H. M: T KONUNGENS TAL

VID GÖTA HOVRÄTTS 300-ÅRSJUBILEUM

 

Den svenska rättsordningen vilar på gammal grund. Den är ock fast förankrad i folkets medvetande.Rättsordningen är allas gemensamma egendom, icke en tillgång för någon viss grupp i samhället. Som intet annat har rättsordningen organiskt växt fram och utvecklats med samhället i dess helhet. Arbetet på rättsordningens upprätthållande och vidareutbyggande får också sin prägel härav.
    Ur Konungens personliga domsrätt samt de gamla räfst- och rättartingen framgingo i början av 1600-talet rikets hovrätter. Den uppgift de därvid erhöllo— att skipa rätt i högre instans och att ha uppsiktöver rättsskipningen i underdomstolarna — ha de under växlande yttre förhållanden städse väl fyllt. Tack vare hovrätternas stora anseende har det varit möjligt att väsentligt begränsa parternas rätt att draga målen inför högsta domstolen, varigenom hovrätterna i stor utsträckning kommit att avgöra mål i sista instans.
    I den nya processordning, som nu är under utarbetande, torde hovrätternas arbetsformer komma att i viss mån ändras. Genom ökad muntlighet och

 

34 — Svensk Juristtidning 1935.

 

offentlighet i målens handläggning inför hovrätterna komma dessa att träda parterna närmare. Hovrätternas goda sammansättning borgar för att den ändrade rättegångsordningen endast kan komma att stärka deras ställning inom rättslivet.
    För mig personligen är det en glädje att närvara vid denna högtid, då Göta hovrätt firar 300-årsminnet av sin tillkomst. I likhet med rikets övriga domstolar har hovrätten medverkat till att befästa den ställning som rättsstat vårt land obestritt intager. I hovrätten hava fostrats många framstående domare som gjort hovrätten och sitt land stor heder. Jag tillönskar hovrätten lycka i dess arbete under det nya århundradet och ett alltjämt bevarat förtroende hos de rättssökande inom hovrättens domsområde och hos hela Sveriges folk.