Fastighetsböckerna i Gotlands norra härads domsaga. Efter eldsvådan å Gotlands norra härads domsagas kansli i juni 1931 har arbete pågått med upprättande av nya fastighetsböcker av numera allmänt föreskriven typ för domsagan. Ett första skede i detta arbete har i början av året avslutats. Av domsagans äldre fastighetsböcker återstodo efter eldsvådan endast lösa blad, av vilka endast lagfartsbokens kunnat tills vidare användas, och av småprotokollen voro endast inteckningsprotokollen för tiden före 1914 oskadade. I övrigt hava för arbetet måst användas renovationer av småprotokollen, vilka lånats från Svea hovrätts arkiv.
Arbetet har utförts i länets lantmäterikontors arkiv. Vid rekonstruktionen
av inteckningsböckerna hava inteckningarna i första hand provisoriskt överförts till ett kortsystem, där varje kortupplägg motsvarar ett upplägg i de äldre böckerna. Detta arbete är nu slutfört och granskat. Härvid hava inteckningsprotokollen för de senaste åren först genomgåtts. Genom den värdefulla tillgången till jordregistret och dess bilagor har man kunnat åsätta varje av gällande inteckning besvärad fastighet jordregisterbeteckning, vilket förut skett i endast ringa omfattning. Å de lösa korten hava upptagits, förutom jordregisterbeteckningar å intecknad fastighet, inteckningsmedgivares namn och lagfart, dag och paragraf för inteckning samt dag och paragraf för varje inteckningsåtgärd med angivande av jordregisterbeteckningar vid relaxer. Däremot har ansökningarnas innehåll icke kunnat upptagas, utan härutinnan är man hänvisad att inhämta närmare upplysningar direkt ur inteckningsprotokollen.
Inteckningsprotokollen hava genomgåtts ända till och med år 1876, varjämte även äldre inteckningsprotokoll granskats i vad de innehålla upplysningar om ännu gällande inteckningar, framför allt i fråga om åtkomst för intecknad fastighets identifiering. I enlighet med föreskrift i K. Brev 16 juli 1931 hava nyttjanderättsinteckningar icke medtagits, därest tiden för nyttjanderättens bestånd veterligen tilländagått. Med anledning härav hava födorådsinteckningar uteslutits, då det måst antagas, att den berättigade avlidit. Däremot hava inteckningar för nyttjanderätt, upplåten för viss tid, upptagits även om upplåtelsetiden utgått, detta med hänsyn till omöjligheten att avgöra, huruvida nyttjanderätterna fortbestå på grund av lagbestämmelser om prolongation vid passivitet från jordägarens sida. Endast lägenhetsarrenden enligt 1907 års nyttjanderättslag hava ansetts utslockna vid upplåtelsetidens utgång, därest avtalen ej innehållit annat. Enligt vad som inhämtats av med ortsförhållandena förtrogna personer är det ej heller ovanligt, att intecknade nyttjanderätter fortbestå långt utöver upplåtelsetiden.
Det är avsett, att i fortsättningen av arbetet för varje upplägg genomgå varje inteckning för sig och därvid undersöka vilken eller vilka fastigheter, som vid uppläggandet av de nya böckerna motsvara varje vid intecknandet bestående intecknad fastighet. Härvid torde jordregistret kunna anlitas som huvudsaklig källa för avgörande av motsvarigheten mellan intecknade äldre fastigheter och gällande fastighetsindelning. Varje inteckning kommer sålunda att uppföras på ett eller flera nya upplägg. Denna arbetsmetod måste medföra betydande lättnader i förhållande till metoden att behandla varje nytt upplägg för sig och undersöka, vilka inteckningar, som där skola upptagas.
Gustaf Beling.