Dödsfall. Polisdomaren Axel Robert Sällberg avled i Sthm 11 juli 1936. Han var född i Sthm 1880, blev student i Uppsala 1899 och avlade där 1906 hovrättsex. Efter tingstjänstgöring i en Smålandsdomsaga inträdde han i Överståthållarämbetet för polisärenden 1910, blev notarie i polisdomstolen 1917, polissekreterare 1925 och polisdomare 1934. S. har gjort sig känd för sitt varma sociala intresse och särskilt det arbete, han nedlagt till fromma för huvudstadens barn, de senaste åren såsom Barnens dag-general. Även inom Sthms musikliv hade han gjort en bemärkt insats, delvis såsom utövande musiker.
    Rådmannen Frans August Lind avled i Sthm 21 juli 1936. L. var född i Sthm 1872, blev 1891 student i Uppsala och avlade där 1897 jur. utr. kand.ex. Efter tingstjänstgöring inträdde han i Sthms rådhusrätt, varjämte han under riksdagarna 1903—1905 var sekreterare i lagutskottet och 1905—1910

amanuens i nedre justitierevisionen. I rådhusrätten blev han 1913 civilassessor och 1920 rådman. Åren 1921—1928 var L. särskild skiljedomare i arbetstvister och från arbetsdomstolens inrättande år 1929 har han varit dess vice ordf. 1934 blev han ordf. i poliskollegiet för Sthms stad. L. har varit ledamot av Föreningen för utgivande av SvJT sedan dess bildande.
    Kammarrättsassessorn Nils Fredrik Möllerstedt avled i Sthm 28 juli 1936. Född i Sthm 1893 blev han student där 1912 samt avlade 1917 kansli ex. och 1919 jur. kand.-ex. Efter tingsmeritering tjänstgjorde han i ecklesiastikdepartementet och kammarrätten, där han erhöll förordnanden som notarie 1920, som advokatfiskal 1922 och samma år som e. o. assessor. 1928 blev han utnämnd till assessor.
    F. d. justitierådet Carl Edvard Cassel avled i Sthm 5 aug. 1936. C. var född i Fundbo, Uppland, 1853, blev student i Uppsala 1872 och avlade där jur. utr. kand.-ex. 1878. Två år senare utnämndes han till vice häradshövding. 1889 blev han assessor i Svea hovrätt och tre år senare konstituerad revisionssekreterare. 1893 blev han byråchef för lagärenden i justitiedepartementet, 1895 expeditionschef i lantförsvarsdepartementet och 1898 justitieråd. Redan 1909 tog han emellertid avsked från sitt höga ämbete och drog sig tillbaka från det offentliga livet.
    Auditören Rudolf Wiman avled i Visby 5 aug. 1936. Han var född i Follingbo, Gotland, 1869, blev student i Uppsala 1887 och jur. utr. kand. där 1894. Sedan 1895 har han bedrivit advokatverksamhet i Visby; 1902 blev han ledamot av Sveriges advokatsamfund. W. har tjänstgjort som auditör vid olika gotländska regementen sedan 1897 och har sedan 1911 varit sekreterare i Gotlands handelskammare.
    F. d. förste stadsfogden Erik August Bredberg avled 9 aug. 1936. B. var född 1862, blev student 1881 och avlade hovrättsex. 1887. Fyra år senare utnämndes han till vice häradshövding. B. tjänstgjorde senare inom överståthållarämbetet och blev 1899 förste stadsfogde i Sthm, vilken tjänst han innehade till 1922.
    Riksmarskalken Oscar Fredrik von Sydow avled 19 aug. 1936 i Drottningholm. Han var född 1873 i Kalmar. Efter juridiska studier i Uppsala avlade han hovrättsex. 1894 och inträdde därefter i Svea hovrätt, där han 1907 blev assessor och två år senare hovrättsråd. 1906 blev han expeditionschef i civildepartementet, 1911 t. f. landshövding i Gävleborgs län och samma årlandshövding i Norrbottens län. Åren 1914—1917 var han statsråd och chef för civildepartementet och därefter blev han landshövding i Göteborgs och Bohus län. Under en kortare tid 1921 var han statsminister, och 1934 drog han sig tillbaka från sin landshövdingepost för att tillträda riksmarskalksämbetet. Vid sidan av sin ämbetsmannagärning har v. S. innehaft en mångfald allmänna och enskilda uppdrag. Sålunda har han, bl. a., varit ledamot av renbetesdelegationen, ordf. i statens arbetslöshetskommission, svensk representant i internationella kommissionen för Schleswigs förvaltning under folkomröstningen 1919 samt ordf. i arbetsfredsdelegationen 1929 ävensom i styrelserna för Göteborgs högskola, Göteborgs handelshögskola, Chalmers tekniska institut och Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap. Under sin hovrättstid medverkade han i väsentlig mån vid upprättandet av registret till Nytt juridiskt arkiv för åren 1890—1903.
    Häradshövdingen Einar Per Mauritz Bergelmer avled 23 aug. 1936 i Djursholm. B. var född i Jönköping 1870. Han blev student 1888 och fem år senare jur. utr. kand. i Uppsala. Efter tingstjänstgöring och en kortare tidstjänst vid länsstyrelsen i Jönköpings län inträdde han i Göta hovrätt, där han 1904 blev fiskal, 1907 assessor och två år senare hovrättsråd. 1906 blev han tillförordnad och två år senare konstituerad revisionssekreterare. Från 1908 biträdde han i justitiedepartementet med lagstiftningsarbete och blev 1910 byråchef för lagärenden. Året därpå utnämndes han till häradshövding i Södertörns domsaga, på vilken post han kvarstod till sin död. B. har medverkat vid flera betydande lagstiftningsarbeten, bl. a. rörande ekonomiska föreningar och om inskränkning i rätten att förvärva fast egendom. Han har

publicerat studier över bevisskyldigheten (1897, 1909) och över ett spörsmål ur läran om leveransavtalet (1900) ävensom redogörelser för främmande lagstiftning på bolags- och föreningsrättens område. 1916 startade han »Juridisktidskrift», vilken emellertid icke utkom i mera än en årgång. Senare har han författat åtskilliga bidrag till SvJT.
    Advokaten Karl Gustaf Daniel Tiberg avled i Härnösand 15 sept. 1936. Född i Visby 1887, blev han student i Uppsala 1905 och avlade där 1911 jur. kand.-ex. Efter tingsmeritering tjänstgjorde T. någon tid i Sthms rådhusrätt och även hos järnvägsstyrelsen, där han 1916—17 var t. f. distriktssekreterare och ombudsman. Under följande år var han t. f. rådman och magistratssekreterare i Luleå men övergick därefter till advokatbanan, till att börja med i Umeå och senare, från 1929, som innehavare av egen advokatbyrå i Härnösand. 1928 blev han ledamot av Sveriges advokatsamfund.