264 Tidsskrift for Rettsvidenskap. Den nya årgången, varav första häftet utkommit, inledes med en längre uppsats av R. A. WREDE om tvenne tavastländska domböcker från medeltidens sista skede. Med utnyttjande av det material de ifrågavarande domböckerna erbjuda ger förf. synnerligen intressanta bidrag till den finska processrättens historia. Utförligt behandlas särskilt nämndens ställning och uppgift samt bevisrätten. — Om »Ansvaret for salgsgjenstandens hændelige undergang før overleveringen efter klassisk romerret» handlar en uppsats av E. HAMBRO, vari förf. redogör för doktrinens nuvarande ståndpunkt till den avhandlade frågan. Denna har aktualiserats framför allt genom den av professor Haymann framställda teorin, att i den äldsta romerska rätten casusansvaret åvilat säljaren. Hambro, som huvudsakligen stödjer sig på professor E. Rabels auktoritet, finner den nya läran i det hela obestyrkt men medger, att Haymanns såväl som Rabels forskningar dock »stærkt rokket» den äldre åsikten, att den justinianska rättens regel om köparens ansvar för periculum också gällt i den klassiska rätten. — Professor C. A. REUTERSKIÖLD anmäler synnerligen välvilligt juris doktor V. A. Rinanders översättningar av »Främmande grundlagar» och ger översättaren och hans »verkligt förnämliga verk» »det vetenskapliga erkännande både han och verket förtjänar». — I anslutning till en uppsats av professor R. Vogt i föregående årgång gör høiesteretsadvokat OLAF KLINGENBERG »Nogen bemerkninger om de sinnslidendes rettsstilling, særlig i strafferettslig henseende» och kritiserar bl. a. den genom lagstiftning år 1929 i Norge införda ordningen beträffande behandlingen av »sjelelig svake eller svekkede individer». — En god, tämligen utförlig redogörelse för den franska försäkringsavtalslagen av 1930 lämnas av cand. jur. AKSEL H. HILLESTAD. — Slutligen är att nämna E. HAMBROS redogörelse för betydelsefullare avgöranden av den norska Høiesteret under år 1931. Översikterna över de nordiska högsta domstolarnas praxis synas för närvarande utgöra en med all rätt särskilt omhuldad del av tidskriften. Här må uppmärksamheten riktas på det ur många synpunkter synnerligen intressanta skadeståndsmål, som refereras s. 80 ff.
Ph. H.
Nordisk Tidsskrift for Strafferet har utsänt de två första häftena av sin 21 årg., 1933. Årgången inledes med en uppsats av den norske riksadvokaten KJERSCHOW om läkarens straffrättsliga ansvar för kirurgiska operationer (fosterfördrivning och sterilisering härunder ej inbegripna). Utan att framlägga några nya synpunkter giver förf. en klar och koncis översikt över problemställningen. Den danske fångvårdschefen ERIK KAMPMANN har under rubriken»Dødsstraffens Afskaffelse i Danmark» efter en kort historisk återblick lämnat en redogörelse för de 1912 — 1929 framlagda strafflagsförslagens ställning till frågan och för dess behandling i riksdagen, vartill han fogat statistiska uppgifter och några erinringar om benådning av livstidsfångar. Samme förf. har i h. 2 påbörjat en skildring av den danska fångvårdens organisation, varav man bl. a. finner, att det tryckta budgetläget hämmat förverkligandet av flera behjärtansvärda önskemål. Tillämpningen i Norge av de genom strafflagsändring den 22 februari 1929 införda skyddsåtgärderna mot abnorma brottslingar och presumtivt oförbätterliga såsom normala ansedda förbrytare (straff-