BIRGER WEDBERG. Tärningkast om liv och död. Sthm 1935. Norstedt. 294s. + 4 planscher. Kr. 6.50.
    Denna bok innehåller ett antal större och mindre uppsatser (»rättshistoriska skisser» kallar förf. dem), huvudsakligen byggda på studier i den svenska judikaturen från gustavianska tidevarvets början intill mitten av nittonde seklet. Den främsta, vars rubrik även fått bli hela samlingens titel, ger —med anknytning till Malla Silfverstolpes memoarer och Selma Lagerlöfs berättelse Löwensköldska ringen — en framställning av reglerna om lottkastning i dråpmål och deras tillämpning. Den längsta (42 s.) gäller lag och rätt på S. Barthelemy under svensktiden; föga kortare (35 s.) är skissen Lotterispel under Karl Johans-tiden, som i både ord och bild behandlar bl. a. det egendomliga av hjältekonungen omhuldade men likväl kortlivade rättsinstitutet fast egendoms försäljning genom lotteri. I övrigt får man läsa om åtskilliga ganska vitt skilda materier, t. ex. skalden Creutz' verksamhet som brottmålsdomare, Johan Holmbergssons ovärdighet att föra andras talan1, skilsmässan mellan John Hall och den vackra Constance Koskull, Andreas Möllers och HD:s olika tankar om killespelet, justitierådet Bloms pensionering, doms fullbordan i livssaker etc. etc. Vissa rättsfall, här för första gången meddelade, torde bidraga att sprida ljus över omdiskuterade frågor, såsom godtrosförvärvav stulet gods, målsäganderätt för efterlevande till en genom brott dödad, m. fl. Förf. vill ogärna tro att någon som tillhandlar sig boken kommer att bli ångerköpt — om också en eller annan kan tycka att förf. i bruket av förkortningar förfarit en smula godtyckligt. B. W.

 

NILS HERLITZ. Riksdagens finansmakt. Sthm 1934. 420 s. Kr. 11.00 —Sveriges riksdag. Avd. 2. Bd 12.
    Professor Herlitz' arbete om riksdagens finansmakt omfattar hela det nuvarande statsskickets tid, ehuru det ingår i den avdelning av det stora riksdagsverket, som behandlar tiden efter 1866. Författaren anger själv framställningen såsom historiskt statsrättslig. Genom den läggning arbetet i enlighet härmed erhållit, har i detsamma mera allsidigt än i något tidigare samlingsverk kunnat belysas de under tiderna skiftande statsrättsliga uppfattningarna på området. På grund av riksdagsverkets planläggning har förf. emellertid måst förbigå eller endast vidröra vissa viktiga delar av den formella budgeträtten. Arbetet är fullt aktuellt, då det förts fram till och med riksdagen 1934. På grund av de stora förändringar, som under de senaste årtiondena inträffat inom det svenska budgetväsendet, är detta av särskilt värde. Då förf. själv

 

1 Enligt WRANGEL, Tegnér i Lund II s. 181 noten, stavade J. H. sitt namn med ett s, i olikhet mot sonen artisten. Stavningen med två s är dock genomgående i alla de handlingar rörande J. H:s ovärdighet som B. W. sett. Namnteckningen under J. H:s egenhändigt skrivna, av Gustav IV Adolf bifallna nådans. är bortskuren. 

LITTERATURNOTISER. 471tager ställning till de med tiden och den konstitutionella utvecklingen alltmera reducerade statsrättsliga tvistefrågorna, gör han det under erforderligt hänsynstagande till utbildad förvaltningspraxis. Såsom helhet är framställningen i hög grad levande och synnerligen intresseväckande. E. R. S.