UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1934.¹
ALLMÄN OCH BLANDAD JURIDIK
M. M.
Andersen, Kristen. Noen spredte trekk fra norsk ugyldighetslære idag. TfRs. 97—170.
Kruse, Vinding. Til Etikkens og Retslærens Problemer. TfR s. 259—295.
Rasting, Carl. Bidrag til Læren om
Regeringens Anordningsmyndighed efter dansk Ret. TfR s. 52 — 96.
Ussing, Henry. Bidrag til Moral- og Retsfilosofi. UfR s. 289—300.
Westrup, C. W. Om den positive Rets Opstaaen. En retssociologisk Studie. TfR s. 325—335.
Wrede, R. A. Frankrikes Code civiltolkad av tyska rättslärde. JFFT s. 86-93.

 

¹ Förkortningar: ASJG = Acta scandinavica juris gentium. — DL = Defensor legis.— JFFT = Tidskrift utg. av Juridiska föreningen i Finland. — JT = Juridisk Tidsskrift udg. af N. Cohn. — NAT = Nordisk Administrativt Tidsskrift. — ND = Nordiske Domme i Sjøfartsanliggender. — NFT = Nordisk Försäkringstidskrift. — NIR = Nordiskt industriellt rättsskydd. — NR = Norsk Retstidende. — NTfIR = Nordisk Tidsskrift for international Ret. — NTfS = Nordisk Tidsskrift for Strafferet. — ST = Statsvetenskaplig tidskrift. — SSkT = Svensk skattetidning. — SSpT = Svensk sparbanks tidskrift. — SvStT = Svenska Stadsförbundets tidskrift. — Sø- & HR = Sø- og Handelsrets Tidende. — TfR = Tidsskrift for Rettsvidenskap. — UfR = Ugeskrift fo rRetsvæsen. 

RÄTTSHISTORIA.
Almquist, Jan Carl. Bördsrättsförordningen 1720 och dess historiskaförutsättningar. JFFT s. 179—217.
Hemmer, Ragnar. Till 200-årsminnet av 1734 års lag. JFFT s. 347—353.
Herlitz, Nils. 1634 års regeringsform och vår tid. NAT s. 173 — 190.
Wadstein, Elis. Eriksgatans ursprungliga ändamål och betydelse. ST s. 195—206.
Willgren, Karl. 1634 års regeringsform. JFFT s. 283—291.
 

FÖRMÖGENHETSRÄTT.
Alfthan, Kuno. Har 35 § lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område medfört ändring i  S. P. § 11? DL s. 41—44.
Bache, N. H. Den almindelige Erstatningsregel. UfR s. 108—111.
Bloch, B. T. Et Par Bemærkninger om Afbrydelse af en Fordrings Forældelse. UfR s. 15—16.
Cederberg, Lauri. Ett anmärkningsvärt engelskt prejudikat om guldklausulens giltighet. JFFT s. 218—231.
Christrup, G. L. Kan der gøres Erstatningskrav gældende mod Arbejdsherren for Skader forvoldt afselvstændige Næringsdrivende, der af Arbejdsherren er antaget til et Arbejdes Udførelse? NFT s. 185194.
Dige-Petersen, K. Om Svinekortene som Tilbehør til fast Ejendom. UfR s. 121—128.
E[delman], E[dvard]. Formen föravtal om överlåtelse av outbruten del av fastighet. DL s. 48—50.
Enell, Harry. Om uppkomsten av panträtt i livförsäkring. NFT s. 319 — 328.
Engelhardt, Svend. Kan kollektiveA rbejdsaftaler gøres gældende overfor Overtageren af en Virksomhed? UfR s. 257-262.
Hansen, Victor. Om Domspraksis i Sager om Erstatning for Personskade. UfR s. 188-191, 300—302.
Ang. samma ämne POUL SKADHAUGE s. 281-282, 309—310, samt C. POPP-MADSEN, s. 320.
Hansson, Michael. Bileierens ansvar efter motorvognlovens § 30. NRs. 673-678.
Hartogsohn, S. Forslag til Landbrugets Gældssanering i Danmark. NAT s. 113 — 128.
Hällström, Erik af. Förhållandet mellan Avtalslagen § 35 och SP § 11. JFFT s. 292—304.
Jarner, Knud. Ægtefællers Ret til Lejligheden. UfR s. 199—200.
Kruse, Vinding. Ejendomsretsspørgsmaal. TfR s. 211—242.
Nial, Håkan. Om guldklausuler enligt svensk rätt. TfR s. 18—51.
Scheel, H. Om utbetaling av utbytte paa aktier, som har skiftet eier, uten at eierskiftet er anmeldt og godkjent. NR s. 241 — 249.
Simonsen, Nils Finn. Erstatning for »traumatisk nevrose» i automobilforsikring. En interessant dom og noen betraktninger. NFT s. 281 —304.
Sipilä, Arvo. Något om finsk skadeståndsrätt med hänsyn till ansvarighetsförsäkring. NFT s. 170—184.
Sjögren, H. Avsöndrings och avstycknings ansvar för inteckning i stamfastighet. SSpT s. 147—157.
Sjögren, H. Lagstiftning om inteckningsförnyelsernas avskaffande. SSpT s. 480-484.
Sjögren, H. Innebörden av de i samband med inteckningsförnyelsernas avskaffande ändrade preskriptionsbestämmelserna. SSpT s. 637—644.
Stang, Emil. Bør bileierens objektive ansvar for skade ved bilulykker avløses av en tvungen ansvarsforsikring til begrenset beløp? NR s. 865-870. Ang. samma ämne B. DAHL-HANSENs. 1057—1058.
Søe, Jul. Moratorieloven og Prioriteterne. UfR s. 142-147, 286.
Torkild-Hansen, Carl. Entreprisetransporters indbyrdes Rangfølge. UfR s. 184—188. Ang. samma ämne VILHELM MEYER s.239.

FAMILJE- OCH ARVSRÄTT.
Bentzon, Viggo. En Side ved Ægtefællers Testationsret. UfR s. 177—183.
Gyllenswärd, Ragnar. Blodundersökning i faderskapsmål. TfR s. 243—258.
 

SPECIELL PRIVATRÄTT.
Bryn, Alfred J. Om »mönster»-beskyttelse. NIR s. 19-27.
Ehlers, Hans. Fautfrakt og dødfrakt — Frakt eller erstatning? ND s. 158—160.

 

Eibe, F. H. Om Livsforsikring som pligtig Enkeforsørgelse og Rettighederne over Forsikringssummen. UfR s. 247—250, 285-286. Ang. samma ämne J. L. COHEN s. 262—263.
Gertz, R. Patentanspråks formulering och patentansökningars nyhetsgranskning. NIR s. 97—116.
Halvorsen, Trygve Fjeld. En oversikt over utviklingen i Norge av kontraktspant i skib og dette pantsforhold til sjoforsikringen. NFT s. 345—371.
Hansson, Per Mörch. Om forholdet mellem cedent og reassurandör. Er reformer önskelig? NFT s. 217 —224.
Helper, A. Skadesforsikringsloven af2. Maj 1934. JT s. 185—200.
Hjertén, H. Den senaste omorganisationen av det svenska patent- och registreringsverket. I. Allmänna synpunkter. NIR s. 1 — 10.
Hörstadius, Ejnar. Hamnlotsarna och den statliga lotsinrättningens företrädesrätt till lotsning. Frågan belyst genom ett avgörande av högsta domstolen rörande Göteborgs hamn. SvStT s. 139 — 144.
Jantzen, J. Jason-klausulen og Harterloven. Amerikansk domspraksis. ND s. 273—283.
Jensen, Vagn. Fredningens retlige Karakter. UfR s. 213—231.
Kauppi, Kalle. Lag mot illojal konkurrens och lagligheten av varumärkes registrering. NIR s. 81 — 84.
Lindgren, B. Den senaste omorganisationen av det svenska patent- och registreringsverket. II. Patentverkets besvärsavdelning. NIR s. 10—18.
Lund, Bernt. Lovlig og ulovlig boikott efter Boikott domstolens virksomhet i ett år. NR s. 769—779.
Pineus, Kaj. Haveribidrag, sjöpanträtt, haveriförbindelse. ND s. 193—199.
Rørdam, Kjeld. Hvorledes kan Undersalg af Mærkevarer forhindres? NIR s. 85 — 96.
Sandegren, Erik. Om aktiebolagsfirma enligt svensk rätt. NIR s. 117—125.
Selin, Sten. Om växelnotifikation. JFFT s. 73—85.
Slomann, Vilh. Bemærkninger om Skøn i kunstindustrielle Sager. UfRs. 193—198.
Strandgaard, Knud. Ansvarsbedømmelsen ved Udleverering af Last til ulegitimeret Modtager. NI) s. 121—128.
Strandgaard, Knud. En amerikansk Højesteretsdom om Havarigrossebidrag. Sø & HR s. 29—32.
Strandgaard, Knud. Moderne Havarigrosseproblemer. NTfIR s. 236—241.
Strandgaard, Knud. Modtagelseskonnossementet.Sø & HR s. 164-172.
Strandgaard, Knud. Negligenceklausulen contra »Lov og Ærbarhed». NFT s. 29-39.
Svendsen, Niels Skriver. En ny Afstemningspraxis. TfR s. 171 — 201.
Söderberg, Edvard. Några ord angående åtgärder i anledning av lag eller författningsstridigt tillkomna byggnadsföretag i stad. NAT s. 129— 139.
Thorbjørnsen, Kr. De bergede verdier. ND s. 81 — 120.
Ang. samma ämne Louis E. GRANDJEANs. 155—158.
Vislie, Jon. Klassens betydning ved avgjørelsen av om et skib er kondemnabelt. Norsk Sjøforsikringsplans § 70, B, 2. NFT s. 159—169.
Aman, A. Det kommunala vetot enligt rusdryckslagstiftningsrevisionens förslag. SvStT s. 431—435.

STRAFFRÄTT.
Bentzon, Svend. I Anledning af den forlængede Lov om Adgang til Sterilisation. — To Synsmaader, dera ngribes. UfR s. 211—212.
Erkens, Josefine. Kriminalbiologi och kriminalpolis. NTfS s. 275—287.
Haack, Olaf. Norsk Lovforslag om adgang til Sterilisation m. v. NTfS s. 218-224.
Hansson, Kristian. Forbrytelse og  straff. NTfS s. 193—217.
Hurwitz, Stephan. Om »vanærendeHandlinger». UfR s. 233—239.
Ang. samma ämne F. LUCAS s. 243—247.
Jacobi, Adam. Fortabelse af borgerlige Rettigheder efter Straffelov 15. April 1930 § 78. UfR s. 49—72.
Kjerschow, P. Straffutmaaling. NRs. 1—19.
Krabbe, Oluf H. Nogle Bemærkninger om Straffens Fastsættelse ved Sammenstød af Forbrydelser. UfR s.89—107.
Lucas, F. Om Frakendelse af borgerlige Rettigheder. UfR s. 153—175.
Ang. samma ämne S. G. ELMIN s. 264—269.
Omsted, A. Fradømmelse av stats

 

borgerlige rettigheter. NR s. 961—964.
Prytz, Harald. Forbrydelse og Psychoanalyse. NTfS s. 1—44.
Renwall, Jarl L:son. Till frågan om brottslighetens bekämpande. DL s.216-223.
Thieme, Rudolph. Et tysk Optagelseshjem (Overgangshjem) for løsladte Fanger. NTfS s. 101 — 106.

PROCESSRÄTT.
Agge, Ivar. Några anmärkningar om den enskilda åtalsrättens utveckling och ställning i viktigare nutida rättssystem. JFFT s. 137—178.
Andersen, Egmont. Nævningernes Afgørelse af Tiltaltes Tilregnelighedstilstand. UfR s. 278—280.
Bang, C. Om Afstemningsregler i Nævningesager og Tiltalebegrænsning. UfR s. 147—152.
Busch-Steenberg. Et Spørgsmaal vedrørende Rabat i Konkursboer. UfRs. 46—48.
Carstens, L. Om Tillægsspørgsmaal i Nævningesager. UfR s. 81—86, 137—138.
Ang. samma ämne TROELS G. JØRGENSEN s. 113—115.
Granfelt, O. Hj. Åtalsorganen och åtalsrätten i Finland. NTfS s. 56—73.
Johnsen, Karen. Kan Lovforslaget om Domsmænd jævne Vejen for Børnedomstoles Indførelse? UfR s. 76—79.
Jørgensen, Troels G. Formen for Højesterets Domsbegrundelser. TfR s. 1—17.
Lucas, F. Retsplejelovforslagets og Retsplejelovens Afstemningsregler. UfR s. 73—76.
Munch-Petersen, H. International og internordisk Anerkendelse af Domme. UfR s. 1-15.
Norrmén, Gustaf. Äro och, om så är förhållandet, i vilken utsträckning äro skiljemän i detta land vid handläggningen och avgörandet av en tvistefråga bundna av stadganden i vår gällande rätt? JFFT s. 7—9.
Renwall, Jarl L:son. Till frågan om införskaffandet av sakkunnigutlåtande i process. DL s. 255—261.
Ruus, Poul. Generalauditørerne i Danmark. JT s. 201—206.
Salomonsen, Aage. Værdien af Vidneforklaringer som Bevis. UfR s. 111-112.
Solem, Erik. Protokollasjon under hovedforhandling. NR s. 289—301.
Wimmer, August. Om Bestemmelse af Aandssvaghedens Grader, særlig ved de saak. »Intelligensprøver», og Betydningen af saadanne Bestemmelser for Retsplejen. NTfS s. 225—241.
Wimmer, August. Om Psykoanalysens Anvendelse i Retsplejen. NTfS s. 45—55.
 

STATSRÄTT.
Frykholm, Lars. Carl Schmitts statslära. ST s. 207—229.
Melander, C. G. Statsrevision och nyriksdagsteori. ST s. 381 — 395.
Skottsberg, Brita. Den svenska diskussionen om parlamentarismen i samband med rösträttsfrågan 1904—1907. ST s. 1—16, 130—152.
 

FÖRVALTNINGSRÄTT.
Andersen, Poul. Misbrug af Administrationens frie Skøn i det Offentliges financielle Interesse. UfR s. 17—46.
Askelöf, T. Pensionsförsäkringskommitténs förslag rörande revision av den allmänna pensionsförsäkringen. SvStT s. 157—167.
Barfod, A. Den danske Skoletilsynslov af 1933. NAT s. 1—12.
Berglund, Helge. 1932 års författningar, angående vissa former av det offentliga nöjeslivet. NAT s.13—23, 89—97.
Bjerregaard, K. Magtfordrejning af finansielle Grunde. UfR s. 129—134.
Cramér, Harald. Pensionsförsäkringskommitténs reformförslag. NFT s. 487—508.
Harvia, Yrjö. Nya budgetbestämmelser i de finska kommunallagarna. SvStT s. 213 — 218.
Hiitonen, E. Konturerna av statuter för Helsingfors' universitet och av föreliggande reformförslag. NAT s.216-225.
Jørgensen, Troels G. Administrativ Intervention i Retssager. NAT s. 32-36.
Olsson, John. Genomgripande kommunalreform i Preussen. Självstyrelsen i primärkommunerna har upphävts. SvStT s. 1—7.
Ottosen, A. E. Om kommunens erstatningsplikt, naar en nektelse av

 

skjenkerett ansees rettsstridig. (En kommentar til høiesterettsdom 10mai 1933, Rt. side 548 ff.) NR s. 721—727.
Riisnæs, Sverre. Den norske lensmannsinstitusjon. NAT s. 199—216.
Sjöholm, Erik. Om behörigheten atti administrativ ordning avskeda polisman i stad. SvStT s. 10—14.
Sundberg, Halvar G. F. Jävsbestämmelser i kommunalrätten. SvStT s. 77—82.
Thulin, Gabriel. Nytt civilt tjänstepensionsreglemente i Sverige. NAT s. 158—160.
 

FINANSRÄTT.
Bratt, John. Praxis i fråga om restitution av B-skatt. SSkT s. 12 — 25.
Bratt, John. Äkta makars beskattningsförhållanden. (Några synpunkter på praxis och dess tillämpning i taxeringsarbetet.) SSkT s. 57 — 69.
Engblom, C. P. Skatt efter förmåga, skattelindring efter samhällsnytta. En inledning till diskussion om reformering av skattelagstiftningen. SSkT s. 189—200.
Harbou, Niels. Nogle Bemærkninger om Arveafgiftslovens § 5 a. UfRs. 139—141.Ang. samma ämne HEDEBERG s. 318—319.
Leijonmarck, Gustaf. Några ord om de särskilda skatterna å aktiebolag.(Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.) SSkT s. 3 — 11, 77—88.
Stem, Erik. Några straffrättsliga och processuella frågor i samband med skattelagarna. SSkT s. 133 — 138.
Søe, Jul. Stempellovens § 50. UfRs. 346—347.
Thommessen, 0. Skattelovens begrep »næring» belyst ved Høiesterettspraksis. NR s. 97—127.

INTERNATIONELL RÄTT.
Bentzon, Viggo. Fem nordiske RetsKonventioner. TfR s. 336—383.
Björksten, S. R. »Brittisk undersåte». »Brittiskt fartyg.» DL s. 99-110.
Braatøy, Bjarne. The quest for treaty definitions of aggression. ASJG s. 29—40.
Erich, Rafael. De mange Pagter. NTfIR s. 221 — 235.
Hansson, Michael. De blandede domstoler i Egypt. NTfIR s. 202 — 220. (Jfr ASJG s. 104—122.)
Hoor, Ernst. Das Völkerrecht bei Kant, Fichte und Hegel. ASJG s. 81 — 103.
Martini, Peter A. Untersuchung einiger der üblichsten Einwände gegen das Seekriegsrecht der Pariser- und Londoner Deklaration. ASJG s. 67—74.
Pusta, C. A. Regionalt Samarbejde i Europa. II. Samarbejdet mellem de baltiske Stater. NTfIR s. 3 — 19.
Rutenberg, G. Den faste Domstol for mellemfolkelig Retsplejes Afgørelseaf 15 Oktober 1931 i de litauiskpolske Stridigheder. NTfIR s. 123—142.
Ræstad, Arnold. Forslaget til konvention om kringkastingen og freden. NTfIR s. 34—39.
Ræstad, Arnold. Statenes innbyrdes forhold på pengeområdet. NTfIR s. 72—98.
Ræstad, Arnold. Statsløse personer og deres rettsstilling. NTfIR s. 177—190.
Ræstad, Arnold. Unions d'Etats. ASJG s. 3 —28, 45 — 66.
Ræstad, Arnold. Voldgiftsklausul i internasjonale konvensjoner om intellektuel og industriel eiendomsrett. NTfIR s. 191—201.
S. S. Planerna på en reform av nationernas förbund. NTfIR s. 99—122.
S. S. Två internationella skiljedomar. NTfIR s. 20—33.
Staël von Holstein, Lage. Om internationella servitut. JFFT s. 20—31.

E. A.