Voorschriften van het koninkrijk der Nederlanden betreffende de strandvonderij. 'sGravenhage 1934. Alg. landsdrukkerij. 23 s.
    Den nederländska sjörätten, som till största delen återfinnes i andra boken av handelslagen (Wetboek van Koophandel), blev genom en lag av d. 22 december 1924, som trätt i kraft d. 1 februari 1927, föremål för en genomgripande revision (Se SvJT 1927 s. 50). Genom förändringar i sjunde titeln bragtes lagens stadganden om bärgning i överensstämmelse med 1910 års konvention rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om assistans och bärgning. Revisionen berörde däremot icke lagens regler i sjunde titeln beträffande strandgods.
    Genom en lagstiftning av d. 27 juli 1931 hava, i samband med tillkomsten av en lag angående strandfynd (Wet houdende regeling der strandvonderij), vissa ändringar vidtagits i handelslagens sjunde titel »Van hulp en berging». Lagen angående strandfynd stadgar, att i alla till havet gränsande kommuner skall förvaltningen av strandfynd ombesörjas av en »strandvonder» (i regel vederbörande »burgemeester»), vilken skall öva ständig tillsyn över havsstränder under sitt tjänsteområde. Det åligger honom sålunda, bl. a., att giva nödigt bistånd vid skeppsbrott samt att i vissa fall leda bärgningsföretag.
E. H.

 

    Nordisk Tidsskrift for Strafferet. H. 3 inledes med en av överläkaren vid Köpenhamns kommunhospitals sinnessjukavdelning GEORGE E. SCHRØDER skriven analys av exhibitionismen, belyst genom redogörelse för ett manligt och ett kvinnligt fall av denna abnormitet vilka varit föremål för observation å hospitalet. Förf. omtalar försök som gjorts att förklara exhibitionismen som rudiment av en urdrift, såsom resultat av tillfälligt uppkomna idéassociationer eller såsom sätt att visa förakt. Mot det förstnämnda förklaringsförsöket ställer sig förf. avgjort kritisk, och de övriga försöken anser han icke innefatta någon allmängiltig förklaring av företeelsen. Enligt honom torde den rätta förklaringen troligen vara att söka i en kombination av skilda motiv.— Byråchefen KRISTIAN HANSSON, Oslo, redogör för fängelse- och tvångsarbetsväsendet i Norge 1934 och prof. STEPHAN HURWITZ, Köpenhamn, anmäler H. v. Webers bok »Internationale Strafgerichtsbarkeit». — Prof. STJERNBERG redogör för den svenska strafflagsreformens nuvarande läge. Förf. omtalar det statsrådsanförande, genom vilket straffrättsreformens genomförande i etapper skisserats, samt återger den inom justitiedepartementet i ämnet upprättade promemorian och de yttranden, som Svenska kriminalistföreningens styrelse och dess ledamot prof. Wetter avgivit i anledning av denna (se SvJT 1933 s. 76 samt 1934 s. 186, 376 och 418).

I. S.