THORE ENGSTRÖMER. Om skyldigheten att i rättegång förete föremål för syn eller besiktning. Upps. Lundequistska bokh. I, 1933, 24 s., kr. 0.75. —II, 1934, 21 s., kr. 0.75. (Upps. univ. årsskr. 1933, 34. Program.)
    Medan den s. k. editionsplikten inom den svenska rättslitteraturen varit föremål för åtskillig uppmärksamhet, när det gällt en persons skyldighet att i en process eller utom densamma förete eller eljest tillhandahålla skriftliga bevis, hava hithörande spörsmål i övrigt rönt en tämligen styvmoderlig behandling av doktrinens män. Såsom förf. av de föreliggande skrifterna framhåller, är det likväl av största vikt — icke minst med hänsyn till rättegångsreformen — att taga upp problemet om editions- och exhibitionsplikten idess helhet till diskussion från teoretiska och praktiska utgångspunkter. Här skall endast med några ord ett par huvuddrag av den på historisk och komparativ basis byggda undersökningen antydas.
    Förf. påvisar, hurusom vår rättspraxis i viss mån tillbakasatt det viktiga medel till rättegångsmåls utredande, vilket består i domstols syn av föremål och lokaliteter. Skall detta bevismedel åter komma till heders, krävas lagreglerade, icke alltför snäva möjligheter att pålägga ej blott part utan även tredje man skyldighet att genom edition eller exhibition medverka vid klarläggandet av sakförhållandena i målet. Gällande rätts ställning till dessa processuella skyldigheter är i viktiga punkter obestämd. Den nya lagstiftningen om bevis genom sakkunnig har sålunda lämnat frågan om tvångsmedel för genomförande av sakkunnigs besiktning öppen (jfr k. prop. till 1934 års riksdag nr 124 s. 12). Vad domstols egen syn beträffar, finnas, bortsett från mera speciella lagstadganden, knappast klara stöd i lag eller praxis för dess tvångsvisa genomförande i civilprocessen, därest icke part eller tredjeman godvilligt ställer viss lokalitet eller visst föremål till domstolens förfogande. Såsom förf. påvisar, äro icke heller för straffprocessens del de nya reglerna om beslag, hus- och kroppsrannsakan samt blodundersökning alltid lämpliga eller tillräckliga för vinnande av det mål, som man med en allmän exhibitions- eller editionsplikts uppställande vill nå.
    Av särskilt intresse är förf:s metod (se I, s. 20 f., II, s. 19 f.) att sammanställa skyldigheten att förete föremål i och för syn eller besiktning med andra processuella skyldigheter, som utkrävas av part eller tredje man. Härigenom ernås ett fast systematiskt grepp på samtliga de former, vari enskilda medborgares medverkan till uppnåendet av processens resultat uttvingas; åtminstone kunna ett flertal regler bliva gemensamma för de olika processuella skyldigheterna på bevisrättens område. I. A.

 

    Svensk Skattetidning är namnet på en tidskrift, som nyss fullbordat sin första årgång under redaktion av kammarrättsassessorn C. P. ENGBLOMI anmälan av tidskriften har denna betecknats som en facktidskrift med

 

68 LITTERATURNOTISER.uppgift att sprida ökad kunskap om skattelagstiftningen och dess tillämpning, och det har utlovats, att i varje häfte av tidskriften skola bjudas en eller flera uppsatser, som behandla olika frågor rörande den direkta beskattningen, taxeringsförfarandet, debitering och restitution av utskylder m. m. Svensk Juristtidnings läsare torde knappast behöva stanna i tvivelsmål om att förebilden i fråga om uppställning och planering är att finna just i juristtidningen. Redaktören har lyckats hålla tidskriften på en ovedersägligen hög nivå. Föredragande hos regeringsrätten, ledamöter i kammarrätten och andra hava med utgångspunkt från sitt praktiska arbete belyst olika spörsmål. Assessorn i överståthållarämbetet GUSTAF LEIJONMARCK, tillika sedan flera år sekreterare i riksdagens bevillningsutskott, har skrivit »Några ord om de särskilda skatterna å aktiebolag (utskiftningsskatt och ersättningsskatt)»; f. d. föredraganden hos regeringsrätten, numera kammarrättsrådet JOHN BRATT har belyst »Praxis i fråga om restitution av B-skatt» samt »Äkta makars beskattningsförhållanden»; förste kanslisekreteraren E. BÆHRENDTZ har skrivit om »Uppbördsreformen, dess förutsättningar och nuvarande läge», kammarrättsassessorn ERIK STERN om »Några straffrättsliga och processuella frågor i samband med skattelagarna», kammarrättsassessorn NILS MÖLLERSTEDT »Om inkomstbeskattning av skogsbruk», kammarrättsassessorn ERIK HEDELIUS om »Arbetslöshetsunderstöden (en omtvistad skattefråga)» samt assessor ENGBLOMom »Skatt efter förmåga, skattelindring efter samhällsnytta». Dessutom finnas värdefulla mindre uppsatser, litteraturanmälningar, aktuella spörsmål,meddelanden och notiser, riksdagsöversikt m. m. Tidskriftens redaktör gör sig den ej obetydliga mödan att utarbeta och i tidskriften införa en »Översikt över rättsfall från regeringsrätten åren 1909 — 1932», sammanställda i anslutning till skatteförfattningarnas paragrafer. Det är givet, att av denna prejudikatsamling, som småningom måste bliva mycket stor, endast början medhunnits. Men början är lovande. Svensk Skattetidning artar sig till att bliva av stort värde för dem som i olika egenskaper ha att göra med skattefrågor.
    Tidskriften utkommer med fyra häften om året. Prenumerationspriset är 6 kr. C. K.