställning. ST s. 215—232.
Reuterskiöld, C. A. Grundlag och bolagsstyrelser. En principfråga. ST s. 1—30.
– –. Minoritetsparlamentarism. Några synpunkter. TfR s. 131 — 154.
Smedberg, Einar. Samarbetet mellan riksdagens tillfälliga utskott. ST s. 146—154.
Sundberg, H. Anm. av ISRAEL MYRBERG: Om statstjänstemäns oavsättlighet. En rättsdogmatisk undersökning. ST s. 84—101.
Söderhjelm, J. O. En reformering av stadgandena rörande riksdagens justitieombudsman. JFFT s. 69—86.
Söderholm, Karl. Till tolkningen av 23 § RF. JFFT s. 378—382.
Varenius, Otto. Anm. av NILS HERLITZ: Om lagstiftning genom samfällda beslut av Konung och riksdag; 1—3. TfR s. 453-461.
Wedberg, B. Justitiekanslern och Högsta Domstolen 1809—1840. ST s. 325—362.
Wrede, R. A. Landskapet Ålands självstyrelse. Anm. av ARTUR TOLLET och JOHN UGGLA: Lagstiftningen angående självstyrelse för Åland, jämte tillhörande författningar. Med förklaringar. JFFT s. 1—14.

FÖRVALTNINGSRÄTT.

Becker-Olsen, Johs. Forslaget til ny Færdselslov. UfR s. 329-337.
Dahlberg, Knut. Den nya stadsplanelagen. SvStT s. 273—284.
Ljungberg, Harry. Städers förläggande under landsrätt och kommunalförvaltningens organisation i landsrättsstäder. SvStT s. 469—473.
Riemann, G. E. Den danske Regerings Forslag om Ændringer i Arbejder-

 

ulykkesforsikringen. NFT s. 185 —196.
Sachs, Aage. Den nye danske Lønningslov. En Gennemgang af dens Hovedpunkter. NAT s. 93 — 116.
Städerna och processreformens organisationsproblem. Konturerna börja klarna. SvStT s. 80—86.
Städernas förvaltning efter en eventuell processreform. Ett yttrande av stadsförbundets styrelse. SvStT s. 1—10.
Sundberg, Halvar G. F. I vilken omfattning äger kommun ingå kollektivavtal med sin personal? SvStT s. 403—408.
Ulrich, K. Anm. av POUL ANDERSEN: Hovedpunkter af Forvaltningsretten I. NAT s. 23-35.

FINANSRÄTT.

Ekenberg, Otto. Åtgärder till undvikande av dubbelbeskattning i de nordiska staterna. NAT s. 12—22.
Wohlin, Nils. Vår skattelagstiftning i stöpsleven. SvT s. 116—126.

INTERNATIONELL RÄTT.

Arnórsson, Einar. Nogle Bemærkninger om Islands folkeretlige Stilling. NTfIR s. 67—80. (Jfr ASJG s. 63—78.)
Björksten, S. R. Finanshjälp åt angripen stat. DL s. 159—170.
Björksten, S R. Finland och det folkrättsliga minoritetsskyddet. JFFT s. 209—226.
– –. Konventionen den 26 september 1927 angående verkställighet av utländska skiljedomar. DL s. 405—423.
Carlander, Thor. Utkast till en internationell domstol på det privaträttsliga området. NTfIR s. 46—58. (Jfr ASJG s. 49-60.)
Federspiel, Holger. Genèvekonventionen angaaende visse Lovkollisioner indenfor Vekselrettens Omraade. NTfIR s. 102—119.
Gihl, Torsten. Haagkonferensen för den internationella rättens kodifikation. ST s. 55—70.
– –. Om luckor i folkrätten. NTfIR s. 241—266.
Granfelt, O. Hj. Utländsk skiljedom. Några observationer med anledning av den nya lagstiftningen. JFFT s. 405—416.
Helper, A. De internationale Vekselretskonventioner af 1930. NTfIR s. 81—101.
Holm, Sune. Folkrätt och nedrustning. ST s. 155—177.
Philipse, A. H. Kodifikationskonferencen i Haag. Spørgsmaalet om Statsborgerret. NTfIR s. 163—173. (Jfr ASJG s. 85—94.
Ørsted, H. C. Revisionen af de internationale Arbejdskonventioner. NTfIR s. 3—20. (Jfr ASJG s. 3—20.

I. A.