NOTISER. 385    Hovrätternas ordförandebefattningar. Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmälde i konseljen d. 12 juni 1936 frågan angående omorganisation av hovrätternas ordförandebefattningar m. m., vari framställning gjorts av föreningen Sveriges hovrättsdomare1 och utlåtanden avgivits av rikets hovrätter och processlagberedningen, samt anförde därvid.
    »Processlagberedningen har i sitt yttrande framhållit, bland annat, att stärkandet av hovrätternas ställning vore i hög grad påkallat under nuvarande förhållanden och med nu rådande rättegångssystem samt att behovet därav gjorde sig starkare gällande med den muntliga process som beredningen ämnade föreslå. En muntlig förhandling ställde stora anspråk särskilt på ordföranden. För stärkandet av hovrätternas ställning har processlagberedningen därför bl. a. föreslagit, att ordförandebefattningarna göras till särskilda tjänster.
    En omorganisation av ordförandebefattningarna å hovrätternas divisioner i den riktning processlagberedningen föreslagit synes mig utgöra en förutsättning för att åt hovrätterna skall kunna förvärvas erforderligt antal äldreoch erfarna ledamöter med förutsättningar att leda arbetet å hovrätternas divisioner och med sådana kvalifikationer i övrigt, att hovrätternas viktiga uppgift inom rättsskipningen alltjämt skall på ett fullt tillfredsställande sätt kunna fyllas. Jag förordar därför att en fortsatt utredning av det föreliggande spörsmålet inriktas på en undersökning av möjligheten att genomföra processlagberedningens förslag och på dettas utarbetande i detalj.
    Även följande fråga bör vid utredningen upptagas till behandling.
    Befattningen såsom ordinarie dömande ledamot i hovrätt bör i förhållande till befattningen såsom föredragande revisionssekreterare i högsta domstolen betraktas såsom den högre. I princip torde därför böra gälla, att transport av hovrättsråd till revisionssekreterare icke må ifrågakomma, utan synes framdeles den normala befordringsgången i förhållandet mellan hovrätterna och nedre justitierevisionen böra bliva den, att assessor i hovrättbefordras direkt till revisionssekreterare och att sålunda befordran till hovrättsråd som regel sker över ordinarie revisionssekreterarbefattning. En dylik ordning behöver icke hindra att, åtminstone under en övergångstid, hovrättsråd som önskar skaffa sig de vedertagna meriterna för utnämning till häradshövding för detta ändamål fullgör tjänstgöring som revisionssekreterare under erforderlig tid. Nu berörda fråga äger det samband med frågan om en omorganisation av ordförandebefattningarna, att båda frågorna hava avgörande betydelse för hovrätternas tillfredsställande rekrytering.
    De föreliggande organisationsfrågorna synas mig lämpligen kunna överlämnas till undersökning av en utredningsman, som bör få till åliggande att, i samråd med processlagberedningen, hovrätternas presidenter samt 1936 års lönekommitté, verkställa utredningen i så god tid att, efter myndigheternas hörande däröver, förslag i ämnet må kunna föreläggas 1937 års riksdag.»
    Till utredningsman utsåg K. M:t byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsrådet Ernst Leche.

 

1) Se SvJT 1936 s. 220.

 

25 — Svensk Juristtidning 1936.