Defensor legis. I årg. 1932 h. 11 och årg. 1933 h. 3 lämnar S. R. BJÖRKSTEN en kortfattad översikt av tidigare och senare försök att skapa en ordning för internationella tvisters biläggande på fredlig väg samt av mera bemärkta fall som avgjorts genom skiljedom e. d. Utförligast beröras givetvis Nationernas förbund och fasta mellanfolkliga domstolen. — KUNO ALFTHAN vänder sig — i en uppsats rörande tolkningen av § 234 mom. 2 sjölagen, ingående i h. 12 årg. 1932 — mot domstolarnas benägenhet att i haverimål godkänna varje invändning att saken först bör behandlas av dispaschör. Särskilt anser förf. att varje haveriintressent som lidit en direkt skada (alltså ej blott därigenom att han i haverigrossdispasch förpliktats att bidra till annans skada) bör ha rätt att omedelbart vid domstol söka ersättning av den vållande.

H. N.

 

    Norsk Retstidende (1932 h. 57—78, 1933 h. 1—6). Riksadvokat KJERSCHOW undersöker och besvarar i nekande riktning det straffprocessuella spörsmålet, huruvida en icke misstänkt person kan anses vara pliktig att, för befrämjande av utredningen om ett brott, underkasta sig kroppsrannsakan (s. 897 ff.). Samme förf. skriver i den nya årgångens första häfte om bevisvärdet av erkännande i brottmål; med stöd av anförda exempel hävdas nödvändigheten av att i förekommande fall göra ett erkännandes inre sannolikhet till föremål för en psykologisk prövning, särskilt med hänsyn till motivet för erkännandet. I övrigt märkes (s. 904 ff. förra årgången) en artikel av høiesteretsjustitiarius H. SCHEEL angående norska aktiebolagslagen § 28 (motsvarande § 51 i svenska aktiebolagslagen); särskilt beröres den även i vårt land omtvistade frågan, om det avtal, varigenom ett aktiebolag i strid mot lagens föreskrifter förvärvar egen aktie eller mottager sådan som pant, är ogiltigt, eller om påföljden av lagöverträdelsen inskränker sig till straffansvar och skadeståndsskyldighet för vederbörande bolagsorgan. 

Hj. Kgn.

 

    Statsvetenskaplig Tidskrift. I 5:te och sista häftet för år 1932 behandlar prof. A. BRUSEWITZ utrikesnämndens uppgifter och befogenheter. Av särskilt intresse är förf:s utredning i den livligt diskuterade tvistefrågan hur tidigt nämnden bör kallas till rådplägning ang. ifrågasatta eller påbörjade förhandlingar med främmande makter. — Doc. H. SUNDBERG undersöker i en uppsats »Krigsdomstol och grundlag», om det föreslagna avskaffandet av krigsdomstolarna förutsätter grundlagsändring. Resultatet av undersökningen blir, att åtminstone § 20 R. F. och § 5 mom. 10 T. F. måste ändras, om krigsdomstolarna avskaffas.
    I första häftet för innevarande år påbörjar fil. kand. GOTTFRID CARLSSON en fyllig framställning av de olika förslag, som väckts i riksdagen sedan år 1866 i ändamål att reformera de ursprungliga bestämmelserna om den gemensamma voteringens användning. Fil. mag. ALLAN JANSSON lämnar ett bidrag till den mycket omdiskuterade frågan om statsrådsberedningens uppkomst genom en redogörelse för dennas närmaste föregångare: krigsberedningen. Även justitierådet BIRGER WEDBERG bidrager till detta problems lösning genom att publicera en del anteckningar, som gjorts av justitiekanslern Trolle Wachtmeister.

G. B.