ERIK SCHALLING. Kyrkogodset i Skåne, Halland och Blekinge under dansk tid. Rättshistorisk utredning. På offentligt uppdrag verkställd. Sthm 1936. XXXI + 405 s. Kr. 4.25. — Statens offentl. utr. 1936: 28.

 

K. J. EKMAN. Dr. Erik Schallings utredning om kyrkogodset i Skåne, Halland och Blekinge under dansk tid. En granskning. Sthm 1936. 28 s.

 

    I en del avseenden är det av rättslig betydelse, huruvida ett ecklesiastikt boställe är upplåtet av kronan eller anskaffats på annat sätt såsom genom inköp av församlingen eller donation av enskild. Beträffande de från medeltiden härstammande boställena är det emellertid endast undantagsvis möjligt att bevisa, hur de tillkommit. Det blir därför av vikt att avgöra, hur bevisbördan är förlagd. I ett par rättsfall från senare år (NJA 1932 s. 187 och 1935 s. 195) har denna ansetts åvila kronan. Båda rättsfallen avse boställen i de gamla svenska provinserna. För närvarande pågå några rättegångar om boställen i de från Danmark erövrade provinserna. Frågan, om bevisbördan även där skall ligga å kronan, har alltså blivit aktuell.
    I rättegångarna har från kronans sida ingivits en av kammarrådet Schalling verkställd utredning, vari försök göres att leda i bevis, att prästgårdarna i Skånelanden i regel äro upplåtna av kronan. Såsom argument anföras en del uttalanden av medeltida författare. Dessutom framhålles den danska kronans påstådda stora jordinnehav vid tiden för kristendomens införande, mängden av sockennamn och boställsnamn på torp och därmed besläktade ändelser, den ymniga förekomsten av regala pastorat samt den danska konungamaktens senare förfoganden i avseende å enskilda kyrkor och deras jord m. m.
    I strid mot den tidigare omfattade, av FALKMAN förfäktade meningen, att innehavet av landgille (d. v. s. avrad) av ett boställe var liktydigt med äganderätt till detsamma, gör sig Schalling till talesman för åsikten, att äganderätten till boställena följt den s. k. herrligheten (av ty. Grundherrlichkeit; lat. dominium) och särskilt det däri ingående försvaret för jorden (advokati; processuellt representantskap).
    F. d. hovrättsrådet EKMANS skrift, som i en av rättegångarna åberopats av kronans motpart, innehåller ett bemötande av Schallings utredningsresultat. Medan Schalling ansett sig kunna konstatera, att kyrkogodset i Skånelanden

LITTERATURNOTISER. 615till övervägande del tillkommit genom upplåtelser från kronan, hävdar Ekman, att Schallings mening icke kan vara med verkliga förhållandet överensstämmande utan att med största sannolikhet de flesta sådana jordupplåtelser skett av sockenmenigheterna eller av enskilda jordägare bland dessa.
    Det ankommer nu på högsta domstolen att slita denna historiska tvistefråga, om den nu överhuvud anses relevant i målen.

G. Prawitz.