Tätare tingssammanträden. Då 10 § i förordningen d. 17 maj 1872 genom lag 1918 erhöll sin nuvarande lydelse, varigenom möjlighet öppnades att i administrativ ordning införa allmänna tingssammanträden vid häradsrätterna till större antal än det ursprungligen

TÄTARE TINGSSAMMANTRÄDEN. 571fastställda maximum av tio sammanträden årligen i varje tingslag, torde man i allmänhet icke ha avsett eller väntat att lagändringen skulle medföra någon mera omfattande omgestaltning av de gällande tingsordningarna. Syftet att befordra snabbare rättsskipning vid underrätterna på landet antogs kunna i huvudsak tillgodoses genom den samtidigt beslutade lagen om sammanträden med tremansnämnd, vilken också under åren efter 1918 i stor utsträckning kom till användning. Därutöver verkställdes i samma syfte åtskilliga tingslagsregleringar, innebärande sammanslagning av granntingslag. Blott i något enstaka fall (Askims domsaga) förordnades, med tillämpning av 10 och 11 §§ i 1872 års förordning, om ökning av antalet allmänna sammanträden. Från och med år 1926 inträffade emellertid härutinnan ett omslag, vilket närmast var föranlett av den inom justitiedepartementet verkställda utredning vars resultat nämnda år framlades i en P. M. ang. tätare tingssammanträden i häradsrätterna (SOU 1926: 6, SvJT 1926 s. 235). Under åren 1926 — 1932 utfärdades i huvudsaklig överensstämmelse med de principer som uttalats i nämnda P. M. bestämmelser om tätare allmänna sammanträden i ett stort antal domsagor (jfr SvJT 1926 s. 473, 1927 s. 237, 408 o. 498, 1931 s. 638 samt 1933 s. 96). Under år 1932 utarbetades inom justitiedepartementet förslag till ändrade tingsordningar i ytterligare ett 40-tal domsagor, och efter hörande av hovrätterna samt de av förslagen berörda häradsrätterna, häradshövdingarna jämte tingshusbyggnadsskyldige och länsstyrelser har K. M:t genom kungörelse d. 20 okt. 1933 (SFS nr 585) förordnat om införande fr. o. m. nästa års början av tätare allmänna sammanträden i 36 domsagor. De sålunda fastställda tingsordningarna stå så gott som undantagslöst i överensstämmelse med vad hovrätterna i de infordrade yttrandena tillstyrkt.
    Enligt kungörelsen skola i Södra Roslags, Sollentuna och Färentuna, Södertörns samt Tveta, Vista och Mo domsagor, vilka var för sig utgöra ett tingslag, allmänna sammanträden hållas med en veckas mellanrum under tingen. Sammanträdenas antal kommer härigenom i de båda förstnämnda domsagorna att fördubblas, i de båda senare att fyrdubblas. Av sammanträdena i Tveta,Vista och Mo domsaga skall vart fjärde hållas i Nässjö samt de övriga i Jönköping. I 9 domsagor med likaledes ett tingslag ökas sammanträdena från 10 till 20 om året, nämligen i Jösse, Lindes, Västerbergslags, Södra Mörehärads, Sunnervikens, Kinnefjärdings, Kinne och Kållands härads, Västra Göinge, Torna och Bara härads samt Luggude härads domsagor. I Vättle, Ale och Kullings härads domsaga, som fr. o. m. nästa år består av endast ett tingslag, skola likaledes hållas 20 sammanträden mot sammanlagt 15 i de två nuvarande tingslagen; en rättegångsdag varannan månad förlägges till nuvarande Alehärads tingslags tingsställe i Älvängen.
    Beträffande domsagor med två tingslag har den nybildade Njudungs domsaga, bestående av Östra härads och Västra härads tingslag, erhållit en tingsordning, enligt vilken sammanträden hållas varannan vecka i vartdera tingslaget. I varje tingslag av Falu och Hedemora domsagor samt Norra och Södra Vedbo härads domsaga blir sammanträdenas antal 10, vilket innebär fördubb-

572 C. G. HELLQUIST.ling i samtliga utom Norra Vedbo härads tingslag, där 10 sammanträden infördes fr. o. m. 1933. I Hallsbergs tingslag av Västernärkes domsaga ökas sammanträdena från 10 till 15, varav 10 hållas i Hallsberg och 5 i Askersund; hela antalet sammanträden i domsagan blir härigenom 20. I Östra Värends domsaga skola hållas 10 allmänna sammanträden i Konga härads samt 7 i Uppvidinge härads tingslag mot f. n. 5 i vartdera tingslaget. Antalet sammanträden i Hallands läns södra domsaga blir likaledes 17, därav 10 i Halmstads och Tönnersjö härads och 7 i Höks härads tingslag mot f. n. 7 i det förra och 6 i det senare. För 12 domsagor slutligen, som nu ha 5 sammanträden i varje tingslag, ökas antalet till 10 i ett av tingslagen, nämligen för Nyköpings domsaga i Jönåkers, Rönö och Hölebo härads tingslag, Södersysslets domsaga i Näs härads tingslag, Fryksdals härads domsaga i nedre tingslaget, Östernärkes domsaga i Glanshammars och Örebro härads tingslag, Västmanlands mellersta domsaga i Siende och Norrbo tingslag, Nedansiljans domsaga i Leksands och Gagnefs tingslag, Norra Hälsinglands domsaga i Bergsjö och Forssa tingslag, Ångermanlands mellersta domsaga i Sollefteå tingslag, Jämtlands norra domsaga i Lits och Rödöns tingslag, Borås domsaga i Ås, Vedens och Bollebygds tingslag, Nordals, Sundals och Valbo härads domsaga i Nordals och Sundals härads tingslag samt Skånings, Valle och Vilske härads domsaga i Skånings och Valle härads tingslag. — I den nybildade Bräkne och Listers domsaga, som består av två tingslag, motsvarande de hittillsvarande Bräkne härads och Listers härads domsagor, skola hållas 10 sammanträden i vartdera tingslaget, eller samma antal som f. n.
    I domsagor med tre tingslag inträda följande förändringar. Västerbottens västra domsaga erhåller ökning i Lycksele tingslag från 5 till 10 sammanträden. I Kalix domsaga ersättas de tre tingen i Överkalix tingslag med 5 allmänna sammanträden. I Gällivare domsaga, där Gällivare och Jukkasjärvi lappmarks båda tingslag nu ha 5 sammanträden var, ökas antalet till resp. 10 och 6.
    Jämte de nu nämnda, med stöd av 10 och 11 §§ i förordningen d. 17 maj 1872 meddelade bestämmelserna om förändrad tingsordning ha i den nu utfärdade kungörelsen sammanförts tidigare utfärdade föreskrifter av sådan innebörd. Kungörelsen innehåller på grund härav sladganden beträffande tingsordningen i inalles 69 domsagor.
    Av dessa omfatta 23 st. ett tingslag, 38 st. två, 7 st. tre samt en domsaga fyra tingslag. Fr. o. m. d. 1 jan. 1934 är hela antalet domsagor i riket 117, varav 58 med ett, 51 med två samt 8 med tre eller fyra tingslag. Av de 109 domsagor, å vilka 1872 års förordning är omedelbart tillämplig, ha således numera endast 48 st. eller 44 % bibehållit de däri föreskrivna tingsordningarna. I de övriga ha allmänna sammanträden införts till ett antal som ofta väsentligt överstiger det år 1872 fastställda. Beträffande domsagor med ett tingslag tillämpas dock fortfarande i flertalet, 35 st., tingsordningen av år 1872 med 10 sammanträden årligen; i 18 domsagor är antalet 20 samt i 5 domsagor 40 om året. I domsagorna med två tingslag äro förändringarna, även procentuellt, flera. En tingsordning med flera än 5 allmänna sammanträden tillämpas sålunda i 54 av de 102 tingslagen inom dessa domsagor. Endast i 13 domsagor har 1872 års tingsordning med 5 sammanträden i varje

TÄTARE TINGSSAMMANTRÄDEN. 573tingslag bibehållits helt oförändrad. Vad slutligen angår de 8 domsagorna med över två tingslag kan anmärkas att den äldre tingsordningen, enligt 2 kap. 1 § RB och kungl. brevet d. 13 jan. 1757, alltjämt äger tillämpning i 9 av de 25 tingslag som ingå i dessa domsagor. Beträffande övriga 16 tingslag ha föreskrifter meddelats om hållande av allmänna sammanträden till ett antal varierande mellan 10 och 4 årligen. En översikt av de från 1934 års början gällande tingsordningarna lämnas i nedanstående tabell. 

Antal allmänna sammanträden jäml. KF 1872 resp. ting jäml. 2 kap. 1 § RB Antal domsagor under Svea hovrätt under Göta hovrätt under Skånska hovrätten Summai domsagor med ett tingslag10 14 10 11 3520 5 9 4 1840 3 2 — 5i domsagor med två tingslag5 + 5 7 6 — 1310 + 5 13 7 — 2010 + 7 — 2 — 210 + 10 7 4 1 1215 + 5 1 — — 120 + 5 1 — — 129 + 10 — — 1 120 + 20 — 1 — 1i domsagor med flera tingslag5 + 5 + 3 2 — — 25 + 5 + 5 1 — — 110 + 3 + 2 1 — — 110 + 5 + 3 1 — — 110 + 6 + 2 1 — — 110 + 10 + 3 1 — — 15 + 4 + 3 + 2 1 — — 1Summa 59 41 17 117

 

    I vissa domsagor, där hittills hållits sammanträden med tremansnämnd under tingstiderna, ha dessa efter införandet av ökat antal allmänna sammanträden ansetts kunna indragas eller begränsas till antalet. Behovet av dylika sammantiäden har tydligen i väsentlig grad minskats även av den anledningen att inskrivningsärendena från 1933 års ingång upptagas å de varje vecka återkommande inskrivningsdagarna. De inskränkningar i tremanssammanträdenas antal, som av nämnda förhållanden påkallats, samt vissa andra jämkningar i gällande bestämmelser om sådana sammanträden, som befunnits erforderliga, ha föranlett utfärdandet av en ny kungörelse ang. tingssammanträden med tremansnämnd (SFS nr 586).

574 TÄTARE TINGSSAMMANTRÄDEN.    En omarbetning av 1872 års förordning i anslutning till den utveckling som ägt rum under det senaste årtiondet torde vara av behovet påkallad bl. a. för vinnande av större enhetlighet och enkelhet vid meddelande av administrativa bestämmelser om tingsordningen i domsagorna. I dessa avseenden måste den nuvarande ordningen anses ganska bristfällig. Det torde icke behöva befaras att en ny lag med allmänna grunder för fastställandet av antalet sammanträden och av sammanträdesturer skulle otillbörligt minska möjligheten av anpassning efter förhållandena i varje särskild ort. Tillräcklig frihet härutinnan bör kunna vinnas, om valfrihet inom vissa gränser medgåves i lagen mellan 40, 20, 10 och 5 sammanträden omåret i varje tingslag. Det normala antalet sammanträden i domsagor med ett tingslag torde böra bestämmas till 20, dock med rätt för K. M:t att förordna om avvikelse, där omständigheterna det påkalla. Äro tingslagen två, böra sammanträdena ej understiga 10 i vartdera, där ej i något av dem 5 sammanträden kunna anses motsvara behovet. Om, såsom synes lämpligt, även domsagor med flera än två tingslag inordnades i lagbestämmelserna och således 2 kap. 1 § RB upphävdes, kunde möjligen ett mindre antal sammanträden än 5 medgivas i visst tingslag. Sammanträdesturerna skulle kunna fastställas sålunda att för varje tingslag viss första, ev. andra, veckodag (måndag, tisdag etc., dock ej lördag) efter d. 6 jan. resp. d. 24 aug. utgjorde begynnelsetermin under vartdera tinget. Den nämnda jämkningen av vårtingets början lärer vara erforderlig för undvikande av den nu stundom ofrånkomliga olägenheten att ett sammanträde under vårtinget vissa år bortfaller. Med lagbestämmelser av sålunda skisserat innehåll skulle tingsordningen för varje tingslag kunna fastställas genom angivande av årliga antalet sammanträden samt begynnelseterminen.

C. G. Hellquist.