Harry Axelson Iohnsons fond för rättsvetenskaplig forskning. Under de senare åren har av fondens avkastning anslagits följande belopp: Under år 1928 till e. o. hovrättsnotarien Sven Larsson för arbetsrättsliga studier i England 1,400 kr.; under år 1931 lill J. Bensheimer Verlagsbuchhandlung för utgivande av »Die Zivilgesetze der Gegenwart» 200 riksmark för varje Sverige behandlande ark intill 25 ark (jfr SvJT 1934 s. 167); under år 1932 till jur. och fil. kand. Sune Holm för studier angående Sveriges moderna förliknings- och skiljedomsfördrag 550 kr.; och till prof.Vilhelm Lundstedt för deltagande i rättsvetenskapliga världskongressen i Haag 200 kr.; samt under 1934 till docenten Henrik Munktell för studieri England angående det fria arbetsavtalets uppkomst och utveckling 800 kr.

 

    Dödsfall. F. d. rådmannen Walfrid Holmberg avled i Härnösand 27 jan. 1935. Han var född 1861 i Torsåker, Ångermanland, och började sin bana såsom skådespelare. Sedermera slog han emellertid om och avlade 1887 kansliexamen och följande år hovrättsexamen i Lund. 1891 utnämndes H. till vice häradshövding och 1895 till brottmålsrådman i Härnösand, vilken post han innehade till 1932.
    Vice häradshövdingen Karl Georg Herlitz avled i Sthm 28 jan. 1935. Född i Visby 1853 blev han 1871 student i Uppsala och avlade där 1873 fil. kand.ex. och 1879 jur. utr. kand.-ex. 1883 erhöll han vice häradshövdingetiteln och verkade därefter i Visby såsom advokat och såsom ombudsman vid riksbankens avdelningskontor därstädes. Senare överflyttade han sin advokatverksamhet till huvudstaden i samband med att han kallades att deltaga i vissa lagstiftningsarbeten. Huvuddelen av sin senare verksamhet ägnade H. åt försäkringsaktiebolaget Skandia, där han 1887 blev ombudsman och 1897 verkställande direktör. Från sistnämnda post avgick han 1918. H. anlitades för åtskilliga kommittéuppdrag; han var bl. a. ledamot av försäkringsavtalskommittén. Även i övrigt beklädde han en mångfald förtroendeuppdrag, bl. a. såsom bankofullmäktig åren 1893—1895. Vidare var han en tid ledamot avriksdagens andra kammare och, under en följd av år, av Sthms stadsfullmäktige.
    Vice häradshövdingen friherre Johannes Reinhold Gustaf Rudbeck avled 30 jan. 1935 i Sthm. R. var född 1867 i Sollentuna, Uppland. Efter mogenhetsexamen i Sthm avlade han 1891 hovr.-ex. och blev senare efter tingstjänstgöring utnämnd till vice häradshövding. Åren 1902—1915 var han auditör vid Göta livgarde. 1909 blev han sekreterare hos generalpoststyrelsen och föreståndare för postmuseum, vilken befattning han innehade till uppnådd pensionsålder. R. har utgivit flera juridiska handböcker samt i övrigt idkat författarskap på bibliografiens och personhistoriens områden.
    Advokaten Ernst Fredrik Wilhelm Nathorst-Böös avled i Sthm 2 febr. 1935. Han var född i Sthm 1891, blev student 1910 och avlade fyra år senare jur. kand.-ex. vid Sthms högskola. Därefter var han verksam såsom advokat i Sthm.

 

NOTISER. 2051919 blev han ledamot av advokatsamfundet. Han har författat biografier över Hjalmar Hammarskjöld och Ernst Trygger samt i Svensk tidskrift och Nordisk Tidsskrift for Strafferet dryftat spörsmål sammanhängande med lösdrivarlagstiftningen.
    Länsassessorn jur. dr Carl Gustaf Ihrfors avled 16 febr. 1935. Född 1876 i Skellefteå blev han student i Uppsala 1895 och avlade där 1903 jur. kand.-ex. Sedan han en längre tid tjänstgjort vid länsstyrelsen i Västerås återupptog hande teoretiska studierna och blev 1916 jur. lic. och disputerade samma år förjuris doktorsgrad. 1918 utnämndes han till länsassessor, och sedan 1931 har han upprätthållit landssekreteraretjänsten i Gotlands län. I. har av trycket utgivit—förutom doktorsavhandlingen »Om häradsallmänningar enligt svenskrättsutveckling» — »Om författarerätt och äganderätt», »Bidrag till läran om växeltrattans och checkens juridiska konstruktion» samt »Det svenska sjöpanträttssystemet i kritisk belysning», alla utgivna i Sthm 1926.
    Borgmästaren Peter Arvid Svanström avled i Umeå 24 febr. 1935. S. var född 1884 i Karl Gustav, Norrbotten. Sedan han 1904 blivit student och 1909 avlagt jur. kand.-ex. i Uppsala tjänstgjorde han till 1914 under Svea Hovrätt. Året därpå utnämndes han till borgmästare i Umeå, på vilken plats han kvarstod till sin död. I många år har S. dessutom innehaft förordnande såsom krigsdomare.
    F. d. landshövdingen friherre Gerard Louis De Geer avled 25 febr. 1935 å Hanaskogs slott, Skåne. Han var född 1853 i Kristianstad, blev student iUppsala 1873 samt avlade där 1879 jur. utr. kand.-ex. Sedan han 1881 blivit vice häradshövding tjänstgjorde han i finansdepartementet, där han 1892 blev kanslisekreterare, men drog sig senare tillbaka såsom godsägare i Skåne. 1905 utnämndes han emellertid till landshövding i Kristianstads län, vilken post han lämnade först vid uppnådd pensionsålder 1923. Under åtskilliga år har han tillhört riksdagens första kammare och en kortare tid år 1920 beklädde han statsministerämbetet.
    F. d. hovrättsrådet Frithiof Kristian Magnus Kallenberg avled 3 mars 1935i Malmö. K. var född 1858 i Malmö, blev 1876 student i Lund och avlade där tre år senare hovr.-ex. Därefter inträdde K. i hovrätten över Skåne och Blekinge, där han 1889 blev assessor och 1897 hovrättsråd samt under långa tider fungerat såsom t. f. president.
    Extra hovrättsfiskalen Sven Emil Lejman Scholander avled 3 mars 1935 i Förslövsholm. Han var född i Förslöv, Skåne, 1900, blev student i Jönköping 1919 samt avlade 1921 ekonomisk examen och 1926 jur. kand.-ex. i Sthm. Efter tingstjänstgöring inträdde han i Göta hovrätt och var under 1934 sekreterare i Hallands läns södra domsaga.
    Häradshövdingen John Bladh avled i Lyckeby 5 mars 1935. Född i Madesjö, Småland, 1869, blev han 1890 student i Uppsala och avlade där 1894hovr.-ex. Efter tjänstgöring i Göta hovrätt utnämndes han 1914 till häradshövding i Östra härads domsaga i Blekinge län, vilken tjänst han innehade till sin död.
    Rådmannen friherre Georg Albert Carlsson Fleetwood avled 6 mars 1935 i Alingsås. F. var född i Sthm 1886, blev student i Lund 1907 och avlade där 1912 jur. kand.-ex. Efter avslutad tingstjänstgöring inträdde han i rådhusrätten i Uddevalla, där han 1919 utnämndes till tredje rådman och 1925 till förste rådman. Därjämte har han under en följd av år uppehållit tjänsten såsom auditör och vice krigsdomare vid Bohusläns regemente.
    F. d. överståthållaren Johan Olof Ramstedt avled i Sthm 15 mars 1935. Han var född i Sthm 1852, blev student i Uppsala 1869 och avlade där 1872 kansli-ex. och följande år hovr.-ex. 1878 blev han vice häradshövding och inträdde därefter i Svea hovrätt, där han 1884 blev fiskal och två år senare assessor. 1892 utnämndes han till revisionssekreterare, 1896 till expeditionschef i justitiedepartementet och 1898 till justitieråd. Sedan han under åren 1902—1905 varit konsultativt statsråd och under en kortare tid sistnämnda år statsminister återgick han till högsta domstolen och blev 1909, vid regeringsrättens inrättande, dess förste ordförande. Slutligen utnämndes han 1912 till överståthållare, på vilken post han kvarstod till 1920. Han har vidare

 

206 NOTISER.under några år varit ledamot av nya lagberedningen och lagbyrån samt under årens lopp beklätt en mångfald olika förtroendeposter.