Erfarenheter vid uppläggandet av nya fastighetsböcker i Askims domsaga. Häradshövdingen i Askims domsaga RAGNAR VON KOCH har på begäran av ordföranden i föreningen Sveriges häradshövdingar i en till föreningen insänd promemoria redogjort för erfarenheter vid det sedan ett antal år i Askims domsaga pågående omfattande arbetet med uppläggande för vissa tätt befolkade delar av domsagan av fastighetsböcker såsom för stad med magistrat. I promemorian lämnar häradshövding von Koch först vissa inledande upplysningar samt fortsätter därefter:
    I domsagan förekomma tills vidare huvudsakligen två typer av fastigheter, jordregisterfastigheter och stadsägor (endast ett mindre antal tomter). Första åtgärden vid uppläggandet av de nya böckerna för båda de nämnda slagen av fastigheter har varit att taga avskrifter av vissa delar av jordregisterstommen. Avskrifterna användas dels för att förvissa sig om att samtliga fastigheter komma med i de nya böckerna, dels för konstaterande av avsöndringars och avstyckningars stamfastigheter, dels för att vid fastighetsutredningar kunna gå tillbaka till de äldsta skiftesdelägarna och dels slutligen för att underlätta identifiering av fastigheter, som graveras av äldre inteckningar.

 

FASTIGHETSBÖCKER I ASKIM. 575    För stadsägornas identifiering har formulär 8, »Ägoförteckning till grund för stadsägoboken», lånats av vederbörande registerförare. Från denna förteckning tagas även arealuppgifterna för stadsägorna.
    Såväl stadsägo- som jordregisternumren finnas införda i de gamla böckerna.
    Överföringen sker hemmansvis, och så snart ett hemman »blivit upplagt», justeras bandet i avseende å denna del och tages omedelbart i bruk.
    Skruvliggarbanden och blanketterna. Varje band innehåller upplägg ör cirka 100 fastigheter och för varje sådan insättas redan från början två blad, blankett 1 och 3. Varje fastighets upplägg pagineras för sig, varvid pagineringsnumren antecknas i den i fastighetsspalten tryckta raden: »Uppläggets omfattning». Redan från början antecknas 1, 2, men allt efter det nya blad insättas kompletteras med ytterligare siffror. Då ett blad uttages, överstrykes. dess pagineringssiffra med rött bläck.
    I avseende på blankettens indelning i inskrivningsrum har det under arbetets gång visat sig vara mest fördelaktigt att upplinjera rummen efter hand, då i stor utsträckning en enda skriven rad är tillfyllest, enär det enl. Kungl. Maj:ts brev den 11 april 1924 angående uppläggande av nya fastighetsböcker i domsagan beträffande inteckning, som avser flera fastigheter, är tillräckligt att å ett av uppläggen införa inteckningen fullständigt och göra hänvisning till detta å upplägget för en var av de övriga fastigheterna.
    Inga reservblad insättas i slutet av banden. Blanketterna förvaras för sig och blad insättas å behövlig plats då så erfordras. Härigenom undvikes onödig slitning av stanshålen. Dessa slitas givetvis mera, om för varje omplacering först alla de skrivna bladen måste lyftas upp och därefter tomblad hämtas upp från botten av bandet och placeras på sin plats.
    Till banden levereras ryggstolpar av tre olika storlekar. Storleken nr 2 användes för band innehållande 100 fastigheter. Ett sådant band kan, förutom härför erforderliga blanketter, rymma ytterligare ca. 50 blad. Behöver bandet härutöver utökas, exempelvis till följd av stark tillväxt av inteckningar eller stark ökning av avstyckningar av stadsägotyp, utbytes stolpstorleken nr 2 mot nr 3, som är avsedd för 300 blad. Ett dylikt band rymmer sålunda upp till 350 blad.
    Alla band förvaras liggande med nedre kortsidan utåt. Härvid är att märka att hyllorna gjorts ungefär 7 cm mindre djupa än bandens längd. Härigenom bliva de å den från hyllorna utskjutande delen av bandet tryckta rubrikerna fullt synliga. Placeringen av banden på nämnda sätt underlättar även deras nedtagande från hyllorna. För att underlätta nedtagningen och förringa slitningen av banden har varje hylla klätts med slitstark manchestersammet. Å denna glida banden mycket lätt.
    För band, innehållande stadsägor, är texten tryckt direkt å pärmen med 2 cm höga typer i silver och angiver samhällets namn samt därunder stadsägonumren: 1—100, 101—200 o. s. v. Enär beträffande band för jordregisterfastigheter avsevärda förändringar ifråga om fastigheternas antal kunna förekomma, är det däremot icke lämpligt att å sådana band hava dylika, direkt å pärmen tryckta rubriker. Å dessa band är det fördelaktigare med en å bandets nedre kant fastnitad tunn metallram, i vilken kan insättas och vid behov utbytas kort med anteckningar om förekommande hemmans namn. Så-

 

576 RAGNAR VON KOCH.vitt möjligt söker man även beträffande dessa band att låta dem omfatta ca. 100 fastigheter, helst dock så, att i ett och samma band innefattas ett hemman i dess helhet eller, i fråga om flera mindre hemman, ett antal sådana i deras helhet.

    Böckernas uppläggande. Vid fastighetsbokens förande iakttages beträffande
    A. Fastighets- och lagfartsspalterna. 1) I fastighetsspalten upptages fastigheten under den beteckning, som den har i fastighetsregistret. (Jordregister eller fastighetsregister för stad.)
    Sockens eller samhälles namn antecknas icke å bladen. Man nöjer sig med att det finnes tryckt å bokpärmen. Ett blad, som urtages för att förvaras som arkivhandling, förses med stämpel, utvisande till vilken socken resp. samhälle det hört.
    2) I fastighetsspalten upptages för stadsägorna endast arealen. Fastighetens förutvarande beteckning antecknas inom parentes.
    Jordregisterfastigheterna däremot överföras med mantals- och litterabeteckningar. Beträffande avstyckningar antecknas dag då fastställelse meddelats. I fråga om lägenheter betecknas deras stamfastighet vid inskrivningen endast med registernumret. Rörande alla från fastigheten verkställda avsöndringar och avstyckningar verkställas anteckningar i fastighetsspalten.
    3) Rum efter rum i gamla lagfartsboken genomgås, och den senast meddelade lagfarten för varje fastighet överföres. Samtidigt avprickas den överförda fastigheten i jordregisteravskriften. Om lagfarten är meddelad å ett skattetal, som numera omfattar flera registerenheter, antecknas det lagfarna skattetalet i anmärkningskolumnen. I denna lämnas även upplysning om, vilka registerfastigheter eller stadsägor det ursprungligen lagfarna skattetalet numera omfattar.
    4) Då stadsäga tidigare utgjort avsöndring eller avstyckning, antecknas från jordregisterstommen, jämförd med omnämnda formulär 8, med blyerts, i kanten av det nya upplägget den stadsäga, som i förhållande till den ifrågavarande stadsägan utgör stamfastighet. Syftet härmed är att underlätta det nedan under Justeringen 4) b) omförmälda konstaterandet av i vilken omfattning stamfastighetens inteckningar gravera den tidigare avsöndringen eller avstyckningen.
    B. Inteckningsspalten. 1) I domsagan har s. k. ledningsarbete utförts som förarbete till de nya böckernas uppläggande. Varje fastighet har sin ledning med en äganderättskedja. Då det gäller avsöndringar och avstyckningar, går kedjan tillbaka t. o. m. stamfastigheten — för denna finnes särskild ledning — men beträffande hemmansdelar sträcker den sig till tiden för meddelandet av den äldsta levande inteckningen. Å ledningen äro i korthet angivna alla de inteckningar, som primärt eller subsidiärt besvära fastigheten, dock icke om de uppenbarligen sakna betydelse, med angivande av deras band, blad och rum i gamla boken. Alla de sålunda upptagna inteckningarna ävensom anteckningar, som alltjämt äro av betydelse, överföras å det nya upplägget.
    2) Om inteckning graverar flera fastigheter, föres den fullständigt endast å första upplägget. Å följande upplägg hänvisas till den fastighet, där inteckningen är fullständigt antecknad.

 

FASTIGHETSBÖCKER I ASKIM. 577    Justeringen. Denna sker i följande tempi:
    1) Kollationering av äganderättskedjan å ledningarna.
    2) Kollationering av lagfartsspalten i nya böckerna mot den senast meddelade lagfarten för varje fastighet i de gamla lagfartsböckerna. Signering av varje sådan lagfart i de sistnämnda.
    3) Kollationering av stadsägornas arealer mot ovannämnda formulär 8 »Ägoförteckning till grund för stadsägoboken» samt avstyckningars fastställelsedagar mot samma formulär resp. jordregisterstommen.
    4) a. Kollationering av inteckningsspalten dels mot ledningarna och dels mot de rum i gamla inteckningsboken, som alltjämt äro av betydelse. Signering av varje sådant inteckningsrum.
    b. Granskning av ledningarna till avsöndringar och avstyckningar i syfte att utröna, i vilken omfattning stamfastighetens inteckningar gravera avsöndringar och avstyckningar.
    c. Konstaterande av att inteckningar, vilka meddelats i sådana skattetal, som sedermera blivit särskilda registerfastigheter, finnas med å de nya uppläggen för alla sådana registerfastigheter.
    5) Ytterligare granskning av de gamla fastighetsböckerna för utrönande av huruvida alla rum, vilka alltjämt äro av betydelse, blivit signerade och justerade.
    6) Överstrykning med rödkrita av alla överförda sidor i gamla fastighetsböckerna.