Den nya lagstiftningen om skuldebrev. Justitiedepartementet har utsänt följande promemoria att spridas bl. a. genom tillhandahållande å domsagornas kanslier, rådhusrätternas expeditioner och hos utmätningsmännen samt genom återgivande i pressen och uppläsning i radio:
    »Den 1 januari 1937 träder lagen den 27 mars 1936 om skuldebrev i kraft. Härigenom komma delvis nya rättsregler att införas på kreditlivets område. Dessa regler innebära bland annat följande:
    1. Ett skuldebrev som är utfärdat till viss namngiven person 'eller order' bör, om personen i fråga överlåter skuldebrevet, förses med anteckning om överlåtelsen. För att en senare innehavare skall äga utkräva betalning enligt skuldebrevet måste han nämligen — i motsats till vad nu gäller — kunna styrka att han härleder sin rätt från skuldebrevets ursprunglige innehavare.
    2. För ett skuldebrev eller en borgensförbindelse, som två eller flera personer gemensamt utfärdat, svara de en för alla och alla för en. Om de icke vilja ikläda sig dylik solidarisk ansvarighet, bör detta — likaledes i motsats till vad nu gäller — uttryckligen angivas i skuldebrevet eller borgensförbindelsen.
    Vad under 1. och 2. sagts gäller endast när skuldebrevet eller borgensförbindelsen utfärdats efter den nya lagens ikraftträdande.
    I övrigt hänvisas till författningarna i ämnet, vilka finnas intagna i Svensk författningssamling 1936 nr 81—96.»

 

    Samarbetet mellan de nordiska kriminalistföreningarna. Den danska kriminalistföreningens förhandlingar för 1935, som i dagarna utkommit från trycket, innehåller en diskussion över ämnet »Kan användningen av förvandlingsstraff för böter inskränkas?» med inledningsföredrag av dåvar. statsrådet K. Schlyter. Publikationen, vilken utsänts till de fyra nordiska kriminalistföreningarnas samtliga medlemmar, åtföljes av ett meddelande från den danska styrelsen angående samarbetet mellan föreningarna. Efter en redogörelse för initiativet till samarbetets upptagande, sammanträdet i Stockholmden 19 april 1936 och den utsedda samarbetsdelegationens sammansättning (se SvJT 1936 s. 312 o. 471), heter det i meddelandet:
    »Efter Forhandlinger mellem disse Delegerede og Foreningernes Bestyrelser er det blevet besluttet at indbyde Repræsentanter for de øvrige Foreninger til hver Forenings Aarsmøde samt at hvert Aars Forhandlinger indenfor den danske, norske og svenske Forening, eventuelt tilligemed en Redegørelse paa Svensk for den finske Kriminalistforenings Forhandlinger, samles i en fælles Aarbog. Begyndelsen vil blive gjort med Forhandlingerne for Aaret 1936, der vil udkomme i Begyndelsen af Aaret 1937 og saaledes blive tilsendt samtlige Medlemmer af alle fire Foreninger. . .
    Dansk Kriminalistforening afholder Aarsmøde den 24. November d. A., hvor Politimester Eivind Larsen vil indlede en Diskussion om »Afpresning» (Strfl. § 281), og Foreningen har i Overensstemmelse med det vedtagne ind-

656 NOTISER.budt Repræsentanter for den norske, finske og svenske Kriminalistforening til at deltage i Mødet.
    Dansk Kriminalistforening har endvidere for saa vidt foregrebet den vedtagne Ordning ved hermed til samtlige Medlemmer af den norske, finske og svenske Kriminalistforening at fremsende Forhandlingerne paa dens Aarsmøde i 1935, paa hvilket Diskussionen om et aktuelt strafferetligt Emne blev indledet af en svensk Gæst.
    København, Nordens Dag, den 27. Oktober 1936. For Bestyrelsen for Dansk Kriminalistforening AUG. GOLL, HARTVIG JACOBSEN, Foreningens Formand. Foreningens Sekretær.»
    De danska representanterna i samarbetsdelegationen hava utökats med højesteretssagfører Ø. Ahnfelt-Rønne. Styrelsen för kriminalistföreningen i Finland har numera beslutat att medverka i årsboken genom tillhandahållande på svenska språket av hållna föredrag jämte en redogörelse för föreningens verksamhet. Utöver de olika föreningarnas förhandlingar torde årsboken komma att innehålla kortfattade översikter från varje land över nya lagar och lagförslag samt annat anmärkningsvärt på straffrättens och fångvårdens områden under redogörelseåret. Dessa översikter har man tänkt publicera icke blott på varje lands språk — alltså jämväl finska — utan även i en fransk parallelltext för att sålunda komma i kontakt med det internationella arbetet på kriminologiens område.