Assar Åkerman †. F. d. häradshövdingen Assar Åkerman avled i Sthm den 7 okt. 1936, 75 år gammal. Åkerman var född i Gärdslöv i Skåne, avlade jur. kandidatexamen i Lund 1884, blev vice häradshövding 1886 och utnämndes till assessor i Svea hovrätt 1892. Till revisionssekreterare konstituerades han 1897. Efter inalles fem års tjänstgöring i revisionen utnämndes han år 1900 till häradshövding i Norrvikens domsaga, varifrån han år 1912 fick transport till Hallands södra domsaga. Från sistnämnda post avgick han 1930.
    Åkerman var ledamot av riksdagens andra kammare åren 1909—1914 samt av första kammaren åren 1919—1936. Under sina första riksdagsår tillhörde han liberala samlingspartiet, som han dock snart lämnade. Efter att under någon tid ha gått som radikal vilde inträdde Åkerman i det socialdemokratiska partiet, med vilket han länge förut sympatiserat. Han invaldes tidigt i lagutskottet, sedermera i första lagutskottet, som vars ordförande han fungerade åren 1925—1936 I den första och den andra Brantingska regeringen beklädde Åkerman posten som justitieminister. Han torde ha varit en av Hjalmar Brantings mest hängivna personliga vänner.
    Åkerman var verksam inom flera offentliga utredningar. Största intresset ådrog sig hans arbete inom civildepartementet vid förarbetena till lagstiftningen angående arbetsavtal. Under flera år fungerade Åkerman såsom fångvårdsfullmäktig.
    Under sin revisionssekreteraretid gjorde sig Åkerman känd som en skicklig föredragande. I riksdagen intresserade han sig särskilt för den sociala lagstiftningen och deltog gärna i debatterna. Ärligheten av hans radikala sociala patos var omisskännelig  Inom sitt utskott åtnjöt han stora sympatier på grund av sin älskvärda förbindlighet och sitt sympatiska upprädande. Epitetet gentleman missbrukas ofta, men det lider intet tvivel, att det var fullt tillämpligt på Assar Åkerman.

Jakob Pettersson.

 

    Dödsfall. F. d. hovrättsrådet Thor Strömman avled 21 sept. 1936. Född på Torpa i Sörby, Skaraborgs I., 1865, blev han student 1883 samt jur. utr. kand. i Uppsala 1889. Efter tingstjänstgöring blev han vice häradshövding 1892 och började 1894 tjänstgöra i Svea hovrätt. Där blev han t. f. fiskal 1894, adj. led. 1897, assessor 1901 och hovrättsråd 1909. Ett antal år var han ordf. å division. Under några år på 1890-talet var han notarie och sekr. i riksdagens lagutskott. Han utgav 1905 en kommentar till 20 och 21 kap. SL.
    F. d. kronofogden Rudolf Bergman avled i Lund 22 sept. 1936. Han var född i Vanstad, Malmöhus l., 1852, blev student i Lund 1876 och — efter tingstjänstgöring och utnämning till vice häradshövding — kronofogde i Norra Möre och Stranda fögderi 1890.
    F. d. häradshövdingen Erik Gustaf Hjalmar Peterson avled 27 sept. 1936. Född i Husby, Östergötlands l., 1866, avlade han studentex. i Linköping 1884 och hovrättsex. i Lund 1888. Efter tingstjänstgöring blev han vice häradshövding 1892 och uppehöll under åren 1892—1905 domarämbetet i olika domsagor. År 1905 utnämndes han till häradshövding i Lysings och Göstrings, se-

NOTISER. 573dermera Mjölby, domsaga och kvarstod i detta ämbete till år 1936. Åren 1919—35 var han förlikningsman för arbetstvister i Östra distriktet.
    Vice häradshövdingen Svante Birger Gustaf Lagerwall avled i Sthm 17 okt. 1936. Han var född 1848, blev student 1867 och avlade hovrättsex. 1871. Vice häradshövding 1876, var han sekr. i Sthms stads byggnadsnämnd 1880—1917. Under ett antal år var han därjämte ombudsman i Stockholms stads brandstodsbolag.