Nordisk Tidsskrift for International Ret. Acta scandinavica juris gentium. Utgivandet av det tredje häftet av denna tidskrift har fördröjts i och för publiceringen av en dokumentsamling rörande den aktuella dansknorska tvisten i Grönlandsfrågan, som utgör det nu utkomna häftets mest omfångsrika bidrag. — Häftet inledes med en nekrolog över den nyligen avlidne, genom sin mångåriga domareverksamhet i Egypten och sedermera såsom medlem av Haagdomstolen bekante danske juristen D. G. Nyholm. Bland övriga bidrag märkas en uppsats av sekreteraren i danska utrikesministeriet H. BECH om konventionen angående finansiell hjälp åt angripen stat samt ett referat (av jur. dr A. H. PHILIPSE) av den vid kodifikationskonferensen i Haag 1930 antagna konventionen om medborgarskap. E. ARNÓRSSONS i föregående häfte av tidskriften införda uppsats om Islands folkrättsliga ställning har givit anledning till en polemik mellan prof. KNUD BERLIN och uppsatsens författare. Bland de i »Acta scandinavica juris gentium» publicerade bidragen märkes en uppsats av den bekante Frankfurtprofessorn KARL STRUPP: »Die Rechtsstellung von Angehörigen der Mittelmächte in Marokko nach den Friedensverträgen und Ergänzungsrecht»; det till synes något speciella ämnet har givit förf. anledning till intressanta anmärkningar till belysande av utlänningars rättsställning, särskilt med hänsyn till frågan om »persona standi in iudicio».
    För övrigt utfylles häftet av kvartalsöversikter över tilldragelser på det internationella området samt av recensioner m. m.

T. G—l.

    

Ugeskrift for Retsvæsen (h. 35—50). Cand. jur. JØRGEN TROLLE har skrivit en intressant artikel »Fra hvilket Tidspunkt har Dom til Skilsmisse, Separation eller Ægteskabs Omstødelse Retsvirkning?» (h. 40). Han hävdar att makarnas rättsställning medan frågan om domens lagakraft är svävande icke får influeras av om domen blir slutligt beståndande eller ej, och han söker visa att domen före lagakraften i vissa hänseenden, men ej i andra, har samma verkan som vore den slutgiltig. Han menar bl. a. att om den make, som vunnit äktenskapsskillnad, avlider före domens lagakraft, bör den efterlevande icke äga arvs- eller pensionsrätt. Då han härvid åberopar ett danskt rättsfall

 

(UfR 1930 s. 907), må erinras att en motsatt åskådning kommit till uttryck i NJA 1930 s. 648. — Enligt Tinglysningslovens § 37 omfattar tinglyst pantebrev i jordbruksfastighet även dess kreatursbesättning m. m. Denna panträtt blir dock i praktiken ej sällan eluderad av egendomsförbehåll och säkerhetsköp. Landsretssagf. RIMESTAD ger (h. 36) en livlig skildring av det otillfredsställande rättsläget: kalvar, höns och grisar tyckas i Danmark spela en juridisk roll som erinrar om värmeledningarna och badkaren hos oss. De lege ferenda rekommenderar förf. bl. a. publicitetsåtgärder (Danmark saknar motsvarighet till vår lösöreköpsförordning). VINDING KRUSE behandlar vissa frågor som i praktiken yppat sig rörande Tinglysningslovens tillämpning (h. 42), och han skriver även om »Dansk Trust- og Boycotlovgivning», till vars utformning han verksamt bidragit (h. 44). Lika litet som i vår aktiebolagslag finnes i dansk lag angivet huruvida styrelseledamot, som skiljes från uppdraget före mandattidens utgång, har rätt till ersättning. Att sådan rätt tillkommer verkställande direktör är antaget i dansk praxis, och cand. jur. HJEJLE förfäktar (h. 42) den mening att annan styrelseledamot ej bör ställas sämre (se häremot NJA 1912 s. 165). Dansk lag saknar bestämmelser sådana som vår expropriationslag innehåller »om lösningsrätt till exproprierad egendom». Stud. jur.REITZEL-NIELSEN söker visa att motsvarande dock måste gälla och uttalar en förhoppning att den danska rättens spridda och växlande expropriationsregler måtte bli kodifierade såsom hos oss (h. 46). — Diskussionen om juryns och försvararens rätt att avvika från gällande lagtolkning — deras s. k. Fortolkningsret — har fortsatts. Landsretspræs. HAACK vill lämna försvararen fritt att plädera för en lagtolkning stridande mot prejudikater, blott han ej sviker »den juridiske Samvittighed», d. v. s. blott ej hans tolkning är sådan att han icke skulle finna det tillständigt att framlägga den också för en juristdomstol (h. 36). Häremot invänder Overretssagf. OTTO BING att en försvarare, som underlåter att begagna de medel han vet leda till sin klients frikännande, handlar i strid mot »sin menneskelige Samvittighed» (h. 38), och Overretssagf. AXEL BANG — försvararen i ett par av de mest omdebatterade jurymålen — deklarerar att han skulle känt oro även i sitt juridiska samvete om icke han klargjort för jurymännen deras rätt att sätta juristtolkningen å sido (h. 42). I den för Danmark aktuella frågan om utbyte av jury mot meddomare har ett nytt inlägg gjorts av Overretssagf. BYRDAL (h. 38), som varmt förordar en utvidgning av juryns kompetens. Jurymännen, säger han, äro icke att betrakta som lekmän i förhållande till juristerna i domstolen: »Hvad Domstolene skal gennemføre, er Agtelse for den Moral, som Samfundet vedkender sig, og Kompetencen til at give den Udtryk ligger kun hos Befolkningen. Det er en barok Idé, at juridisk Examen skulde gøre særlig fintmærkende eller særlig sikker i Spørgsmaal om offentlig Moral». Højesterretssagf. BACHE kritiserar HR:s enligt hans förmenande alltför stora villighet att tillåta Genoptagelse av tvistemål, och klagar i samband därmed också över att, i mål om personskada, utgången ej sällan bestämmes snarare av medkänsla för den skadade än av juridiska grunder (h. 48). — För ett år 1930 avgivet kommittéförslag till ny Færdselslov redogör Politimester BECKER-OLSEN, delvis under jämförelse med vår vägtrafikstadga (h. 50), och i samma häfte behandlar Dommer SVEDSTRUP ett för riksdagen framlagt regeringsförslag om strängare straff för alkoholpåverkade motorförare. — Byretsd. DRACHMANN BENTZONS kommentar till

 

Lov om Forsikringsaftaler af 15 april 1930 är föremål för en lärorik recension av prof. USSING, som också i korthet anmält den Markska festskriften (h. 46). Förhandlingarna på årets nordiska juristmöte redovisades, innan de utkommit från trycket, av Landsretssagf. SVANE (h. 38), och mötets svenska styrelse har sedermera fått en eloge för tryckets snabba färdigställande (h. 48). Med anledning av Viggo Bentzons 70-årsdag, 15 aug. 1931, ägnades honom å UfR:s vägnar en hyllning av prof. BORUM (h. 36). Nämnas må slutligen en notis (h. 48) om rättegången mot lord Kylsant, som dömts för vilseledande uppgifter i en inbjudan till teckning av obligationslån.

B. W.