Statistik angående fosterfördrivning. Förekomsten av fosterfördrivning, eller framkallad abort," och verkningarna därav undandraga sig i allmänhet tillförlitlig statistisk undersökning. Med ledning av de iakttagelser man kunnat göra ha emellertid på skilda håll beräkningar utförts för att siffermässigt belysa fosterfördrivningarnas betydelse. De resultat, till vilka man därvid kommit, giva anledning att, såsom sker i en intressant artikel av dr NILS NIELSEN i första häftet av den nystartade »Populär tidskrift för sexuell upplysning», betrakta fosterfördrivning såsom en folksjukdom jämförbar med kräfta och tuberkulos.
    Enligt flera författare är antalet fosterfördrivningar i Tyskland omkr. 1 milj. om året. Talet bör jämföras med antalet levande födda per år, vilket 1930 var 1,127,000. Fosterfördrivningarnas antal har under senare tid starkt stegrats; för år 1911 har det anslagits till blott 240,000. Det för nuvarande tid uppskattade antalet av 1 milj. fosterfördrivningar om året får emellertid icke uppfattas som fullt säkert grundat. En författare i det nyligen utkomna fjärde häftet av »Zeitschrift für die gesamte Strafrechtswissenschaft», prof. F. KIRSTEIN, vilken intager en avvisande hållning mot tanken att upphäva fosterfördrivningarnas straffbarhet, utgår vid beräkning av dödligheten på grund av framkallad abort från ett årligt antal av 1/2 milj. men uttalar därvid, att detta tal säkerligen är för lågt. Den sistnämnde författaren anslår under nu angivna förut-

 

sättning dödsfallen på grund av fosterfördrivning i Tyskland år 1929 till 7,760. Prof. W. LIEPMANN, en författare som uppskattat de framkallade aborterna till 1 milj. om året, beräknar däremot antalet fosterfördrivningar med dödlig utgång till 44,000 om året. Reichsminister a. I). dr EUGEN SCHIFFER skildrar i arbetet »Sturm über Deutschland» (Berlin 1932, s. 25 noten) tillståndet i Tyskland på följande sätt: »Efter flera författares uppgifter uppgår antalet fosterfördrivningar per år i Tyskland till över 1 milj. (nästan så många som antalet födelser). Man räknar ungefär 20,000 dödsfall på grund av abortfeber, säkert 200,000—300,000 fall av mer eller mindre svåra efter sjukdomar eftermisslyckade förlossningar med efterföljande sterilitet, c:a 10,000 angivelser för fosterfördrivning och ungefär 6,000 — 7,000 dömda för detta brott.»
    I Nielsens artikel återgivas siffror för de framkallade aborterna i andra länder, allt för år räknat: Nordamerikas Förenta Stater 700,000 fall med 15,000 dödsfall, Ungern 100,000 fall med 4,000 döda och Frankrike 1/2 milj. fall.
    I Sovjet-Ryssland, varest som bekant fosterfördrivning utförd av läkare på sjukhus är straffri, är med säkerhet antalet fosterfördrivningar mycket högt. Kirstein utgår vid beräkning av dödsfall och skador på grund av framkallad abort från talet 1 milj. men tillfogar, att antalet torde vara mycket större. Det har under senare tid uppenbarligen stigit högst betydligt. Hos Kirstein uppgives, att i Moskva år 1929 på de kommunala abortklinikerna utfördes 50,000 fosterfördrivningar på friska kvinnor och att man för år 1930 väntade 80,000 till 90,000 aborter på klinikerna i samma stad. Även i Ryssland förekommer alltjämt i icke ringa omfattning aborter företagna av andra än läkare. Dödligheten efter de å allmänna anstalter företagna aborterna lär vara mycket ringa. Enligt en av Nielsen återgiven uppgift skulle av 50,000 i Moskva företagna fosterfördrivningar ingen ha förorsakat dödsfall. Komplikationer, följdsjukdomar etc. efter läkaraborterna uppgivas i hans artikel efter angiven källa inträffa i 1,25—3 % av fallen. Kirstein åter beräknar, att å klinik av läkare företagna fosterfördrivningar i minst 5 % av fallen resultera i död eller mer eller mindre svår skada för kvinna.
    Till jämförelse må nämnas, att Nielsen med ledning närmast av de tyska siffrorna tror sig kunna våga uppskatta antalet fosterfördrivningar i Sverige till närmare 100,000 per år med dödlig utgång i »ett par, tre tusen» fall.

I. S.