Abortlagstiftningen. Frågan om lagstiftning rörande avbrytande av havandeskap och ändrade straffbestämmelser för fosterfördrivning har sedan ett års tid varit föremål för överläggningar mellan de nordiska justitiedepartementen ävensom de i Danmark, Norge och Sverige för frågans behandling tillsatta kommittéerna. Den i en föregående notis omnämnda norska kommittén har nyligen avgivit sin Innstilling i ämnet. Det norska förslaget och det betänkande, som ungefär samtidigt avgivits av den svenska kommittén (Statens offentl. utr. 1935:15), ansluta sig i principiellt viktiga delar till varandra. Det svenska betänkandet har av K. M:t d. 31 maj 1935 remitterats till lagrådet för dess yttrande.
Sveriges Advokatsamfund höll årsmöte d. 1 juni 1935 å Grand Hotel i Stockholm. Sammanträdet bevistades av över 100 ledamöter från skilda delar av landet.
Till ordf. i samfundets styrelse valdes hr Axel Forssman, Göteborg, och tillv. ordf. hr Carl Lundqvist, Stockholm. Till övriga ledamöter av styrelsen utsågos hrr Georg Bodén, Göteborg, Emil Henriques, Stockholm, Julius Lindström, Katrineholm, Axel Roos, Malmö, Yngve Schartau, Stockholm, och Adolf Sjöberg, Östersund. Styrelsesuppleanter blevo hrr Bertil Ahrnborg, Harald Bauer, Thure Essén, Yngve Häckner, Göran Kalling, Alf Lindahl, Olle Ohlséni Stockholm samt Karl Hillgård i Halmstad, Birger Melin i Göteborg och Holger Wiklund i Uppsala.
Samfundet beslöt inrätta ett fast sekretariat med eget kontor i Stockholm samt att söka i samarbete med Svensk Juristtidning och Juristföreningen i Stockholm inrätta ett juridiskt bibliotek. Till sekreterare utsågs vid efter årsmötet hållet styrelsesammanträde hr Gunnar Bomgren.
Föredrag hölls av hr Carl Lundqvist över ämnet: »Några exempel från advokatsammanslutningars upplysnings- och vägledande verksamhet (responsaverksamhet), särskilt med hänsyn till begreppet: god advokatsed».
Tillströmningen till juristbanan har under 1934 fortsatt att stiga såvitt angår antalet nyinskrivna juris studerande, medan antalet avlagda examinanågot nedgått. Siffrorna meddelas här nedan, jämförda med närmast föregående års siffror (jfr SvJT 1934 s. 316).
| | | uppsala | lund | sthm | s:a |
|---|
nyinskrivna juris studerande: | 1933 | 88 | 82 | 156 | 326 |
|---|
| | 1934 | 98 | 88 | 145 | 331 |
|---|
avlagda juris kandidatexamina: | 1933 | 67 | 39 | 67 | 173 |
|---|
| | 1934 | 63 | 39 | 63 | 165 |
|---|
| avlagda kansliexamina: | 1933 | 6 | 6 | 15 | 27 |
|---|
| | 1934 | 4 | 7 | 17 | 28 |
|---|
Såsom framgår av de uppgifter, som tid efter annan lämnats i SvJT, har juristståndet i landet under de senaste decennierna kraftigt tillvuxit i antal. Att denna tillväxt fortgått i snabbt tempo redan under senare delen av 1800-talet belyses av följande sammanställning av antalet studerande vid de juridiska fakulteterna under åren 1866—1933, hämtad ur »Statistisk årsbok» (siffrorna för femårsperioderna avse årliga medeltal).
| år | antal |
|---|
| 1866/70 | 181 |
|---|
| 1871/75 | 208 |
|---|
| 1876/80 | 225 |
|---|
| 1881/85 | 442 |
|---|
| 1886/90 | 666 |
|---|
| 1891/95 | 569 |
|---|
| 1896/00 | 467 |
|---|
| 1901/05 | 563 |
|---|
| 1906/10 | 902 |
|---|
| 1911/15 | 1,118 |
|---|
| 1916/20 | 1,222 |
|---|
| 1921/25 | 1,692 |
|---|
| 1926/30 | 1,552 |
|---|
| 1931 | 1,519 |
|---|
| 1932 | 1,541 |
|---|
| 1933 | 1,588 |
|---|
År Antal År Antal1866/70 181 1906/10 9021871/75 208 1911/15 1,1181876/80 225 1916/20 1,2221881/85 442 1921/25 1,6921886/90 666 1926/30 1,5521891/95 569 1931 1,5191896/00 467 1932 1,5411901/05 563 1933 1,588
Som synes visa siffrorna två toppunkter åtföljda av en mindre nedgång, den ena omkring 1890 och den andra i förra hälften av 1920-talet. Ökningen är endast i ringa mån att tillskriva en ökning av landets folkmängd. Denna har nämligen under den tid, sammanställningen avser, stigit endast från c:a 4 milj. till drygt 6 milj. eller med ungefär 50 %, medan antalet juris studerandeökat med c:a 700 %.
Att bilda sig en uppfattning om sammanlagda antalet utbildade jurister i landet stöter på stora svårigheter. Emellertid gjordes vid den undersökning av juristbanan och dess försörjningsmöjligheter, som år 1927 utfördes på föranstaltande av de akademiska juridiska föreningarna (SvJT 1927 s. 412), en uppskattning av antalet juristplatser i landet. Undersökningsmaterialet visar, att sammanlagda antalet jurister på avlönade platser (inkl. advokater m. fl. med egen rörelse) samt oavlönade aspiranter uppgick till icke fullt 2,500. De grupper, som falla utanför denna beräkning, äro huvudsakligen pensionerade och arbetslösa jurister samt sådana, som sökt sin utkomst utanför den egentliga juristbanan.
I Berlingske Tidendes avdelning för »Lov og Ret» har för någon tid sedan (d. 18 okt. 1934) lämnats vissa uppgifter om juristantalet i Danmark, vilka äro intressanta att jämföra med ovanstående. Sålunda uppges ungefärliga antalet juris kandidater i Danmark år 1933 till 3,700, medan det 1880 var 1,200 och vid sekelskiftet 1,800. Medan folkmängden under denna tid stigit från 2 milj. till 3.6 milj. eller med 80% har juristantalet sålunda stigit med 200 %.
Ehuru de danska siffrorna icke äro direkt jämförbara med de svenska vill det synas, som om Danmark på en folkmängd, som ej är stort mer än hälften av Sveriges, skulle ha ungefär lika många jurister som Sverige.
Beträffande antalet advokater i olika länder, ställt i relation till folkmängden, har den amerikanska tidskriften American Bar Association Journal nyligen (1935 nr 1, s. 42) lämnat vissa uppgifter, vilka i detta sammanhang kunna vara av intresse. Uppgifterna avse endast officiellt legitimerade advokater. Högsta antalet uppvisar U. S. A. med 131 advokater per 100,000 invånare. Advokaterna äro emellertid synnerligen ojämnt fördelade mellan de olika staterna. Främst kommer förbundsdistriktet Columbia med 714, därefter Nevada med 254, New York med 219 etc. ända ned till Alabama med 60, allt per 100,000 invånare. Motsvarande siffror äro för Canada och Grekland 80, för Norge och Ungern 63, för England 47, för Italien, Belgien och Danmark 40 samt för Frankrike, Tyskland och Nederländerna 22. För Sverige finnes ingen siffra, då här icke finnas några officiellt legitimerade advokater. Enligt ovannämnda undersökning år 1927 utövades emellertid advokatverksamhet som huvudyrke av 690 jurister eller c:a 11 per 100,000 invånare.
Om man jämför de amerikanska siffrorna med de europeiska och särskilt de svenska, är det onekligen icke förvånande, att den amerikanska tidskriften finner advokatståndet i U. S. A. överrekryterat. Den amerikanska siffran innebär nämligen, att det i ett land med Sveriges folkmängd skulle finnas över 8,000 advokater.
E. A.