Utvidgning av realaktsystemets tillämpning vid Stockholms rådhusrätt. Genom beslut d. 9 dec. 1932 — i anledning av inskrivningsreformens ikraftträdande — meddelade K. M:t föreskrifter rörande distriktsindelning och arbetsfördelning i övrigt för inskrivnings- och ägodelningsärenden vid Stockholms rådhusrätt. Nämnda beslut innebar att staden för ändamålet indelades i fyra distrikt, vart och ett med sin inskrivningsdomare, en förste assessor. Samtidigt föreskrevs att i ett av dessa distrikt, det tredje, realaktsystemet skulle tillämpas (se SvJT 1933 s. 177). Detta innebar en olikhet i förhållande till andra städer eller domsagor, i fråga om vilka föreskrift om aktsystem jämväl meddelades, i det att beträffande dessa sistnämnda det kronologiska systemet skulle komma till användning.
    Efter framställning av Stockholms samfällda rådhusrätt har K. M:t genom beslut d. 29 dec. 1933 nu föreskrivit, att realaktsystemet fr. o. m. d. 1 jan. 1934 skall genomföras inom samtliga inskrivningsdomardistrikt i Stockholm,

 

90 NOTISER.i samband varmed distriktens antal kunnat minskas från fyra till tre, vart och ett fortfarande med allenast en förste assessor såsom inskrivningsdomare. Den förste assessor som härigenom frigjorts från befattning med inskrivningsärenden, har samtidigt överförts från rådhusrättens första avdelning till en av rättegångsavdelningarna, den tredje, vilken därigenom fått ett sedan länge förefintligt behov av förstärkning i arbetskrafterna tillgodosett genom en ordinarie befattningshavare, utan att rådhusrättens stat i dess helhet behövt ökas.
    I den skrivelse som låg till grund för samfällda rådhusrättens framställning i ämnet till K. M:t, anförde inskrivningsavdelningen vid rådhusrätten rörande erfarenheterna av realaktsystemet följande:
    Vid upprättande av det förslag till rotelindelning, som förutvarande fastighetsavdelningen på sin tid avgav till samfällda rådhusrätten i anledning av väckt fråga om omorganisation av avdelningen i sammanhang med inskrivningsreformens genomförande, lades den dittills vunna erfarenheten om frekvensen av lagfarts- och inteckningsärenden inom de olika stadsdelarna och församlingarna under närmast föregående femårsperiod till grund för fördelningen församlingarna emellan av de dåmera såsom nödiga ansedda fyra inskrivningsrotlarna. Man insåg visserligen, att denna indelning endast kunde bliva interimistisk och att möjligheten av en ändring härutinnan icke vore utesluten, när det i och med inskrivningsreformen införda realaktsystemet prövats. Nämnda system skulle nämligen försöksvis användas å en av avdelningens rotlar, den tredje.
    Sedan Stockholms stads besparingskommitté hemställt hos magistraten om utredning, huruvida besparing kunde ske inom magistratens förvaltningsområde, anmodades inskrivningsavdelningen att till magistraten inkomma med yttrande och förslag i ärendet i vad anginge avdelningens verksamhetsområde. Uti det yttrande, som från avdelningen i anledning härav avgavs, ställdes i utsikt möjligheten av en fortsatt omorganisation av avdelningen i sådan riktning, att en av avdelningens fyra inskrivningsdomare befattningar kunde indragas. Förutsättningen härför var dock den, att realaktsystemet, som tilllämpades på tredje roteln, infördes även på avdelningens övriga rotlar. Det hade nämligen redan tydligt visat sig, att aktsystemet ägde stora fördelar gentemot protokollssystemet. Sedan en del praktiska finesser väl utvunnits hos aktsystemet, hade det blivit uppenbart, att detsamma medförde ett fullt rationellt utnyttjande av tid och arbetskraft och i sig innebure en smidig och effektiv kontroll. Redan denna tidiga erfarenhet i fråga om aktsystemets arbetsbesparande funktionssätt, som väl i viss mån kunde förutsättas men som dock visade sig medföra bättre och snabbare resultat än som väntats, syntes motivera ett förnyat övervägande av frågan om ändring i rotelindelningen. På nämnda förhållande grundades även, i vad det angick inskrivningsavdelningen, ett sedermera upprättat förslag till besparingar inom magistratens förvaltningsområde, som av magistraten godkändes att i princip läggas till grund för det statförslag, som magistraten hade att avgiva för år 1934.

C. G. B.