Drickspenningfrågan i Frankrike. D. 19 juli 1933 har i Frankrike utfärdats en lag om kontroll och fördelning av s. k. kollektiva drickspengar (»pourboire collectif»), d. v. s. drickspengar, som av restauratör eller annan arbetsgivare upptagas i form av procentuellt tillägg på räkningen eller som av kunden frivilligt överlämnas till arbetsgivaren för betjäningen eller som visserligen överlämnas av kunden direkt till personalen men sedermera hopsamlas för att av arbetsgivaren fördelas. Lagen avser å ena sidan att hindra arbetsgivaren att för egen del behålla något av de belopp som enligt det sagda kommit i hans hand samt å andra sidan att beloppen skola fördelas uteslutande bland dem av personalen som direkt betjäna kunderna och i vanliga fall erhålla drickspengar av dem. Av det referat som lämnats i Revue trimestrielle de droit civil (1933 s. 1020 —1023) synes lagen ha, åtminstone i huvudsak, samma innehåll som ett av senaten år 1929 för dess del antaget förslag i ämnet (se SvJT 1930 s. 595).

E. L.

 

    Nya amendments till Förenta Staternas författning. Som bekant har hittills den amerikanska kongressen nyvalts i november men icke sammanträtt förrän tidigast d. 4 mars och senast i december påföljande år. Presidenten och vicepresidenten ha, ehuru valda i november, tillträtt sina ämbeten först d. 4 mars följande år.
    Det nu antagna tjugonde amendment till författningen föreskriver, att den i november valda kongressen skall sammanträda i regel redan d. 3 januari påföljande år. Presidenten och vicepresidenten, som likaledes fortfarande väljas i november, tillträda sina ämbeten redan d. 20 januari året därpå.
    Medan nu nämnda amendment redan »ratificerats», har det ungefär samtidigt antagna tjugoförsta amendment ännu icke godkänts av föreskrivet antalstater. Detta upphäver det adertonde amendment, d. v. s. »förbudslagen».

G. B.

 

    Konstitutionella förhållanden i Siam. Under förra året utbröt en revolution i Siam, som lett till antagande av en särskild författning av d. 10 dec. 1932. Den förutvarande absoluta monarkin har ersatts av en konstitutionell och parlamentarisk monarki. Suveräniteten tillkommer nationen. Medborgarnas friheter äro grundlagsfästa och parlamentets oantastlighet uttryckligen fastslagen. Parlamentarismen är såsom i Finland uttryckligen inskriven som en del av själva författningen. Konstitutionen hänvisar i fråga om rättigheten att börja krig uttryckligen till Nationernas Förbunds akt.
    Det torde vara osäkert, om detta försök att kläda rent österländska förhållanden i västerländsk form kan bli beståndande. Karakteristisk ur denna synpunkt är bestämmelsen, att monarken skall välja halva antalet parlamentsledamöter tills befolkningen uppnått tillräcklig politisk mognad för införande av ett verkligt valsystem.

G. B.