Det tyska lantbrukets skuldförhållanden. I samband med de i näst föregående notis antydda åtgärderna till det tyska lantbrukets skyddande mot de menliga verkningarna av de alltmer vanliga exekutiva försäljningarna står också stiftandet av en lag d. 1 sistlidne juni om reglering av lantbrukets skuldförhållanden, vilken, med anknytning till tidigare författningar om den s. k. Osthilfe, för hela riket anordnat ett särskilt förfarande inför Amtsgericht i nämnda syfte. Detta s. k. Entschuldungsverfahren går sålunda ut på att gäldbundna jordbrukare under vissa förutsättningar skola få till stånd en viss skuldreglering eller gäldens likviderande genom avlösning eller avträdande av jord.
    Om de skulder som belasta ett jordbruk äro sådana, att detta i och för sig kan bära dem, kunna de fordringar, som icke äro säkrade med hypotek i visst gynnsammare läge, på jordbrukarens begäran förvandlas till ouppsägbara amorteringsskulder med viss nedsättning av räntan. Därvid förskjuter det allmänna medel till någon räntegottgörelse åt fordringsägaren. Amorteringsbeloppen inbetalas till vissa allmänna kreditanstalter, där de uppsamlas och innehållas för borgenärens räkning.
    Om borgenär icke vill finna sig i detta ingrepp i hans rätt, kan han i stället begära avlösning i viss ordning av fordringen, därvid staten genom Deutsche Rentenbank-Kreditanstalt förskjuter erforderliga medel och härför inträder i borgenärens hypoteksrätt.
    Avträdande av jord för skulds betalande kan i vissa fall begäras av jordägaren, och meningen är, att tillträdaren av området skall kunna amortera och förränta en motsvarande skuld, medan kontantbetalningar endast undantagsvis böra förekomma. Hithörande regler stå i samband med den nya regimens åtgärder för bildandet av nya jordbruk.
    Den nya lagen innehåller också bestämmelser om tvångsackord med fordringsägarna, i fall det i »Entschuldungs»-förfarandet visar sig, att reglering av gäldsförhållandena icke kan ske utan en nedskrivning av skuldbördan. Dylikt ackord berör endast de sämre placerade fordringarna och kan icke medföra mer än 50 % avkortning å en skuld utan samtycke av resp. borgenär. Åtskilliga grupper av fordringar, t. ex. lönekrav, äro undantagna från ifrågavarande åtgärder.

I. A.

 

    Lägerliv som led i juristutbildningen i Preussen. Genom förordning d. 29 juni 1933 har i Preussen bestämts, att sex veckors vistelse i gemensamhetsläger skall fordras av juris studerande som vilja avlägga den s. k. »grosse Staatsprüfung», d. v. s. den examen som berättigar till utövande av domarämbete. Vistelsen skall förläggas efter de skriftliga proven — dock att proven å lärorummet kunna äga rum i lägret — och före den muntliga prövningen. Ett läger är redan upprättat. Dess ledare är ansvarig för att gemensamhets-

livet präglas av enkelhet och att ingen deltagare gör utgift utöver det absolut erforderliga. Livet i lägret skall, under sträng tillämpning av ledarprincipen, fyllas av idrottsliga övningar och undervisning i världsåskådning samt statspolitiska och nationella ämnen. Tiden må icke användas för studier, som omedelbart åsyfta examensförberedelse. Dagen förlöper enligt följande program: kl. 6 f. m. väckning, morgongymnastik, bäddning och frukost, 8—11 sport i det fria, därefter en timmes undervisning och middagspaus, 14—15.30 sport och lekar, därefter kafferast, några timmars undervisning i världsåskådning eller ock lekar, kvällsmat, 20—20.30 sjungande av folkvisor eller puts och lagning, 21 vila. Som motiv för anordnandet av obligatoriskt lägerliv anföres önskan att återuppväcka lusten för kroppsövningar i naturen och att stärka viljan i syfte att vinna uthållighet, beslutsamhet, punktlighet och plikttrohet. Lägervistelsen skall även tjäna till att pröva deltagarnas karaktär, och ledaren för lägret har att för varje studerande utfärda betyg, huru han uppfört sig i lägret och vilka karaktärsegenskaper han där visat. Vistelsen i lägret anses även komma att mildra olägenheter, som varit förknippade med den hittillsvarande ordningen för examen. Närmare utvecklas detta i en artikel av presidenten i Juristisches Landesprüfungsamt SCHWISTER i Juristische Wochenschrift 1933 s. 1747 ff., från vilken artikel de i det föregående lämnade uppgifterna hämtats.

I. S.