Svensk Juristtidning 20 år. SvJT börjar med detta häfte sin tjugoförsta årgång. Tidskriftens första häfte — ett dubbelhäfte, det första och enda —utkom nämligen den 12 april 1916, efter det att tidigare på året Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning konstituerat sig. I styrelsen för föreningen och därmed redaktionen för tidskriften inträdde vid föreningens bildande tre ännu kvarstående styrelseledamöter, nämligen dåv. professorn B. Ekeberg, advokaten vice häradshövding G. Huselius och dåv. hovrättsrådet K. Schlyter, ansvarig utgivare. Styrelsen bestod vidare av justitierådet T. Almén, ordf., och dåv. hovrättsrådet G. Appelberg.
Om föreningen och dess medlemmar lämnas vidare vissa uppgifter i en notis med anledning av SvJT:s 10-årsjubileum 1925 s. 491. Under tiden efter 1925 ha i föreningen invalts: nuv. hovrättsassessorn I. Strahl (1930), professorerna R. Bergendal, G. Eberstein och Å. Hassler, advokaten T. Forssner, nuv. justitierådet R. Gyllenswärd samt f. d. justitierådet N. Gärde (1931),
utrikesrådet F. Malmar och statsrådet Ö. Undén (1933) samt e. hovrättsfiskalerna E. Alexanderson och K. Holmgren (1936).
Föreningens styrelse, som vid början av den senaste 10-årsperioden bestod av presidenten B. Ekeberg, v. häradshövdingen G. Huselius, statsrådet K. Schlyter samt justitieråden E. Stenbeck och B. Wedberg, undergick 1930 den förändringen, att justitierådet Stenbeck utträdde ur styrelsen och prof. C. G. Björling inträdde i hans ställe. Efter den sistnämndes död 1934 valdes i stället för honom prof. Th. Engströmer. Styrelsesuppleanter, efter 1926 fem till antalet, äro justitierådet N. Alexanderson, hovauditören C. Ljungholm, justitieråden R. Eklund och E. Lind samt prof. R. Bergendal.
Ansvarig utgivare har under större delen av 10-årsperioden varit statsrådet Schlyter men efter hans utnämning till statsråd 1932 assessor Strahl. Redaktionssekreterare var intill 1928 justitierådet Lind. Han efterträddes av assessor Strahl, vilken från föråret 1927 biträtt å redaktionen. Under åren 1928—1931 tjänstgjorde justitierådet Lind såsom redaktör för avdelningen »Från främmande rätt». Under år 1932 biträdde vid redaktionsarbetet notarien T. Stjernberg och fr. o. m. år 1933 biträda e. hovrättsfiskalerna Alexanderson och Holmgren. Rättsfallsavdelningen förestods i början av 10-årsperioden av justitierådet Stenbeck men övertogs 1926 av justitierådet Eklund. Lagsamlingen har redigerats till år 1933 av förste kanslisekreteraren G. W. Sjögren och därefter av expeditionschefen G. A. Eriksson. Fr. o. m. årg. 1936 efterträdes Eriksson av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet C. G.Hellquist. Tidskriftens ombud vid Göta hovrätt är hovrättsrådet J. Herrlin och vid hovrätten över Skåne och Blekinge hovrättsrådet G. Beskow.
Tidskriften har åtnjutit förmånen att från våra grannländer få mottaga periodiskt återkommande litteraturöversikter från professorerna L. Cederberg, Helsingfors, F. Dahl, Köpenhamn, och R. Knoph, Oslo. Översikter över grannländernas lagstiftning ha regelbundet lämnats från Danmark av byretsdommer J. Faurholt, från Finland av f. d. justitierådet prof. O. Hj. Granfelt samt från Norge av høiesterettsdommer E. Alten och, fr. o. m. 1931, byråchefen O. Harbek. Meddelanden och artiklar från grannländerna ha även lämnats av kanslichefen Y. J. Hakulinen, Helsingfors, prof. Vinding Kruse, Köpenhamn, høiesterettsdommer F. Schjelderup, Oslo, m. fl.
SvJT:s tredje häfte för år 1931 hade formen av en festskrift tillägnad professor Thyrén på hans 70-årsdag. År 1931 utgav SvJT med anledning av presidenten Marks von Würtembergs 70-årsdag »Festskrift tillägnad Erik Marks von Würtemberg». År 1934 utgavs, med SvJT som förläggare, under ledning av en särskild redaktionskommitté till 1734 års lags 200-årsjubileum ännu en festskrift »Minnesskrift ägnad 1734 års lag».
Planen för tidskriftens redigering har under 10-årsperioden utvidgats genom tillkomsten av en avdelning för litteraturnotiser (1927), en avdelning för kortare meddelanden från främmande rätt (s. å.) samt en avdelning för översikter över innehållet i nordiska juridiska tidskrifter (1929).
Den enquête, som red. i samband med sista häftet 1935 riktade till läsekretsen för att utröna dess önskemål beträffande tidskriftens redigering, har föranlett ett icke ringa antal meddelanden till red. Den särskilt framställda frågan, huruvida lagsamlingen bör bibehållas, har föranlett att i nästan alla
svar uttryckts önskan, att lagsamlingen måtte fortsättas; man påpekar dessvärde såsom en orientering över senaste lagstiftningsresultat, ett lättillgängligt koncentrat av Svensk författningssamling och ett icke minst för juris studerande användbart komplement till justitierådet Skarstedts lagedition. Blandde önskemål som framställts förtjänar måhända särskilt omnämnas en uppmaning att om möjligt utvidga rättsfallsavdelningen, vilken betecknas som en mycket värdefull del av tidskriften. Ur ett förslag att inrätta en ny avdelning, en »kulturspalt», må här återgivas följande:
»Vad skulle då kulturspalten innehålla? Jo bl. a. redogörelse för äldre rättsfall, som spelat en epokgörande roll i rättsutvecklingen eller i övrigt varit föremål för uppmärksamhet. Ex. på a) det första rättsfallet, då strandäganderättsprincipen bröt igenom i HD, trots att lagstiftaren säkerligen aldrig avsett något dylikt. Ex. på b) det eller de mål, som avgjordes av Oscar II, då han 1889 för första och sista gången var personligen närvarande i HD. Vidare innehåll: Glimtar av den juridiska litteraturhistorien, t. ex. Stiernhöökiana. Vad veta vi om David Nehrman, förutom att han skrivit några böcker? Han var dock på sin tid Sveriges störste jurist, o. s. v.»
Den ärade insändarens uppslag har föranlett, att i detta häfte under rubriken »Från gången tid» intagits en rättshistorisk artikel av allmänintressant innehåll. Det är red:s förhoppning att kunna fortsätta med en sådan avdelning, dock icke ovillkorligen återkommande i alla häften. Red. skall därför med nöje mottaga för densamma lämpade artiklar och meddelanden.
Red. förbereder vidare ett antal periodiskt återkommande resonerande översikter över svensk rättspraxis.
Ett register, omfattande artiklar m. m. alltifrån 1916 samt notiser och rättsfall för de tio senaste åren, torde utkomma samtidigt med andra häftet föråret.
Häftenas antal ökas fr. o. m. innevarande årgång från 6 till 8 om året; häftena göras samtidigt något tunnare.