Reformer i den franska administrativa processen. I Frankrike spelar den administrativa processen som bekant en mycket framträdande roll, i det i denna ordning ett flertal rättsfrågor prövas, vilka i andra länder äro föremål för de vanliga domstolarnas avgörande. Som ett belysande exempel kan nämnas, att skadeståndsanspråk mot staten eller kommunerna på grund av ämbets- och tjänstemäns felaktiga förvaltningsakter äro undandragna de vanliga domstolarna.
Ehuru en viss administrativ domsrätt tillkommit underordnade förvaltningsdomstolar såsom Conseils de préfecture (prefekturråden), ha dessa frågor i stort sett varit förbehållna den högsta förvaltningsdomstolen, Conseil d'Etat, som följaktligen i betydande utsträckning dömt i första instans. Nackdelarna härav ha dock blivit alltmer kännbara. Särskilt har Conseil d'Etat's arbetsbörda ökats på ett oroväckande sätt.
Flera försök ha gjorts att råda bot härpå. Så har t. ex. i praxis kompetensområdet för Conseils de préfecture genom en synnerligen extensiv lagtolkning utvidgats. Denna och andra utvägar till avbelastning av Conseil d'Etat ha dock visat sig otillfredsställande, varför man nödgats beträda lagstiftningsvägen för att bättra de hart när olidliga förhållandena.
Genom en lag d. 6 nov. 1926 reorganiserades Conseils de préfecture, för att de skulle bliva i stånd att övertaga en del av Conseil d'Etat's arbetsbörda. Först under föregående år togs dock steget fullt ut. Den 5 maj 1934 utfärdades en lag, varigenom Conseils' de préfecture behörighet ökades.
Lagen bygger på principen, att Conseils de préfecture skola döma i frågor berörande den kommunala eller lokala administrationen, medan tvister härrörande från den centraliserade förvaltningen, vilken som bekant i Frankrike griper djupare in och vidare omkring sig än t. ex. hos oss, fortfarande förbehållas Conseil d'Etat. En närmare granskning av bestämmelserna giver vid handen, att den åsyftade avbelastningen av den högsta förvaltningsdomstolens arbetsbörda måste bliva betydande. Sålunda äga Conseils de préfecture upptaga bl. a. följande frågor: skadeståndsanspråk mot kommuner, departement eller andra lokala publika inrättningar, frågor rörande av dessa ingångna avtal och samtliga tvister rörande valrätt till de kommunala och kantonala representationerna. Den juridiskt mest anmärkningsvärda utvidgningen av prefekturrådens domsrätt är dock, att dessa äga avdöma de för fransk administrativ rätt utmärkande nullitetsbesvär, som kunna anföras för den händelseämbets- eller tjänstemän vid besluts fattande överskridit sin behörighet (recours. pour excès de pouvoir). Behörigheten för Conseils de préfecture är emellertid,