Norsk Retstidende (h. 1—18). Den nya årgången inledes med en uppsats av riksadvokaten KJERSCHOW om principerna för straffmätning. Vad i uppsatsen anföres torde icke i allo underskrivas av dem, som i högre grad än förf. lägga vikt vid straffets allmänpreventiva (moralbildande och moralförstärkande, resp. avskräckande) funktion. Justitiarius H. SCHEEL undersöker och besvarar i jakande riktning frågan, om den som förvärvat aktier kan fordra utdelning därå, utan att förvärvet först blivit hos bolaget vederbörligen anmält och, i förekommande fall, av detsamma godkänt (s. 241 ff). Se beträffande det härmed analoga spörsmålet enligt svensk rätt Tidsskrift for Retsvidenskap1931 s. 414 ff. Hj. Kgn.

 

    Statsvetenskaplig Tidskrift. Det nu utkomna andra häftet för året innehåller fortsättning och avslutning av fil. kand. BRITA SKOTTSBERGS, Göteborg, uppsats: »Den svenska diskussionen om parlamentarismen i samband med rösträttsfrågan 1904—1907». Därjämte redogör docenten ERIK FAHLBECK för innehållet i ett nyupptäckt Järtadokument rörande 1809—10 års riksdag. Docenten GUNNAR HESSLÉN giver en framställning av den enda ansats till kontrasignationsvägran enligt 38 § R.F., som synes ha förekommit, och diskuterar i samband härmed innebörden av denna grundlagsregel.
    Årets 3:dje häfte inledes med en av prof. ELIS WADSTEIN, Uppsala, författad uppsats om »Eriksgatans ursprungliga ändamål och betydelse». — Fil. mag.LARS FRYKHOLM, Stockholm, lämnar i en uppsats »Carl Schmitts Statslära» ett referat av den tyska forskarens egendomliga, antirationalistiska statslära, som utmynnar i en mer obegränsad frihet för de faktiskt styrande än som var fallet med den gamla, så förkättrade fursteabsolutismen. — En välkommen nyhet är en av B. G. CEDERSTRÖM uppgjord bibliografi över statsvetenskaplig litteratur, som utkommit av trycket under år 1933.

G. B.