Norsk Retstidende (h. 1 —16). P. AUGDAHL avhandlar under rubriken Om eksklusjon av selskapsmedlemmer» några betydelsefulla associationsrättsliga frågor (rörande förutsättningarna och formerna för tvångsutlösen samt annan uteslutning av delägare m. m.). Ett även från svensk rätts utgångspunkt synnerligen givande rättsfall refereras s. 218 ff.: Oslo kommun ansågs pliktig att ersätta skada uppkommen genom översvämning från en gatukloak. Avgörande vikt tillmättes den omständigheten, att det rörde sig om »et anlegg som i og for sig var modent til fornyelse og som paa grunn av sin manglende tidsmessighet innebar en særlig risiko for skade hvis uhellet var ute». Däremot ansågs det varken nödvändigt eller ens berättigat att i domen uttala någon kritik över att en ombyggnad av anläggningen icke vid den ifrågavarande tidpunkten var igångsatt; det kunde mycket väl, framhölls det, vid anläggningar av denna art vara riktigt ur kommunens synpunkt att så länge som i förevarande fall skett uppskjuta en ombyggnad. Hj. Kgn.

 

    Tidskrift, utg. av Juridiska föreningen i Finland (h. 3— 4). I en intressant, överskådlig uppsats behandlas av Bo PALMGREN den år 1933 avslutade nordiska konkurskonventionen. Om »stadsfullmäktiges beslut såsom grund för privaträttsliga rättshandlingar» skriver EINAR CAVONIUS, och LARS GESTRIN undersöker det mera speciella spörsmålet, huruvida för det fall, att en pant efter överenskommelse mellan pantsättaren och panthavaren lämnats i tredje mans vård, panthavaren blir ansvarig, därest panten genom tredje mans vållande eller av honom begånget brott skadas eller förkommer. Frågan besvaras, såsom förefaller rimligt, i princip nekande. Hj. Kgn.

 

    Defensor Legis inrymmer i häftet 5 — 6 detta år bl. a. en av den finske folkrättsläraren prof. S. R. BJÖRKSTEN författad uppsats med titeln »Något om diplomatiska privilegier». Uppsatsen, som torde vara av intresse även för svenska jurister, avser huvudsakligen de båda frågorna om vem som äger åtnjuta sådana privilegier och om omfattningen av dessa. N. D—n.

 

    Statsvetenskaplig Tidskrift. I det nu utkomna andra häftet lämnar fil. lic. BROR GÖSTA CEDERSTRÖM, Stockholm, i en uppsats kallad »Författningsutvecklingen i Österrike 1920—1934» en klar och överskådlig redogörelse för de egenartade förändringar, som under de senaste femton åren ägt rum i Österrikes statsrättsliga organisation. — Prof. ALBERT ERNBERG påbörjar en längre uppsats om »Rättsliga synpunkter beträffande gemensam brandmur», i vilken han på ett intresseväckande sätt belyser ett flertal svårlösta problem av allmän räckvidd. Till behandling upptages sålunda frågan om förhållandet mellan allmän lag och i administrativ ordning fastställd byggnadsordning, ävensom problemet om innebörden av lagens grannelagsrättsliga bestämmelser. I sistnämnda avseende behandlas utförligt den betydelse dessa regler ha i fråga om äganderättsbegreppets närmare avgränsning och för servitutsrättens utformning. G. B.