Nordisk Tidsskrift for International Ret. Acta scandinavica juris gentium. Fjärde och sista häftet för 1935 av denna tidskrift inledes med en av A. VERDROSS författad dödsruna över Walter Schücking. I serien av norska Nobelinstitutets föreläsningar publiceras en avhandling av dr ARNOLD RÆSTAD över det aktuella ämnet »Den kollektive sikkerhet»; i en av intressanta och delvis ganska originella synpunkter präglad framställning belyser förf. olika sidor av det invecklade problemet, varvid han särskilt uppehåller sig vid förslagen om att Nationernas förbund skulle utrustas meden polisstyrka, vid förhållandet mellan den kollektiva säkerheten och de partikulära (eller »regionala») avtalen om ömsesidigt bistånd samt vid förhållandet mellan säkerheten och de krav på ändring i den bestående ordningen, som resas från stater, vilka anse sig »undertryckta». Ett närbesläktat ämne behandlas i dr BJARNE BRAATØYS uppsats »Kravet om traktatmæssig Definition af Begrebet Angreb». Under rubriken »Orienterende oversigter over aktuelle spørgsmaal» behandlas av prof. AXEL MØLLER bl. a. den av justitierådet Algot Bagge avkunnade skiljedomen i den finsk-engelska tvisten angående de finska skeppsredarnas krav på ersättning för under världskriget rekvirerade fartyg. — I avdelningen »Acta scandinavica juris gentium» märkes särskilt en artikel av JOHS. JANTZEN: »Freight and all conditions as per charterparty», vari behandlas tolkningen av denna konossementsklausul dels i engelsk, dels i skandinavisk, dels även i andra länders, särskilt Tysklands, rättspraxis, varvid förf. riktar en stark kritik mot de engelska domstolarnas tolkning av klausulen i fråga. — Häftet utfylles som vanligt av litteraturrecensioner, översikter av tilldragelser på det internationella området o. s. v.

T. G—l.

 

    Ugeskrift for Retsvæsen (1935 h. 52, 1936 h. 1—12). De pessimistiska uttalanden om rättsstenografer som tidigare varit synliga i UfR (se SvJT 1936 s. 58) bemötas skarpt av Byretsd. HASTRUP som bl. a. påpekar att kostnaden för ett stenografiskt referat är lika evad det upptages av en eller två stenografer (h. 52); och den under 1935 inledda diskussionen om preskription vid brottskonkurrens (se SvJT 1936 s. 59) har fortsatts med ett inlägg av Statsadv. HOLM (h. 8). En redogörelse för det förslag till internationell lag om köp, som förra året framlades av Internationella pri-

vaträttsinstitutets i Rom köplagskommitté (se SvJT 1931 s. 13 och 584), lämnas av HENRY USSING som därvid anställer jämförelser mellan förslaget och skandinavisk rätt (h. 2). I h. 8 och 12 har diskuterats lagligheten av att, vid köp av samtliga aktier i ett fastighetsbolag, köpeskillingen delvis likvideras med inteckningsreverser som köparna låta bolaget utfärda. H. Munch Petersens Skifteretten (band IV av Den danske Retspleie) har utkommit iny upplaga, ombesörjd av sonen Erwin M.-P. Denna boknyhet har givit Højesteretssagf. HARTVIG JACOBSEN anledning att behandla vissa konkursrättsliga reformfrågor — i Danmark sitter sedan någon tid en enligt förf:s mening alltför långsamt arbetande konkurslagskommitté. Huvuduppgiften för en reform ser förf. i ett lämpligt ordnande av boets förvaltning. Han förordar en kompromiss mellan officialprincip och borgenärsautonomi; han vill exempelvis låta rätten bestämma så snart icke enighet vunnits mellan borgenärer som utgöra minst en fjärdedel av samtliga borgenärer och tillika företräda minst hälften av hela det bevakade fordringsbeloppet. Han vill också avskaffa alla förmånsrätter utom för tjänstehjonslön (h. 52). I h. 12 (Forholdet mellem Landmand og Købmand ved Gældssanering) skisserar Landsretssagf. BENTZEN de lege ferenda villkoren för att självägande jordbrukare må kunna tilltvinga sig ackord av de borgenärer som levererat till hans rörelse eller hushåll. Bl. a. borde jordbruksnäringen bli bokföringspliktig och jorden ej få intecknas över taxeringsvärdet. Den danska patentlagen av 1894 är, enligt Højesteretssagf. PAUL JACOBSEN (h. 4), i flera avseenden föråldrad och bristfällig. Bestämmelserna om utövningstvång äro ännu så rigorösa att Danmark ej kunnat tillträda 1925 års reviderade Haagkonvention. Den administrativa förprövningen avgör slutgiltigt alla frågor om patentets berättigande utom vad angår nyhetshindret, en begränsning i domstolskompetensen som säges medföra allvarliga olägenheter. Mot nämnda hinders formulering riktar förf. en anmärkning som även drabbar vår patentförordning: han finner det otidsenligt att endast den beskrivning som skett i tryckt skrift är nyhetsskadlig. Vid handläggning av patentmål bör, anser han, underrätten liksom fallet är i Norge vara förstärkt med tekniskt sakkunniga bisittare. En rätt vidlyftig uppsats av Landsd. SPANG-HANSSEN handlar om vilka medicinalvaror må säljas blott av apotekare (h. 8), en ännu vidlyftigare — av Fuldmægtig E. STEENSEN — dryftar i anknytning bl. a. till band V av Sindballes Dansk Selskabsret vissa rättsfrågor rörande kreditföreningar (h. 10). För 1935 års norska lag om tinglysning redogöres utförligt i h. 8, under flitigt konfronterande med den danska förebilden. Av recensioner må främst nämnas den kritiskt hållna men dock starkt sympatiska, som VINDING KRUSE ägnat Sven Clausens originella, roliga och tankeväckande Essays om Almindelig Retslære. Denna recension kan, för att nyttja V. K:s egna ord om Clausens skrift, på det bästa rekommenderas icke blott hos alla danska jurister utan »forøvrigt ogsaa til alle andre tænksomme Læsere» (h. 4). I samma h. anmäler Landsd. A. D. BENTZON, vars personhistoriska intressen och kompetens även här i landet äro kända, 1935 års upplaga av Juridisk og statsvidenskabelig Stat (»Jur. Stat»; om 1928 års uppl. se SvJT 1929 s. 438 f.). TROELS G. JØRGENSEN har i några korta minnesord tecknat en levande och vinnande bild av Højesterets nyligen bort-

gångne siste justitiarius och förste president R. S. Gram (h. 10). D. 10 febr. i år hade två sekler förflutit sedan Danmark fick sin första juridiska examensordning. Med anledning härav har Juristforbundet gått i författning om en festskrift, som när detta skrives ännu ej utkommit men om vars innehåll en blänkare i h. 6 väcker glada förväntningar. Emellertid har VINDING KRUSE i samma h. för sin personliga del saluterat 200-årsminnet i en liten jubileumsartikel, vars kärna är sanningen att höga kvalifikationer hos domarekåren icke kunna vinnas genom än så förträffliga examensstatuter med mindre goda ekonomiska villkor erbjudas. Vid avslutningen av sin examen lovar ännu i dag varje dansk jurist högtidligen med den gamla förordningens ord att han »aldrig vidende viger fra Ret og Retfærdighed, aldrig raader nogen til ufornødne Processer og ej heller ved Raad eller paaandre Maader befordrer nogen uretvis Sag eller Intention». V. K. säger härom vackert att för många unga jurister blev detta löfte »en Ledestjerne gennemderes senere Livs mange Forviklinger og Kampe, en urokkelig Retningslinje for det Liv, de herved indviedes til i det danske Retslivs Tjeneste».

B. W.