De nya domsagoförfattningarna. Enligt skrivelse nr 227 har årets riksdag i huvudsak godkänt de principer för en reform inom domsagoförvaltningen vilka uppburo den i ämnet avlåtna propositionen (nr 180) och för vilka tidigare redogjorts i SvJT 1933 s. 160 ff. De avvikelser från K. M:ts förslag som riksdagen förordat rubba icke den bärande tanken i den föreslagna reformen. Denna har nu definitivt utformats i en ny domsagostadga av d. 26 maj 1933 (nr 309) med därtill hörande följdförfattningar (nr 310—313). I det följande skall lämnas en kortfattad redogörelse för den nya stadgans och följdförfattningarnas innehåll, med särskilt framhållande av avvikelserna från K. M:ts förenämnda proposition samt av vissa förut ej berörda detaljbestämmelser.
    Förstenotarieförordnande skall liksom hittills kunna erhållas vid uppnådd 23 års ålder samt efter ett halvt års tjänstgöring å domsagokansli. I fråga om själva anställandet av förste notarie gäller fortfarande, att om häradshövdingen föreslagit behörig person som är villig åtaga sig förordnandet, avvikelse från förslaget ej bör ske så framt ej synnerliga skäl föreligga. Men därutöver har föreskrivits, att om annan än den föreslagne hos hovrätten ansökt om förordnandet, hovrätten har, när skäl därtill äro, att över ansökningen höra häradshövdingen. Av detta stadgande — vilket även äger tilllämpning å övriga notarietjänster — framgår med större tydlighet än förut, att en mera meriterad aspirant genom att hos hovrätten ansöka om notarietjänst skall kunna ifrågakomma till förordnande framför en av häradshövdingen föreslagen, mindre meriterad sökande. — Det enda kompetenskrav förerhållande av andre notarieförordnande som domsagostadgan uppställer är fortfarande att ha avlagt jur. kand.-examen. — Innan anställande av sekreterare kan ske, skall i vederbörande domsaga finnas såväl förste som andrenotarie. Om häradshövding begär förordnande av ytterligare en andre notarie i domsaga där sekreterare icke finnes anställd, men hovrätten finner arbetsförhållandena därstädes snarare påfordra anställande av sekreterare, skall ärendet hänskjutas till K. M:ts prövning. Ytterligare en andre notarie torde för framtiden icke komma att anställas i annan domsaga än sådan där sekreterare finnes förordnad. Till befordrande av en normal cirkulation av de unga domaraspiranterna mellan hovrätt och underrätt och till förebyggande av uppkomsten av en ny kategori s. k. tingshästar har föreskrivits, att den som innehaft förordnande såsom sekreterare i sammanlagt tre år icke må utan K.M:ts medgivande erhålla ytterligare förordnande i sådan egenskap.
    Såsom biträdande domare — vilken befattningshavare endast får anställas i domsaga där göromålen icke lämpligen kunna ombesörjas av häradshövdingen jämte sekreterare och notarier — tänker sig domsagostadgan i första hand assessor i hovrätt. Då arbetsförhållandena i domsaga av denna typ som regel äro mera komplicerade än i andra domsagor, skall för dylik domsaga finnas en av K. M:t fastställd arbetsordning.¹
    Bestämmelsen om skyldighet för häradshövdingen att vara tillstädes å kansliet har erhållit den avfattning, att häradshövdingen skall, såvitt det utan

 

¹ Jfr nedan s. 484.32 — Svensk Juristtidning 1933.

hinder av tjänstförrättning å annan ort eller annat laga förfall är möjligt, dagligen infinna sig å domsagans kansli under tid då detta hålles öppet. Om tiden då häradshövdingen företrädesvis är att träffa skall kungörelse utfärdas.
    Det principiella övergivandet av det hittillsvarande vikariatssystemet vid häradsrätterna har skett genom införande av förbud mot beviljande av ledighet för häradshövding — annat än då synnerliga skäl föreligga — för tid varunder allmänt tingssammanträde eller sammanträde för tings avslutande i domsagan infaller. Hänsyn till den större arbetsbördan i vissa domsagor har tagits genom bestämmelsen, att häradshövdingen kan erhålla ledighet från ordförandeskapet under enstaka rättegångsdagar under de allmänna tingssammanträdena, om de allmänna rättegångsdagarna under en tidsperiod av fyra veckor i följd uppgå till ett visst i domsagostadgan närmare angivet antal. Vid uttagande av sådan ledighet bör emellertid tillses, dels att mål eller ärende av vidlyftig eller invecklad beskaffenhet förbehålles häradshövdingens egen handläggning, dels ock att ombyte av ordförande under ett och samma måls handläggning och avgörande såvitt möjligt ej kommer att äga rum. Slutligen skall det liksom hittills vara K. M:t obetaget att bevilja häradshövding, vars arbetsförmåga på grund av sjukdom e. dyl. är nedsatt eller vars domsaga är särskilt arbetstyngd, större ledighet än som enligt domsagostadgans allmänna regler står vederbörande till buds.
    I propositionens förslag beträffande de olika behörighetsgraderna för häradshövdings vikarie gjordes under riksdagsbehandlingen endast smärre jämkningar. För att komma i åtnjutande av förordnande i andra och tredje behörighetsgraderna hade i propositionen uppställts såsom villkor bl. a. att vederbörande skulle inneha förordnande såsom förste eller andre notarie. Enligt domsagostadgan skall emellertid förstnämnda slag av förordnanden när särskilda skäl föreligga jämväl kunna meddelas annan än i domsagan anställd förste eller andre notarie, om vederbörande i övrigt uppfyller de villkor som stadgats i ifrågavarande hänseenden. Den uppmjukning som skett på denna punkt har i första hand föranletts av arbetsförhållandena i de största domsagorna. — För främjande av allsidigheten i domaraspiranternas utbildning har, då fråga är om uppnående av tredje behörighetsgraden, medgivits att med tjänstgöring såsom biträde åt häradshövding under högst sex månader får räknas likvärdig väl vitsordad tjänstgöring under samma tid bl. a. såsom biträde åt ledamot av Sveriges advokatsamfund.¹
    I fråga om de mål som å allmänt tingssammanträde må handläggas av biträde i tredje behörighetsgraden har i domsagostadgan i enlighet med riksdagens uttalande den modifieringen gjorts i förhållande till vad i propositionen föreslagits, att till nämnda enklare mål hänförts bl. a. brottmål däri allenast fråga är om ansvar för förseelse som i lag eller författning ej är belagd med

 

¹ Sistnämnda bestämmelse, vilken tillstyrkts av styrelsen för Sveriges Advokatsamfund, avser att principiellt fastslå önskvärdheten av att i den allmänna domarutbildningen jämväl ingår någon tjänstgöring inom advokatyrket. För en blivande domare torde det nämligen vara lika viktigt att hava sett rättsskipningen ur advokatsynpunkt som för en blivande advokat att under tjänstgöring på ett domarkansli ha deltagit i målens domstolsbehandling. Omedelbar praktisk betydelse kan bestämmelsen få under tider av stark tillströmning av aspiranter till domarkanslierna, i det att någon avlastning av de utbildningssökande unga juristerna då kan ske till advokatkontoren utan att detta inverkar menligt på meritberäkningen för erhållande av domarförordnande.

högre straff än böter.¹ Förhandenvaro av skadeståndsyrkande hindrar icke att målet får upptagas av biträde som nyss sagts.
    Förordnande att utan begränsning förvalta häradshövdingämbete skall, såsom i propositionen föreslagits, kunna meddelas förste eller andre notarie i domsagan endast när vikarie med den normala, högre kompetensen ej finnes att tillgå. För att kunna ifrågakomma till dylikt förordnande skall förste eller andre notarie efter avlagd examen under två år ha tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding och därunder innehaft förordnanden i andra och tredje behörighetsgraderna, därav såsom inskrivningsdomare under minst sex veckor. Lika med tjänstgöring såsom biträde åt häradshövding under högst sex månader skall gälla väl vitsordad tjänstgöring under samma tid i hovrätt, större rådhusrätt eller såsom biträde åt ledamot av Sveriges advokatsamfund. Utan hinder av de sålunda meddelade bestämmelserna skall under en övergångsperiod omfattande tiden till d. 1 juli 1935 förste eller andre notarie under de förutsättningar och i den omfattning som angives i 24 § av 1925 års domsagostadga fortfarande kunna förordnas att förvalta häradshövdingämbete. Under samma övergångstid må likaledes i domsaga, där sekreterare icke finnes anställd, häradshövdingen kunna erhålla tjänstledighet i den omfattning som 19 § sistnämnda stadga medgav. Även vid denna ledighets uttagande bör dock iakttagas vad den nya domsagostadgan innehåller därom att vidlyftigare mål skola förbehållas häradshövdingens egen handläggning samt att ombyte av ordförande under ett och samma måls handläggning och avgörande undvikes. — Den som förvaltat häradshövdingämbete eller tjänstgjort såsom biträdande domare under tillhopa tre år kan ej erhålla ytterligare dylikt förordnande med mindre han är vice häradshövding eller assessor i hovrätt eller K. M:t för särskilt fall sådant medgivit.
    Av praktiska skäl ha avlöningsbestämmelserna för de å domsagokanslierna anställda rättsbildade biträdena utbrutits ur själva domsagostadgan och sammanförts i en särskild kungörelse. I enlighet med riksdagens beslut skola arvodena till förste och andre notarierna utgå med samma belopp och enligt samma grunder som tidigare. Sekreterares arvode skall utgå enligt 15:e löneklassen eller — om han efter första fiskalsförordnandet i hovrätt under sammanlagt ett och ett halvt år uppehållit befattning såsom ledamot, sekreterare, advokatfiskal eller fiskal i hovrätt, förvaltat häradshövdingämbete, innehaft förordnande såsom biträdande domare eller sekreterare i domsaga eller tjänstgjort såsom ledamot i större rådhusrätt — enligt 21:a löneklassen. För uppflyttning i den högre löneklassen får tillgodoräknas tjänstgöring under sammanlagt sex månader såsom sekreterare eller advokatfiskal i hovrätt; för uppflyttningen skall alltid fordras tjänstgöring under sex månader såsom ledamot eller fiskal. Till sekreterare i vissa norrlandsdomsagor utgår ett tilläggsarvode av 500 kronor om året. Häradshövdingen skall bidraga till sekreterarens avlöning med samma belopp som till andre notaries avlöning

 

¹ Mål angående förseelse som vid försvårande omständigheter är belagd med fängelse, t. ex. förseelse vid framförande av motorfordon enligt 16 § andra stycket vägtrafikstadgan, hör ej till denna kategori och får alltså icke handläggas av biträde i tredje behörighetsgraden, även om åklagaren skulle i stämningen angiva att försvårande omständigheter ej föreligga. Däremot får biträde i sagda grad handlägga exempelvis mål ang. förseelse enligt 41 § 1 mom. motorfordonsförordningen, om av stämningen tydligt framgår att ansvar icke yrkas enligt 3 mom. av samma paragraf.

eller med 800 kronor om året. Biträdande domare som är assessor i hovrätt åtnjuter årligt arvode enligt den klass i avlöningsreglementet han tillhör såsom assessor. Har K. M:t medgivit att någon som förvaltat häradshövdingämbete eller tjänstgjort såsom biträdande domare under tillhopa tre år må erhålla ytterligare dylikt förordnande oaktat han icke är assessor i hovrätt, utgår arvode till vederbörande enligt den löneklass K. M:t bestämmer, dock högst enligt 28:e löneklassen. Annan biträdande domare än de nu sagda åtnjuter arvode efter samma grunder som sekreterare. Till biträdande domarens avlöning bidrager häradshövdingen med 1,200 kronor om året. — Avlöning till häradshövdings vikarie, som icke är biträde i vederbörande domsaga, utgår efter samma principer som varit vägledande vid fastställandet av ovan omförmälda befattningshavares löneförmåner. Anmärkas må endast att vikarie som icke uppehållit befattning såsom fiskal i hovrätt åtnjuter arvode efter 3,000 kronor om året.
    I anledning av den nya domsagostadgan har kungörelsen angående assessors i hovrätt tjänstgöring vid underdomstol å landet ersatts med en ny dylik kungörelse. Övriga författningar som i detta sammanhang varit föremål för smärre ändringar äro kungörelsen d. 18 nov. 1932 (nr 520) om häradshövdings tjänstledighet för uppläggande av nya fastighetsböcker samt kungörelsen samma dag (nr 522) angående inskrivningsdomare och inskrivningsdagar. Enligtsistnämnda kungörelse bör i domsaga å landet där sekreterare finnes denne vara inskrivningsdomare, så framt ej särskilda förhållanden annat föranleda.
    Domsagostadgan och ovan omförmälda följdförfattningar trädde i kraft d. 1 juli 1933.

E. L—e.