Den tyska folkdomstolen. Genom lag d. 24 april 1934 om ändringar i straffrätten och förfarandet i brottmål har i Tyskland en genomgripande förändring skett i strafflagens bestämmelser om hög- och landsförräderi. Härvid ha straffen för dylika brott avsevärt skärpts och det straffbara området utvidgats. I samband därmed har inrättats en särskild domstol, »Der Volksgerichtshof», med uppgift att döma i dylika mål. Folkdomstolen skall vid huvudförhandling bestå av fem ledamöter. Av dessa skall ordföranden och ytterligare en ledamot vara rättsbildade. Om det finnes erforderligt, kan domstolen bestå av flera avdelningar. Ledamöterna, såväl jurister som lekmän, utses av rikskanslern efter förslag av justitieministern för en period av fem år. Åklagare vid folkdomstolen är riksåklagaren. I vissa fall kan han dock överlämna åt statsåklagaren vid överrätten att utföra åtal. Den tilltalade skall biträdas av försvarare. Valet av försvarare måste emellertid godkännas av domstolens ordförande. Godkännandet kan när som helst återkallas. Förfarandet vid folkdomstolen överensstämmer i huvudsak med det förfarande, som tillämpats vid riksrätten då denna såsom första instans handlagt mål om förräderi. Förundersökning behöver emellertid icke verkställas, om åklagaren finner dylik åtgärd onödig för huvudförhandlingens förberedande. Dock kan domstolen, om den finner lämpligt, förordna, att förundersökning skall äga rum. Jämväl i andra hänseenden har man sökt att påskynda förfarandet. Sålunda kräves icke något särskilt domstolens beslut om måls upptagande, utan detta utsättes omedelbart till huvudförhandling. Folkdomstolens utslag kunna icke överklagas. Enligt särskilda av justitieministern utfärdade förordningar har den nya domstolen förlagts till Berlin och trätt i verksamhet d. 14 juli 1934.

 

P. S.

 

    Den 30 juni. Med anledning av händelserna i Tyskland d. 30 juni i år och de närmast följande dagarna har där d. 3 juli utfärdats en lag angående åtgärder i statsnödvärn, vilken här må återgivas in extenso på originalspråket:
    Einziger Artikel. Die zur Niederschlagung hoch-und landesverräterischer Angriffe am 30. Juni, 1. und 2. Juli 1934 vollzogenen Massnahmen sind als Staatsnotwehr rechtens.

 

    Akademi för tysk rätt. Genom en lag den 11 juli 1934 har en akademi för tysk rätt med säte i München instiftats. Enligt lagen skall akademiens uppgift vara att befordra reformeringen av det tyska rätts-

 

livet och att i samarbete med de lagstiftande myndigheterna förverkliga det nationalsocialistiska programmet på rättens alla områden. I akademiens statuter tillägges, att den vid utförandet av dessa uppgifter bör använda beprövade vetenskapliga metoder. Akademiens praeses utnämnes och entledigas av rikskanslern, och ledamöterna utses för fyra år av praeses. De ordinarie ledamöternas antal får icke överstiga 300. Enligt statuterna skall akademiens arbete särskilt avse: att utarbeta, föreslå och yttra sig över lagförslag, att medarbeta vid reformeringen av den rätts- och statsvetenskapliga utbildningen, att utgiva och understödja vetenskapliga publikationer, att ekonomiskt befrämja praktiskt vetenskapligt forskningsarbete å särskilda områden av rättsvetenskapen och nationalekonomien, att anordna vetenskapliga kongresseroch lärokurser samt att omhänderhava förbindelserna med likartade institutioner i utlandet.

C. W.