Tillströmningen till juristbanan belyses genom följande siffror (jfr SvJT 1932 s. 410).

		uppsala	lund	sthm	s:a
nyinskrivna juris studerande:	1929	71	63	120	254
	1930	85	69	121	275
	1931	77	96	157	330
	1932	96	79	139	314
avlagda juris kandidatexamina:	1929	58	49	69	176
	1930	37	43	79	159
	1931	60	61	49	170
	1932	63	46	58	167
avlagda kansliexamina:	1929	5	1	20	26
	1930	2	7	19	28
	1931	11	10	13	34
	1932	6	7	8	2

    Académie de droit international i Haag. Föreläsningarna vid akademien indelas i år liksom föregående år i två perioder, den första under tiden 3—28 juli och den andra under tiden 31 juli—26 augusti.
    Bland första periodens föreläsare märkas: professor Georges Scelle från Dijon (règles générales du droit de la paix), professor Dietrich Schindler från Zürich (les bases sociologiques et psychologiques du droit international), tjeckoslovakiske generalkonsuln i Paris O. Butter (la presse et les relations politiques internationales), Arnold D. Mac Nair, »reader» vid universitetet i Cambridge (l'interprétation des traités internationaux d'aprés la jurisprudence britannique), Sir John Fischer Williams (la doctrine de la reconnaissance en droit international et ses développements récents) samt polska utrikesministeriets juridiske rådgivare advokaten Simon Rundstein (la Cour permanente de justice internationale comme instance de recours).
    Under andra perioden föreläsa bland andra följande: professor Gabriele Salvioli från Pisa (règles générales du droit de la paix), professor Pierre Arminjon (la théorie des droits acquis), professor Curt Ruhland från Kiel (le probléme des personnes morales en droit international privé), professor Arthur Nussbaum från Berlin (la clause or dans les contrats internationaux), professor Frede Castberg från Oslo (la méthodologie du droit international public) samt professor Viktor Bruns från Berlin (les régles de procédure devant les juridictions internationales).
    Beträffande deltagande i kurserna etc. se SvJT 1932 s. 288.

C. W.

 

    Domsago- och tingslagsregleringar. K. M:t har förordnat
    d. 17 mars 1933 att Sevede och Tunaläns härads domsagas nuvarande två tingslag, eller Sevede härads tingslag och Tunaläns härads tingslag, skola fr. o. m. dag som K. M:t vill framdeles bestämma förenas till ett tingslag med tingsställe i Vimmerby;
    d. 21 april 1933 att Gudhems och Kåkinds härads domsagas nuvarande

två tingslag, eller Gudhems härads tingslag och Kåkinds härads tingslag, skola fr. o. m. dag som K. M:t vill framdeles bestämma förenas till ett tingslag med tingsställe i Skövde, därvid K. M:t tillika — för att ett blivande tingshus i Skövde, sedan städerna Skövde och Hjo må hava förenats med domsagan i judiciellt avseende, må bliva användbart såsom gemensam domstolsbyggnad — anbefallt K. B. i Skaraborgs län att bereda stadsfullmäktige i nämnda städer tillfälle att genom utsedda ombud deltaga i utredningen av frågan om det nya tingshusets uppförande;
    d. 28 april 1933 att Östra härads domsaga i Jönköpings län skall fr. o. m. d. 1 jan. 1934 förenas med Västra härads domsaga till en domsaga, benämnd Njudungs domsaga, vilken skall utgöra två tingslag, Östra härads tingslag med tingsställe i Vetlanda och Västra härads tingslag med tingsställe i Sävsjö;
    s. d. att Bräkne härads och Listers härads domsagor skola fr. o. m. d. 1 jan. 1934 förenas till en domsaga, benämnd Bräkne och Listers domsaga, vilken skall utgöra två tingslag, Bräkne härads tingslag med tingsställe i Bräkne-Hoby och Listers härads tingslag med tingsställe i Sölvesborg.