UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1932.¹
ALLMÄN OCH BLANDAD JURIDIK M. M.

Andrén, Georg. Rudolf Kjellén. Någraord till tioårsminnet av hans död. SvT s. 377-394.
Bentzon, Viggo. Et Afsnit af Retskilderne. UfR s. 137—145.
Bentzon, Viggo. Svensk »lag om testamente» af d. 25. April 1930. UfR s. 85—95.
Bjarnason, Lárus, H. Skandinavisk Fælleslovgivning og Island. TfRs. 343—351.
Hagerup Bull, E. Til årsakslæren. TfR s. 1—44.
Landtman, Gunnar. Rättsförhållandena bland Kiwai-papuanerna. Ett bidrag till frågan om rättsvetenskapens sociologiska rotförgreningar. JFFT s. 176—197.
Lundh, Henrik. Statens rettslige ansvar i Norge. NAT s. 133—143.
Ross, Alf. Virkelighed og Gyldighed i Retslæren. TfR. s. 81—106.
Vogt, R. De sinnslidende og deres retsstilling. TfR s. 107 — 150.
Westrup, C. W. Sammenlignende Retsforskning. Spredte historiske Bemærkninger. TfR s. 323—342.

RÄTTSHISTORIA.

Gihl, Torsten. Samuel Pufendorf och»Jus naturae et gentium». NTfIR s. 153-167.
Hemmer, Ragnar. Svensk rätt i Finland under medeltiden. NT s. 333—345.
Hemmer, Ragnar. Vad förstår Östgötalagen meden gävträl? JFFT s. 229—237.
 

FÖRMÖGENHETSRÄTT.
 

Alfthan, Kuno. Retentionsrättens upphörande genom konkurs, eller ställandet av säkerhet. DL s. 21—31.
Andersen, Kristen. Et bidrag til belysning av norsk retts stilling til erhvervsmessig boikott. TfR s. 45—80.
Bache, N. H. Fortsatte erstatningsretlige Bemærkninger. TfR s. 151—160.
Cederberg, Lauri. Kan, i händelse bolagsordning intet därom stadgar, beslut om upplösning av aktiebolagfattas med röstövervikt och i så fall vilken? JFFT s. 166—175.
Edelman, Edvard. Något om innebörden av delcredere-ansvar och garantiförbindelser. DL s. 173—185.

 

¹ Förkortningar: ASJG = Acta scandinavica juris gentium. — DL = Defensor legis.— JFFT = Tidskrift utg. av Juridiska föreningen i Finland. — JT = Juridisk Tidsskrift udg. af N. Cohn. — NAT = Nordisk Administrativt Tidsskrift. — ND = Nordiske Domme i Sjøfartsanliggender. — NFT = Nordisk Försäkringstidskrift. — NIR = Nordiskt industriellt rättsskydd. — NR = Norsk Retstidende. — NT = Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst, industri. — NTfIR = Nordisk Tidsskrift for international Ret. —NTfS = Nordisk Tidsskrift for Strafferet. —ST = Statsvetenskaplig Tidskrift. — SvStT= Svenska Stadsförbundets tidskrift. — SvT = Svensk Tidsskrift — Sø- & HR = Søog Handelsrets Tidende. — TfR = Tidsskrift for Retsvidenskap. — UfR = Ugeskrift for Retsvæsen.

Halme, Helge. Bidrag till tolkningenav 6 § i lagen om kollektivavtal. JFFT s. 371—388.
Harbek, Ole F. Eiendomsforbehold ved opførelse av hus. NR s. 49—53.
Harbek, Ole F. Når må stevning være uttattforåt en foreldelsesfrist skal være avbrutt ved forliksklagen? NR s.769—772.
Hiilonen, E. Om företagaresammanslutningar och deras rättsliga ställning. NAT s. 184-199.
Hjejle, Bernt. Bidrag til Læren om Tilbageholdelsesret i Ting. TfR s. 352—390.
Holstein, Huno von. Lidt om Købers, Sælgers og deres Kreditorers Retsstilling ved Køb af fast Ejendom paa Kontrakt. UfR s. 115—112.
Ang. samma ämne V. KRUSE s. 129—135 och H. von HOLSTEIN s. 165—169.
Hällström, Erik af. Formkravet vid fastighetsöverlåtelse. JFFT s. 278—370, 395—482.
Hörstadius, Ejnar. Om skadeståndsskyldighet gent emot trafikanter på grund av eftersatt väghållning och eljest bristfälliga anordningar. SvStT s. 481—485.
Jensen. Jergen. Salg till Underpris. UfR s. 1—7.
Ang. samma ämne V. KRUSE s. 13—21 och 53—56. K. MEYER s. 21—22 samt J.JENSEN s. 41—44.
Nial, Håkan. Några ord om begreppet värdepapper i svensk rätt TfRs. 285-295.
Nial, Håkan. Till frågan om kontrollen överaktiebolags förvaltning. Ekonomen s. 93—105.
Scheel, H. Aktielovens § 28. NR s.904 — 909.

FAMILJE- OCH ARVSRÄTT.

Bentzon, Viggo. Øvrighedens Godkendelse af Værgens Retshandler. UfR s. 113—118.
Borum, O. A. Blodtypebestemmelsei Paternitetssager UfR s. 121 — 129.
Ang. samma ämne S. LUND-ANDERSENs. 206—210.
Illum, Knud. Skyld och Skilsmisse. UfR s. 265—277.
Jarner, Knud. Hvem af Ægtefællerneskal i Tilfælde af Separation eller Skilsmesse have den fælles Lejlighed? UfR s. 95—100.
Ang. samma ämne C. TORKILD-HANSENs. 146—151, C. LARSEN s. 151-153 och 189—191 samt K. JARNER s. 154—156.
Larssen, R. Kaare. § 7 i loven omektefellers formuesforhold av 20. mai 1927. NR s. 1—33.
Middelthon, Joh. Hovedlinjer i norsknavneret Tillæg til TfR 110 s.
Scheel, Jørgen. Umyndiges betryggelse og arvingers sikkerhet i Norge. NAT s. 1-12.

SPECIELL PRIVATRÄTT.

Alfthan, Kuno. Bidrag til tolkningen§ 234 mom. 2 sjölagen. DL s. 397—403.
Bugge, Nicolay L. Den nye franskelov om forsikringsavtaler. NFT s. 161 — 168.
Cohn, N. Forsikringsaftaler. JT s. 129-141.
Eberslein, Gösta. Om uppfinningaroch upptäckter såsom föremål för rättsskydd. NIR s. 5 — 16.
Gjerull, P. Lidt om engelsk syn på fraktens bidragsverdi. ND s. 306—310.
Grundt, Th. Oversikt over forsikringslovkomitéens foreløbige utkast til ny lov om skadeforsikringsselskaper. NFT s. 388—407.
Hasselrot Per. Om självrisk inom sjöförsäkringen. TfR s. 272—284.
Hertzen, K. von. Om mutor och deras bekämpande. NIR s. 26—30.
Hult, Phillips. Kan försäkringshavarens rätt prejudiceras genom avtalsstridiga åtgärder av tredje man? NFT s. 517-562.
Jantzen, J. Anm. av RAGNAR KNOPH: Norsk sjørett ND s. 129 — 176.
Kruse, Vinding. Om Retsbeskyttelsefor Talkombinationer i Varemærker og andre Forretningskendetegn. NIRs. 17-25.
Lund, Bernt. Norsk domspraxis efterden norske varemerkelov av 2. juli 1910. NIR s. 31—48.
Petersen, C. V. Resumé af Ændringer til Vekselloven. UfR s. 290—296.
Petersen, Theodor Ernst. Et Ansvarsforsikringsspørgsmaal i retlig Belysning. UfR s. 69-74, 175-176.
Ang. samma ämne A. SKIBSTED s. 135—136, G. Svedstrup s. 159—160
Pinéus, Kaj. Om betydelsen av vållande samt bristande sjövärdighet vid resans början vid tillämpning av York-Antwerpenreglerna av år 1924. ND s. 321—331.
Reitzel-Nielsen, Erik. Nogle Ekspropriationsspørgsmaal. UfR s. 23—30.
Ang. samma ämne K. ILLUM s. 46—48 och V. JENSEN s. 118—119.

Rostock-Jensen, K. Om Betydningenaf »god Tro» i Forsikringslovens § 9.NFT s. 196-208.
Rygh, Per. »Allemandsrettigheders»stilling overfor ekspropriationsberettigede foretagender efter norskret. TfR s. 161 -189.
Skovgaard-Petersen, Kay. Om Fautfragt og Dødfragt. ND s. 241—244.
Strandgaard, Knud. Nye Lovbestemmelser om Befragtning. Sø & HR s. 143—148.
Ussing, Henry. Den nye Checklov. UfR s. 303—305.
Ussing, Henry. Litteratur om Veksel- og Checkloven. UfR s. 313-319.
Ussing, Henry. Et Par Ansvars- og Forsikringsproblemer. UfR s. 177—186.
Ang. samma ämne A. SKIBSTED s. 247—249.
 

STRAFFRÄTT

(inkl. kriminalteknik m. m.).

Arnskov, L. Th. Beruselsesforbrydelser efter den nye danske Straffelov. NTfS s. 325—338.
Ekelund, Erik. Om kriminalistikens möjligheter att mäta den faktiska brottsligheten. NTfS s. 270—286.
Goll, Aug. Straffelov og kriminalbiologi. NTfS s. 22—46.
Haskin, E. Preussens Reform af Straffuldbyrdelsen. NTfS s. 47—73.
Kampmann, Erik. Nogle Bemærkninger om Fængselsvæsenets Organisation m. m. efter Straffeloven af 1930. UfR s. 281 — 290.
Kampmann, Erik. Særanstalter for Psykopater. NTfS s. 213—224.
Kampmann, Erik. Ungdomsfængslet i Danmark. NTfS s. 168—187.
Karsten, Rafael. Samhällets straffrätt. JFFT s. 198—228.
Renwall, Jarl L:son. Kultur- och kriminalpolitiska betraktelser rörande »huliganismens» bekämpande. DL s. 47-61.
Renwall, Jarl L:son. Några kriminal-psykologiska spörsmål. DL s. 301-315, 331- 340.
Riis, Anker. Ubevidste Motiver. NTfS s. 131—158.
Skadhauge, Poul. Rationalisme og Metafysik i Fængselsvidenskaben.NTfS s. 188—203.

PROCESSRÄTT.

Augdahl, O. Nogen bemerkninger om bevisbyrdelæren, foranlediget ved professor Skeies process. NR s. 801—808.
Bang, C. Auktionsrekvirentens Udgifter. UfR s. 161—165.
Ang. samma ämne J. DAMSGAARD s. 237—241 och M. C. A. BJERRE s. 241-246.
Carlsson, B. C. Om rådstuvurättsprocessens i tvistemål brister och dessas avhjälpande. JFFT s. 1—38.
Godenhielm, B. Om advokatinstitutetsuppkomst och utveckling genom svensk-finsk lagstiftning före tillkomsten av 1734 års lag. DL s. 117— 138.
Godenhielm, B. Några särdrag ur den franska advokatverksamheten. DL s. 237 —251.
Granfelt, O. Hj. I frågan om civildoms subjektiva rättskraft vid vissa fall av borgen och växelgäld. JFFT s. 98—112.
Granfelt, O. Hj. Straffprocessreformen i Finland. NTfS s. 103—130.
Hansson, Michael. Selskapens verneting i relasjon till kreditorer, aksjonærer og obligasjonseiere. TfR s. 296—312.
Hansen, Victor. Ændringerne i Retsplejeloven. UfR s. 213—232.
Hansen, Victor. Ændringerne i den danske Strafferetspleje. NTfS s. 291 — 324.
Hellström, Hjalmar. Advokatens yrkesbenämning. DL s. 200—212.
Hurwitz, Stephan. Om Anke af Edsdomme. UfR s. 200 — 206.
Kjerschow, P. Har en ikke mistenkt person i straffesak plikt til atla sig legemlig undersøke? NR s. 897—904.
Larsen, A. P. Landboakkorder. JT s. 34—45.
Lotinga, Aage. Den italienske Strafferetspleje-Reform. NTfS s. 225—234.
Munch-Petersen. H. Tysk Civilprocesudkast. UfR s. 193—200.
Santesson, Per. Riktlinjerna för den svenska straffprocessens ombildning. NTfS s. 1 — 21.

STATSRÄTT.

Brusewitz, Axel. Utrikesnämndensuppkomst och utformning. ST s. 285-320.
Brusewitz, Axel. Utrikesnämnden i rätt och praxis. Dess uppgifter och befogenheter (RF § 54). ST s. 393-429.
Jascenko, A. Der Souveränitetsbegriff im Zusammenhang mit der Definition des Staates und der Staatenverbindungen. ASJG s. 3—27.
Keilhau, Wilhelm. Forspillet til vetostriden i Norge. NT s. 203—219.

Malmgren, Robert. Tillåter grundlagen avgjord eller förfallen frågas återupptagande vid samma riksdag? Ett diskussionsinlägg. ST 140—146.
Schalling, Erik. Statstanke och kyrklig självstyrelse. SvT s. 64—74.
Sundberg, Halvar G. F. Krigsdomstol och grundlag. ST s. 430—443.
 

FÖRVALTNINGSRÄTT.

Andersen, C. Gerner. Revisionsplanervedrørende den danske Sundheds lovgivning. NAT s. 12 — 28.
Hörstadius, Ejnar. Om polisdistriktsersättningsskyldighet, då polisman skadas eller dödas i tjänsten. SvStT s. 99—106.
Laurin, J. Stats- och reservpolisen. SvStT s. 471— 481.
Leche, Gunnar. Byggnadsordningarenligt den nya byggnadsstadgan. SvStT s. 356—365.
Linden, Gustaf. Den nya stadsbyggnadslagstiftningen i praxis. SvStT s. 414-422.
Munck af Rosenschöld, A. Magistratsbestyrens ombesörjande i städerna efter processreformens införande. SvStT s. 93—99.
Norrmén, Gustaf. Kunna genom stadsplanebestämmelser eller föreskrifter i byggnadsordningen gällande rättigheter att bebygga tomt inskänkas? JFFT s. 87-97.
Sundberg, Halvar G. F. Om överlåtande av beslutanderätt. SvStT s. 220-224.
Swensson, Gunnar. De norska formandskapslagarna av år 1837. Några drag ur deras tillkomst historia. STs. 20-52, 97—110
Thulin, Gabriel. Några förvaltningsrättsliga spörsmål enligt svenskpraxis. NAT s. 80—95, 153—155, 181-184.
Westholm, Sigurd. Den nya byggnadsstadgan. SvStT s. 1—10.
Öberg, Theofil. Stadssamhällena ochden nya väglagstiftningen. Referat av vägsakkunnigas förslag. SvStTs. 343 — 352.

 

FINANSRÄTT.

Kuylenstierna, Carl W. U. Städerna och bolagsbeskattningen enligt det föreliggande förslaget. SvStT s.215— 219.
Prawitz, G. Ny ecklesiastik boställsordning och lag om kyrkofond. SvStT s. 352—356.

INTERNATIONELL RÄTT.

Björksten, S. R. Något om fredligt biläggande av internationella tvister. DL s. 374—383.
Brüel, Erik. De britiske Dominionsretlige Stilling. NTfIR s. 122-139.
Brüel, Erik. Den folkeretlige Protest. NTfIR s. 168-187. (Jfr ASJG s. 75—93.)
Castberg, Frede. Internationale domstolers overskridelse af sin kompetense. NTfIR s. 32—52, 83—102.
Gihl, Torsten. Lacunes du droit international. ASJG s. 37-64.
Hammerich, K. Fr. International retspleie. NT s. 549—565.
Hammerich, K. Fr. Internationale domstoles organisation og virkemaade. NAT s. 165 — 180.
Hansson, Michael. De blandede domstoler i Egypten. NAT s. 57-69.
Hansson, Michael. De blandede domstoler i Egypten och kapitulasjonene. TfR s. 235—271.
Helper, A. De internationale Checkretskonventioner af 1931. NTfIR s. 3—31.
Hoor, Ernst. Den kinesisk-japanske Konflikt for Folkeforbundet. NTfIR s. 263—275. (Jfr ASJG s. 171—208.)
Munch-Petersen, H. Une question relative à l'universalité de la faillite. ASJG s. 65—74.
Møller, Axel. The Briand-Kellogg pact. ASJG s. 94—105.
Ræstad, Arnold. La reconnaissance, la détermination et la significationen droit international du domaine laissé par ce dernier à la compétence exclusive de l'état. ASJG s. 108—122.
Sørensen, Max. Hævd og Forældelse i Folkeretten. NTfIR s. 239 — 262. (Jfr ASJG s. 145-170.)
Wrede, R. A. Alandsöarnas ställning i folkrättsligt hänseende. NTfIR s. 103-121. (Jfr ASJG s. 124—143.)

I. A.