Ett bidrag till kännedomen om förarbetena till Sveriges rikes lag. Protokollen för lagkommissionens första tid äro fullständigt bevarade och man äger därigenom möjlighet att följa lagkommissionens arbete fram till år 1690. På en punkt finnes emellertid en lucka. Vid kommissionens sammanträde den 8 dec. 1686 angavs, »vilka balkar var och en av de herrar förordnade och auktoriserade antaga skulle för sig särskilt att utarbeta, som den däröver av herr hovkanslern (d. v. s. kommissionens ordförande hovkanslern Erik Lindsköld) uppsatte lista utvisar och härvid tillika med en kopia av K. M:ts constitutorio bifogad finnes». I det skick, i vilket protokollet är bevarat, saknar det emellertid både K. M:ts konstitutorial och Lindskölds lista, och ingendera av dessa handlingar är därför tryckt i Sjögrens edition av förarbetena. Tydligt är, att ej heller Posse känt till listan vid utarbetandet av sina »Bidrag till svenska lagstiftningens historia». Den fördelning av arbetet lagkommissionens ledamöter emellan, som ägde rum vid kommissionens första sammanträde, kan visserligen delvis rekonstrueras ur de följande protokollen, men var och en, som studerat Sjögrens edition av dessa, torde ha funnit, att den bortkomna listan i vissa hänseenden skulle varit klaven till protokollen.
    Listan är emellertid icke förlorad. Den finnes i avskrifter i Upsala universitetsbiblioteks samlingar på i varje fall två olika ställen, på båda som bihang till avskrifter av det kungliga konstitutorialet för kommissionen. Lindskölds lista framgår även av en på ett tredje ställe befintlig avskrift av konstitutorialet. De tre ställena äro Nordinska samlingen vol. 343, Palmsköldska samlingen vol. 123 och allmänna handskriftsamlingen vol. E 491. Listan är av följande lydelse (enligt Palmsköldska samlingen vol. 123):Divisio.Hofcantzl. Lindschöld Konungzbalken och hwad som hörer till K. M:ts regalia. Lagman Gripenhielm Jordabalken.Secret. Lovisin Bäggie Konungens Edzöres balkar sampt beggie Tiufbalkarna. Assessor Schüttehielm Giftermålsbalken sampt hoor och lägersmåhl inn och uthom skyldskaper.

 

Secret: Hadorph Byggningabalker. Assess. Mörling Erfdebalken och Sårmålbalken. Assess. Parmand Högmåhlbalkerna.Slåtzf. Stiernhoff Dråpmålbalkerna. Borgm. Camoen Borgm. Törne Rådm. Brunell} Köpmåla, Skippmålabalken, wexelrätten, Rådhstufwubalken, hwar wid observeres stadzens politie och förordningar. Dubblarebalken.Häradzh. Furubohm Tingmålabalken.

 

    Denna uppräkning visar en viss inkonsekvens. När den åt Lovisin ger bägge edsöres- och bägge tjuvabalkarna, utgår den från, att vad som borde uppdelas mellan ledamöterna icke var planerade nya balkar utan de redan i lands- och stadslagarna förefintliga balkarna: i landslagen funnos en edsöres och en tjuvabalk och i stadslagen likaledes en edsöres- och en tjuvabalk. Samma torde varit förhållandet, när listan ger Parmand högmålabalkarna och Stiernhoff dråpmålabalkarna; av dessa sistnämnda funnos icke mindre än fyra, två i lands- och två i stadslagen. Om samma tankegång konsekvent tillämpats, skulle emellertid Lindsköld fått konungabalkarna och icke konungabalken, Gripenhielm jordabalkarna och icke jordabalken o. s. v. Att listan företer denna inkonsekvens torde möjligen visa, att Lindsköld icke uppställt den efter mera ingående överväganden utan mera improviserat, kanske t. ex.omedelbart efter något samtal med konungen.
    Att de två borgmästarne och rådman Brunell på sin lott fått rådstuvubalken och en annan person, häradshövding Furubohm, tingmålabalken ger tydligtvid handen att man vid planläggandet av lagkommissionens arbete icke utgick från, att för land och stad skulle finnas en gemensam rättegångsbalk. Det är naturligen i överensstämmelse med listans anvisningar i detta hänseende, som inom lagkommissionen sedermera upprättades ett förslag till en rådstuvubalk, vilket ännu finnes bevarat och som är tryckt i del IV av Sjögrens edition av förarbetena till 1734 års lag.
    Att man tog med skeppmålabalken, vilket kanske var grunden till att kommissionen sedermera 1688 diskussionsvis kom in på sjölagen (se Sjögren a. a. Is. 25, 27, 28), berodde på att allmänna stadslagen innehöll en skeppmålabalk (liksom den även innehöll den dobblarebalk, som nämnes i listan). Att man jämte skeppmålabalken tog med växelrätten antyder emellertid, att man vid planläggandet av lagkommissionens arbete ville låta den nya lagen gå utanför de områden, som lands- och stadslagarna reglerade. Då man vid utarbetandet av rådstuvubalken skulle observera stadsens politi och förordningar, är det möjligt, att man vid planläggandet av den nya lagen icke drog upp den begränsning till allmän, d. v. s. icke ekonomisk, lag, som präglar det senare lagarbetet och som tydligt visar sig i stadfästelseresolutionen till 1734 års lag.
    Sistnämnda förhållande kan vara av betydelse även för en annan fråga. I Posses »Bidrag till svenska lagstiftningens historia» (s. 330 ff) finnes refererat ett viktigt betänkande, som är avfattat före dec. 1686, då lagkommissionen tillsattes. Posse anser betänkandet återgiva de grundsatser, som tillämpats vid planläggandet av lagkommissionens arbete, och det är tydligen författat av en mycket framstående penna. Posse och, enligt Posses uppgift, Hans Järta anse betänkandet (som finnes i Palmsköldska samlingen vol. 125) vara skrivet av Lindsköld. Skulle ekonomisk lagstiftning tagas med, utgör emellertid detta ett skäl mot, att Lindsköld skulle vara författaren, enär betänkandet

 

anser, att blott allmänna lagbud skulle intagas i lagen. Då dessutom även i andra hänseenden lagarbetet planlades på annat sätt än författaren till betänkandet önskade (medlemmarna i kommissionen blevo många i stället för få och fingo särskilda balkar att bearbeta i stället för att en skulle studera svensk, en annan utländsk rätt o. s. v., konungabalken tages med m. m.) måste frågan om författarskapet till betänkandet anses stå alldeles öppen.

Åke Holmbäck.