Brottsligheten år 1932. Av Statistiska centralbyrån. Sthm 1935. 20 + 110 s. — Sveriges officiella statistik. Rättsväsen.

 

    Statistiska centralbyrån bringar i den översikt, som föregår tabellerna i det nyligen utkomna häftet angående brottsligheten under år 1932, bland annat det oroande budskapet, att såväl absoluta som relativa antalet brott under de fem åren 1928 — 1932 oavbrutet stigit. Relativtalet för år 1932 av brott och förseelser, för vilka personer sakfällts, på 100,000 invånare av medelfolkmängden (2, 154∙2) uppgives till och med vara den högsta årssiffra, som förekommit sedan 1913 (2,184∙9). Ett närmare studium av tabell A (Brott och förseelser om vilka slutligt utslag meddelats, i hela riket, åren 1928—1932) giver emellertid vid handen, att stegringen knappast orsakats av en ökad kriminalitet i inskränkt mening — brotten mot själva strafflagen äro i varje fall färre år 1932 än de två närmast föregående åren — utan av de allt högre siffrorna för brott mot »Andra lagar, förordningar m. m. » (än strafflagen, strafflagen för krigsmakten och tryckfrihetsförordningen). Utan tvivel är det framför allt trafikförseelserna, som föranleda den stigande kurvan; under det att dessas antal år 1924, då 1923 års trafikförfattningar trädde i kraft, var allenast 12,927, är motsvarande siffra för år 1932 43 067.
    En nyhet i 1932 års häfte rörande kriminalitetsstatistiken utgöra av naturliga ∙ skäl uppgifterna om dagsbotssystemet. Det genomsnittliga dagsbotsbeloppet visar sig under detta systemets första år vara 3∙3 kronor. För den högre socialklassen voro dagsbotens minimi-, maximi- och genomsnittsbelopp 1, 300 och 14∙1. Motsvarande belopp voro för medelklassen 1, 150 och 4∙1 samt för kroppsarbetarnas klass 1, 25 och 2∙4. De följande årens siffror komma att utvisa, huruvida de betänkligheter som under dagsbotssystemets första år på sina håll kommo till uttryck gentemot en påstådd tendens att fixera dagsbotsbeloppen alltför lågt, hava föranlett domstolarna att sedermera justera sina beräkningsgrunder. — Den villkorliga domens användning företer alltjämt stegring; antalet villkorligt dömda under året var 1,757 mot endast 679 för tio år sedan, detta till trots av att de legislativa förutsättningarna för medgivande av villkorlig dom under mellantiden icke förändrats. — De statistiska siffrorna rörande brott mot strafflagens 17 kapitel stödja påtagligen deras mening, vilka göra gällande, att tillvaron av dessa strafflagsbestämmelser numera utgör »ett bräckligt värn för den äktenskapliga troheten».Under femårsperioden 1928 — 1932 låg nämligen medeltalet för åtalade brott av denna kategori mellan 19 och 20. K. H.

 

 

Nordisk administrativt Tidsskrift. 15 Aars-Register for Aargangene 1920—1934. 40 s.
    Vid stiftandet av Nordiska administrativa förbundet år 1918 framfördes tanken att skapa en för de nordiska länderna gemensam administrativt tidskrift. Denna tanke förverkligades med ingången av år 1920, och Nordisk administrativt Tidsskrift kan således nu fira sitt 15-årsjubileum.

 

LITTERATURNOTISER. 277    Av det register, som tidskriften med anledning därav utgivit, ser man bäst, vilken betydelsefull insats tidskriften gjort. Det samarbete mellan de nordiska länderna, som tidskriftens utgivande innebär, har ej blott visat sig gagneligt för frågornas sakliga behandling genom utbyte av erfarenheter och synpunkter i de skilda länderna utan har även utgjort ett viktigt led i strävandena att stärka den nordiska kulturgemenskapen. Icke minst med hänsyn till den starka utvecklingen av den offentliga förvaltningens arbetsuppgifter efter världskriget har det varit värdefullt för förvaltningens män att äga ett forum av detta slag.
    Registret är utarbetat av bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Köpenhamn F. BIRKET-SMITH.