NILS HERLITZ. Svensk självstyrelse. Uppsala 1933. Geber. 317 s. Kr. 7.50.
    Under ovanstående titel har förf. sammanfört ett tjugutal uppsatser, skrivna vid olika tillfällen och för olika syften under tiden från 1920 till innevarande år. Här föreligga uppsatser dels av övervägande förvaltningshistorisk karaktär, dels behandlande aktuella förhållanden. I det förra hänseendet har förf. särskilt intresserat sig för våra städers gamla självförvaltning — inom städerna har det kommunala livet varit förhållandevis rikast utvecklat; i det senare hänseendet behandlar förf. främst demokratiens nuvarande kamp för att finna tillfredsställande verksamhetsformer i rikspolitiken — problemen om regeringens och riksdagens bildning och arbetsformer samt samarbetet dem emellan, men även det kommunala självstyrets knappast mindre viktiga nutidsproblem.
    Skildringarna av olika tiders förhållanden på delvis olika områden hava emellertid ett starkt inre sammanhang och hänföra sig ingalunda till skarpt skilda områden. De historiska uppsatserna kasta sitt ljus över dagens frågor, och när dessa direkt behandlas sker det alltid med historiskt perspektiv. Så får man genom dessa spridda uppsatsers sammanförande en ganska god bild av vår svenska självförvaltning i sin genom sekler organiskt framvuxna mäktiga och originella gestaltning — ett i bästa mening demokratiskt arv, som rätt förvaltat borde kunna skydda oss från främmande autokratiska styrelseformer. Det är även till en sådan bild förf. syftat, och vad som främst föranlett honom att nu utgiva denna bok är oron för svensk självstyrelses framtid, fruktan för dess inre och yttre fiender. Förf. framför kritik av och varningar för den demokratiska självstyrelsens urartning eller snedvridning på vissa punkter och kommer med åtskilliga reformprojekt, av större och mindre omfattning, för att taga ett par skilda exempel förslag om regeringsmaktens organisation, om ordningen för grundlagsändringar och om en vidgad domstolskontroll i administrativa ärenden.

    De historiska framställningarna och redogörelserna för gällande förhållanden kunna väl i detaljer vara diskutabla, och förf. har själv framhållit, att på en del punkter efter uppsatsernas nedskrivande forskningen givit ny belysning åt de behandlade frågorna eller utvecklingen förändrat läget, men i det stora hela torde framställningen giva en riktig bild av verkligheten i gången och närvarande tid. Förf:s reformutkast kunna otvivelaktigt giva anledning till många invändningar, och förf. själv betraktar dem ej heller annat än som diskussionsinlägg. Som sådana äro de emellertid intressanta och mången gång förtjänta av stor uppmärksamhet. Man bör vara tacksam för att en man med förf:s kvalifikationer icke väjer för svårigheterna utan ärligen griper sig an med problemet att på det beståendes grund söka utfinna botemedel för bristerna i vårt författningsliv.
    Den lättillgängliga formen i förening med sakkunskap och uppslagsrikedom bör särskilt i dessa tider göra boken välkommen för den politiskt intresserade allmänheten. Även om den kan väcka opposition på åtskilliga punkter, kan den alltid, ej minst för jurister, lända till eftertanke i våra centrala författnings- och förvaltningspolitiska frågor.

B. H.